Dela:

Barnens röster viktiga i hälsofrämjande projekt

Lugnare klassrum, mindre nedskräpning, störande ljud och förstörelse. Det är konkreta resultat av ett flerårigt hälsofrämjande projekt i Karlstads grundskolor som Louise Persson granskar i sin avhandling.

Louise Persson
Louise Persson

Född 1985
i Karlstad

Disputerade 2016-05-13
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Health Promotion in Schools: Results of a Swedish Public Health Project

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av hälsofrämjande arbete i skolan och att lyfta barnperspektivet är något jag verkligen brinner för. Det finns tydliga kopplingar mellan hälsa, utbildning och framtidsmöjligheter, därför känns ämnesvalet givet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en studie om ett hälsofrämjande projekt i Karlstads kommuns grundskolor under åren 2006-2012. Projektet genomfördes med stöd av dåvarande Folkhälsoinstitutet och syftade till att främja elevers välmående och förbättra skolmiljön på olika plan, inte minst psykosocialt. Insatserna riktades främst mot utbildning till lärare, exempelvis ledarskap och att lyfta elevers psykosociala och emotionella förmågor och deras positiva sidor överlag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolmiljön i Karlstads grundskolor blev mycket bättre efter projektet. Jag har jämfört elevenkäter i årskurs 9 i Karlstad med elevenkäter andra kommuner i Värmland. Resultaten visar att Karlstadselevernas upplevelse av ”bråk och stök i klassrummet” är signifikant mycket mindre mellan åren 2006-2011 jämfört med de andra kommunerna. Stora skillnader framkommer också vad gäller nedskräpning, buller och förstörelse som minskade betydligt i Karlstad under projekttiden jämfört med andra kommuner i Värmland. Detta trots av de andra kommunerna arbetade med liknade insatser fast inte lika intensivt som i Karlstad.

– Mina resultat visar också att det är oerhört viktigt att lyssna på barnen vad gäller trivsel och miljö i skolan. Många barn pratar om att de vill ha en bättre miljö och föreslår exempelvis skyltar i skolan som påminner om ordningsregler. Eleverna efterlyser fler lärare och vuxna i korridorer och på skolgården men pekar också på att rektorn borde besöka klassrummen oftare. ”De ska sluta dricka kaffe”, säger en elev. Barnen önskar vidare att lärarna pratar mer med dem och att de frågar elever som ser ensamma ut om de vill vara ensamma eller kanske känner sig utstötta. Vänskapsövningar, utomhusundervisning och mer varierad undervisning som är bättre anpassade till dem själva önskas. ”Inte bara lära genom att skriva med penna på ett papper”. Men barnen ser även sitt eget ansvar och menar att de kan bli bättre på att stötta varandra och skapa en lugnare klassrum. Ett tydligt önskemål är en bättre fysisk skolmiljö och fler saker att göra på rasten som lockar till gemensamma lekar, exempelvis kamratgungor.

– Min studie visar att projektet i Karlstad ledde till en förbättrad skolmiljö, framför allt psykosocialt. Detta ska jämföras med andra studier som visar att i landet som helhet pekar trenden i motsatt riktning – skolmiljön upplevs som allt stökigare.

Vad överraskade dig?

– Att barnen har så mycket kloka åsikter vet vi. Men att de verkligen längtar efter att bli lyssnade på och vill ta del av forskningsresultat var något nytt för mig. Det är alltid viktigt att ta med barnen i planeringen av hälsofrämjande arbete som rör barn.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med skolfrågor – från pedagoger till skolpolitiker och elevhälsan. Men också forskningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-05-20 12:19 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-05-24 10:31 av Susanne Sawander


Relaterat

DISA förbättrade ungdomars psykiska hälsa

Pernilla Garmy visar i sin studie att ungdomar i årskurs 8 som deltog i DISA, ett program som används i skolor för att förebygga stress och depressiva symtom hos unga, mådde lite bättre efter ett år jämfört med de som inte deltog i programmet.

Värderingar präglar program mot psykisk ohälsa för unga

Manualbaserade program mot psykisk ohälsa som används av barn i skolan är inte neutrala utan bygger på specifika praktiker, normer och värderingar. Det blir problematiskt eftersom de inte är anpassade till barns vardag i skolan, konstaterar Sofia Kvist Lindholm i sin avhandling.

Små barn använder kroppen för att skapa mening av läsande och skrivande 

Små barn använder kroppen och kroppsspråk för att förstå läsande och skrivande på förskolan. Det visar Hanna Thuressons avhandling om barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolan.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Kartläggning av matematiska färdigheter viktigt för att kunna ge rätt stöd

Heidi Hellstrand belyser i sin avhandling vikten av tidig kartläggning av elevers grundläggande matematiska färdigheter. Detta för att identifiera de som riskerar att utveckla matematiksvårigheter och för att kunna sätta in rätt stöd.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.

Här stöttar man skolorna för att främja närvaroarbetet

Att tidigt fånga upp elevers frånvaro är viktigt. På Pedagogiskt center arbetar personalen i nära samarbete med Elevhälsan med att stödja skolorna i Helsingborg i deras pedagogiska arbete. För att främja närvaro arbetar de bland annat med att utveckla och stärka mentorns roll, utveckla lärmiljöer och att stödja verksamheten med digitala system.

Innovation ger värde för undervisningen

Innovation är ett mindset där man testar sådant som man tror ökar undervisningens kvalitet, elevernas upplevelse eller sparar tid. Något som ger värde. Därför kan innovation också vara att sluta göra någonting, säger Leif Denti, som forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Göteborgs universitet.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.