Dela:

Barnens röster viktiga i hälsofrämjande projekt

Lugnare klassrum, mindre nedskräpning, störande ljud och förstörelse. Det är konkreta resultat av ett flerårigt hälsofrämjande projekt i Karlstads grundskolor som Louise Persson granskar i sin avhandling.

Louise Persson
Louise Persson

Född 1985
i Karlstad

Disputerade 2016-05-13
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Health Promotion in Schools: Results of a Swedish Public Health Project

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av hälsofrämjande arbete i skolan och att lyfta barnperspektivet är något jag verkligen brinner för. Det finns tydliga kopplingar mellan hälsa, utbildning och framtidsmöjligheter, därför känns ämnesvalet givet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en studie om ett hälsofrämjande projekt i Karlstads kommuns grundskolor under åren 2006-2012. Projektet genomfördes med stöd av dåvarande Folkhälsoinstitutet och syftade till att främja elevers välmående och förbättra skolmiljön på olika plan, inte minst psykosocialt. Insatserna riktades främst mot utbildning till lärare, exempelvis ledarskap och att lyfta elevers psykosociala och emotionella förmågor och deras positiva sidor överlag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolmiljön i Karlstads grundskolor blev mycket bättre efter projektet. Jag har jämfört elevenkäter i årskurs 9 i Karlstad med elevenkäter andra kommuner i Värmland. Resultaten visar att Karlstadselevernas upplevelse av ”bråk och stök i klassrummet” är signifikant mycket mindre mellan åren 2006-2011 jämfört med de andra kommunerna. Stora skillnader framkommer också vad gäller nedskräpning, buller och förstörelse som minskade betydligt i Karlstad under projekttiden jämfört med andra kommuner i Värmland. Detta trots av de andra kommunerna arbetade med liknade insatser fast inte lika intensivt som i Karlstad.

– Mina resultat visar också att det är oerhört viktigt att lyssna på barnen vad gäller trivsel och miljö i skolan. Många barn pratar om att de vill ha en bättre miljö och föreslår exempelvis skyltar i skolan som påminner om ordningsregler. Eleverna efterlyser fler lärare och vuxna i korridorer och på skolgården men pekar också på att rektorn borde besöka klassrummen oftare. ”De ska sluta dricka kaffe”, säger en elev. Barnen önskar vidare att lärarna pratar mer med dem och att de frågar elever som ser ensamma ut om de vill vara ensamma eller kanske känner sig utstötta. Vänskapsövningar, utomhusundervisning och mer varierad undervisning som är bättre anpassade till dem själva önskas. ”Inte bara lära genom att skriva med penna på ett papper”. Men barnen ser även sitt eget ansvar och menar att de kan bli bättre på att stötta varandra och skapa en lugnare klassrum. Ett tydligt önskemål är en bättre fysisk skolmiljö och fler saker att göra på rasten som lockar till gemensamma lekar, exempelvis kamratgungor.

– Min studie visar att projektet i Karlstad ledde till en förbättrad skolmiljö, framför allt psykosocialt. Detta ska jämföras med andra studier som visar att i landet som helhet pekar trenden i motsatt riktning – skolmiljön upplevs som allt stökigare.

Vad överraskade dig?

– Att barnen har så mycket kloka åsikter vet vi. Men att de verkligen längtar efter att bli lyssnade på och vill ta del av forskningsresultat var något nytt för mig. Det är alltid viktigt att ta med barnen i planeringen av hälsofrämjande arbete som rör barn.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med skolfrågor – från pedagoger till skolpolitiker och elevhälsan. Men också forskningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-05-20 12:19 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-05-24 10:31 av Susanne Sawander


Relaterat

DISA förbättrade ungdomars psykiska hälsa

Pernilla Garmy visar i sin studie att ungdomar i årskurs 8 som deltog i DISA, ett program som används i skolor för att förebygga stress och depressiva symtom hos unga, mådde lite bättre efter ett år jämfört med de som inte deltog i programmet.

Värderingar präglar program mot psykisk ohälsa för unga

Manualbaserade program mot psykisk ohälsa som används av barn i skolan är inte neutrala utan bygger på specifika praktiker, normer och värderingar. Det blir problematiskt eftersom de inte är anpassade till barns vardag i skolan, konstaterar Sofia Kvist Lindholm i sin avhandling.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Ungdomar saknar stöd för att hantera digitala sexuella trakasserier

Digitala sexuella trakasserier, så kallad sexting, är vanligt bland unga. Men elever saknar strategier för att hantera sexting, trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever, visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Psykiatriska diagnoser slår hårt mot elevers betyg

Elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, och det gäller både flickor och pojkar, visar Cristian Bortes i sin avhandling.

Ungdomar vet inte när och var de ska söka hjälp

Unga människor vet inte var de kan söka hjälp om de mår psykiskt dåligt. Det visar en avhandling av Katrin Häggström Westberg, som tycker att det borde skapas en samlad vård för unga.

Utmanande och krävande för lärarstudenter på vfu

Den verksamhetsförlagda utbildningen är oerhört komplex och krävande för många lärarstudenter. Villkor, förutsättningar och resurser skiljer sig också stort mellan skolorna, visar Paul Strands avhandling.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

5 tips: Sådan undgår du udbrændthed på jobbet

Udbrændthed er et alvorligt problem, som fortjener al vores opmærksomhed, skriver forsker. Særligt udfordrede grupper under pandemien var lærere og sundhedspersonale.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.