Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Barns filmer visar hur de förstår sin omvärld

Publicerad:2023-11-30
Uppdaterad:2023-12-05
Åsa Lasson
Skribent:Åsa Lasson

Minnen, tid och det som är osynligt – det är vad barnens filmer i Maria Olssons studie handlar om. Om barn får utforska det digitala filmandet på egen hand kan vi få en bild av hur de förstår sin omvärld, konstaterar hon.

Maria Olsson. Foto: Niklas Björling
Maria Olsson

Bor i Limhamn
Född år 1969

Disputerade 2023-10-05
vid Stockholms universitet

Avhandling

Galna kameror och barns virtuella bildseende, bildtänkande och filmgörande i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som visuell konstnär, bildlärare, förskollärare samt universitetslärare på förskollärarprogrammet. Barn i förskolan ska vara delaktiga i att dokumentera sina lärprocesser, vilket de bland annat gör med digital film. Jag saknade en problematisering av hur barn uppfattar verkligheter i sin omvärld när de skapar digital film tillsammans med andra barn, och även med vuxna som förskollärare och forskare. När man forskar om språkutveckling så är man noga med att referera till forskning på det fältet, men när det handlar om visualitet och film så finns det ingen referens till filmvetenskap och hur vi förstår digital film i förskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Under ett år har jag filmat barn i 3–5 årsåldern som fått filma tillsammans två och två. Jag ville undersöka vad de gör med kameran och hur de uppfattar själva filmandet och vilka verkligheter som kan framträda när barnen filmar och tittar på sina filmer. Jag ställde inga direkta frågor mer än om barnen ville filma och vad de ville filma i sin förskola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Om man låter barn utforska filmteknologin och vad som är möjligt att filma med den så finns det öppningar till ny kunskap och bilder av hur barnen förstår sin omvärld. Då får vi möjlighet att komma in i deras visuella värld som annars är osynlig för oss och som vi inte vet något om. Förskolan var otroligt fint uppbyggd i den pedagogiska miljön och jag blev överraskad av att barnen inte ville filma det som går att se i miljön. När jag frågade barnen vad de skulle ha kameran till så påstod två av barnen att man ska filma för att kunna se det osynliga, det är därför man använder en filmkamera.

– Barnen i min studie använde kameran för att få syn på olika fenomen på ett ganska avancerat sätt. Två av barnen hämtade upp minnen från det förflutna med hjälp av filmkameran. De kunde minnas att de hade sett ett spöke och gick tillbaka till den bestämda platsen och filmade flera gånger tills de tyckte sig kunna se spöket. Så det virtuella och osynliga kunde framträda genom det här sättet som de använde filmkameran. Två andra barn filmade när de sprang runt i cirklar på en matta tills de var helt utmattade. När jag frågade vad de hade filmat så sa de att de hade filmat tid och fart, eftersom de räknade varven och sprang fort. Man kan säga att de utforskade tiden med kameran och gjorde någon form av matematik.

– Några andra barn gjorde en koreografi och filmade varandra när de dansade. Sedan spelade de upp filmen på en filmduk på en projektor och tittade på sig själva. Utifrån filmen skapade de en ny koreografi som de filmade, och till slut hade de utvecklat en helt ny koreografi genom att imitera sin filminspelning. Barnen blev filmskapare och åskådare i en och samma stund eftersom den digitala plattan erbjuder barnen att både filma och titta på sin film. Det var fascinerande att de kunde hitta den kreativa metodologin med hjälp av film.

Jag trodde att de skulle filma det som syntes i den pedagogiska miljön – men i stället använde de kameran för att minnas saker som de har sett tidigare eller för att experimentera med matematik och tid.

Vad överraskade dig?

– Det som barnen gjorde med den digitala filmteknologin överraskade mig. Jag trodde att de skulle filma det som syntes i den pedagogiska miljön – men i stället använde de kameran för att minnas saker som de har sett tidigare eller för att experimentera med matematik och tid. Jag tycker att det är väldigt avancerat, det är sådant som forskare inom filmvetenskap håller på med.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare kan arbeta vidare med den här metodologin för att komma närmre barns föreställningar om vad som är verkligt. Mina resultat synliggör en metodologi där man faktiskt kan få syn på saker som vi vuxna inte ser, utifrån vad barnen visar med sina filmer. Det är ett sätt att komma nära barns perspektiv. Man behöver få fram forskning som visar att det digitala inte hämmar barnen utan att det aktiverar barnen och uppmuntrar barnen att bli kreativa.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev