Barnets perspektiv i mötet mellan skolplikt och rätt till utbildning

Fakta

Sara Lundberg

Född 1984
Bor i Lund

Disputerade 2026-09-25
vid Uppsala universitet

Avhandling

Mellan plikt och rätt. Ett rättsvetenskapligt perspektiv på skolfrånvaro

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag har tidigare arbetat på Skolinspektionen där jag bland annat kom i kontakt med ärenden som handlar om barns rätt till utbildning i relation till skolplikten. För de flesta barn är det här inget problem, paradoxen uppstår för de barn som av olika skäl inte klarar av att vara i skolan: å ena sidan har alla barn en absolut rätt till utbildning, å andra sidan har de också skolplikt. Jag kom att bli intresserad av vad juridiken har att erbjuda de barn som hamnar i en situation där de inte förmår att gå i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

− Min övergripande fråga är hur rätten till utbildning kan tillgodoses när barnet inte kan eller vill vara i skolan? Här har jag undersökt vad som uttrycks i barnkonventionen respektive skollagen. Både skollagen och barnkonventionen är lagar i Sverige och ska därför tillämpas i skolans verksamhet och i styrningen av skolan. Avhandlingen rymmer även en empirisk studie där jag analyserat 99 ärenden hos Skolinspektionen där vårdnadshavare till barn med omfattande frånvaro har anmält skolan för att inte tillgodose barnets rätt till utbildning. Här har jag bland annat undersökt vad skolorna har vidtagit för åtgärder samt analyserat vilka bedömningar som Skolinspektionen gör.

Jag menar att det här fragmenterade ansvaret utgör en slags perfekt storm eftersom omfattande frånvaro i regel bottnar i en sammansatt problematik.

Sara Lundberg

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Tydligt är att både rätten till utbildning och skolplikten är knuten till den fysiska närvaron i skolan. Skolans och myndigheters fokus ligger därmed på att få barn som av olika skäl inte är i skolan, tillbaka till skolan. De vanligaste lösningarna är anpassad studiegång, vilket innebär att barnet är färre timmar i skolan. Men konsekvensen här är att skolans sociala uppdrag blir lidande. Aktörerna lutar sig framför allt på lagen om skolplikt, mer sällan beaktas barnkonventionen och nästan aldrig hörs barnet självt. En fråga jag lyfter i avhandlingen är hur långt man kan dra barnets rätt till utbildning om man inte tar hänsyn till barnets perspektiv och intresse.

− Ansvaret för skolplikten ligger på rektor, skolhuvudman, hemkommun och vårdnadshavare. Jag menar att det här fragmenterade ansvaret utgör en slags perfekt storm, eftersom omfattande frånvaro i regel bottnar i en sammansatt problematik. För även om alla parter gör sin del här så kan det ändå bli så att barnet inte får sin utbildning.

− Skolinspektionens tillsyn fokuserar framför allt på skolans dokumentation om vad som orsakar skolfrånvaron. Här ryms sällan barnets perspektiv eller bedömningar om vad som kan vara barnets bästa, och barnet får sällan komma till tals. I samtliga 99 granskade fall från Skolinspektionen tillämpas endast skollagen, aldrig barnkonventionen.

Vad överraskade dig?

− Att problematisk och omfattande skolfrånvaro absolut inte är något nytt fenomen utan har varit en stor och svår fråga för skolan under väldigt lång tid. I skrivningar från mitten av 80-talet talades det om ”skolfobi”, vilket på den tiden öppnade upp för ökad hemundervisningen. Under de senaste 20-30 åren har skolplikten kopplats allt mer till fysisk närvaro – grundskolan förlängs, man pratar om obligatorisk förskola och i Finland är gymnasiet numera obligatoriskt. Det finns faktorer som talar för detta men det förutsätter samtidigt att ”alla ska passa in”.

Vem har nytta av dina resultat?

− Jag hoppas att aktörer på flera olika nivåer kan ha nytta av resultaten, från lagstiftare och myndighetspersoner, till skolledare och lärare. Mina resultat belyser bland annat vilka svagheter och problem som finns med det uppdelade ansvaret för skolplikten. Jag lyfter även att både skollagen och barnkonventionen innehåller ganska många verktyg för att anpassa undervisningen på ett barnvänligt sätt till de elever som har svårt att vara i skolan.