Barns behov av integritet i förskolan
Vuxna behöver lära sig tolka barns integritet i förskolan och vara lyhörda för barnens upplevelser. Situationer som vuxna inte förväntar sig är integritetskänsliga kan vara det för barn, visar Josefin Forsberg Koel i sin avhandling om barns integritet i förskolan.
Bor i Kungsängen utanför Stockholm
Född 1990
Disputerade 2026-03-13
vid Stockholms universitet
Gränsfall. Integritet som social praktik i barns vardagsliv i förskolan
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Mitt intresse för barns villkor och rättigheter samt deras perspektiv har följt mig genom livet. Intresset för barns integritet specifikt väcktes under det sena 2010-talet när jag arbetade i förskolan. En stor debatt om hur man kunde förebygga och förhindra sexuellt våld var aktuell efter metoo-uppropen, och att arbeta med barns integritet var en sådan åtgärd.
– Jag tog mig an detta som förskollärare och det väckte frågor om vad integritet betyder, och om vi pratar om samma sak? Barnen satte gränser som inte fångades upp av det arbete vi gjorde. Hur ska vi förstå integritet utifrån barnen? Jag upplevde att kunskapsläget då var ganska begränsat.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om barns integritet i förskolan, med utgångspunkt i vad som är viktigt för barnen och vad som engagerar dem i deras vardag. Det är en etnografisk studie där jag följt vardagen i en förskola. Jag har använt en teori om social gränssättning och distansering för att få fatt i hur barnen reglerar närhet i vardagen, vad de vill dela med sig av och vad de vill hålla för sig själva. Avhandlingen tar ett brett grepp på vad integritet är för barn på förskolan, en institution med särskilda villkor.
Ett exempel är att det kan vara känsligt för barn att få en teckning uppsatt eller att få hjälp av en vuxen de inte känner för att ta på ytterkläder.
Josefin Forsberg Koel
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Vuxna behöver lära sig tolka barns integritet med ett brett synsätt, försöka förstå barns perspektiv och vara lyhörda för hur situationer kan upplevas av barnen. Ibland protesterar barn högljutt och explicit, men ibland är det implicit. Barns integritet stämmer inte alltid överens med vuxnas förväntningar. Ett exempel är att det kan vara känsligt för barn att få en teckning uppsatt eller att få hjälp av en vuxen de inte känner för att ta på ytterkläder. Vi är vana att prata om integritet på ett visst sätt, där exempelvis nakenhet är känsligt. Men det finns fler integritetskänsliga situationer än sådana som regleras juridiskt, och det finns ingen generell ”barnintegritet”. Integritet är subjektivt och individuellt, också för barn.
Vad överraskade dig?
– Det är mycket som har överraskat längs vägen. Vardagen på förskolan framstod som annorlunda när jag observerade som forskare, jämfört med hur jag uppfattade det när jag arbetade som förskollärare. Barnens erfarenheter framträdde på ett annat sätt, exempelvis att bestämda sittplatser för dem kunde uppfattas som en kontrollförlust av personligt utrymme. De kunde inte välja vem de var nära.
– En annan sak är hur leken kunde bli en arena för barns sociala gränssättningar, där de kunde pröva och visa att de behärskar att sätta gränser.
Vem har nytta av dina resultat?
– Alla som är intresserade av barns integritet, även om den som avhandling i första hand är avsedd för forskarsamhället. Innehållet är relevant för alla som jobbar i förskolan, och delar av den är även intressant för föräldrar eftersom allt inte är unikt för förskolan.