Barns samspel bortom förskolans väggar

Hörnet av sandlådan blir ofta en plats för samspel i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens forskning om hur barn och pedagogers samspel villkoras av fysisk och social miljö på förskolegården. Platsskapande processer i en mobil förskola har undersökts i samma avhandling.

Carina Berkhuizen
Carina Berkhuizen

Född 1970
Bor i Lund

Disputerade 2021-06-04
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Barns samspel bortom förskolans väggar. Om yngre barns samspel och platsskapande på förskolegården och i en mobil förskola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som förskollärare fascinerades jag av hur fysisk miljö inverkade på det barnen blev intresserade av. Jag började fundera på hur jag som förskollärare och den fysiska miljön samverkade för vad som möjliggjordes för barnen. Dessutom tyckte jag att det var spännande att se hur barn använde de rumsligheter och material de fick tillgång till. Jag tycker fortfarande att detta är väldigt fascinerande. Det är inte alls säkert att en plats som är vikt för barn används av barnen på det sätt som vi vuxna hade tänkt oss.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om barns samspel bortom förskolans väggar, vilket också är en del av rubriken på min avhandling. Mer specifikt om hur yngre barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av fysisk och social miljö på förskolegården. Men också om platsskapande processer i olika miljöer i mobil förskoleverksamhet. Avhandlingen bygger till stor del på observationer av barns samspel på tre förskolegårdar samt i en mobil förskola som använder en buss dagligdags för att åka till olika destinationer. Mobila förskolor har inte funnits så länge. Det finns drygt 50 i hela landet och det är först på senare år, bland annat i det projekt som jag deltar i, som denna nya rumslighet börjat studeras. Jag har genom att lyssna in och se vad barnen gör och berättar försökt att närma mig barnens perspektiv angående hur de kan samspela och skapa plats i de rumsligheter som erbjuds dem. Barnen i den första studien var mellan 1-3 år och de barn som lyfts i studierna i den mobila förskolan är i åldern 3-4 år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att vissa delar av förskolegårdarna blir så kallade samspelsknutpunkter och samspelsstråk. Sandlådorna, ofta ena hörnet, visade sig exempelvis vara betydelsefulla punkter där barn och pedagoger samlades och lekte tillsammans. Om en sådan plats dessutom gav pedagogerna möjlighet till uppsikt över andra delar av gården behövde inte pedagogen gå ifrån ett pågående samspel. Ett viktigt resultat är alltså hur fysisk miljö på olika sätt kan villkora barns samspelsmöjligheter, såväl barn sinsemellan som mellan barn och pedagoger. Fysisk miljö har till exempel betydelse för hur, och om, pedagoger kan vara med och bidra i barns samspel. Om vissa delar av en förskolegårds fysiska miljö upplevs som otrygg ur en säkerhetsaspekt är det där pedagogerna kan behöva vara och då kan det förhindra att de är med i samspelssammanhang som är på annat håll.

– Ytterligare ett resultat är artefakternas, eller leksakernas, betydelse för barns möjligheter att vara med i samspel. Om det bara finns ett par av en speciell leksak, exempelvis leksaksgrävskopa, kan det försvåra när fler än två barn vill vara med i samma lek. Å andra sidan såg jag hur ett barn skapade sig en plats i leken genom att ta till en annan leksak i väntan på att den åtråvärda grävskopan skulle bli ledig.

– I den mobila förskolan låg mitt fokus på barnens platsskapande processer. Här uppmärksammade jag hur barnen skapade egna så kallade ”play-places”, vilket var både platser utomhus och i förskolans buss, med varierande slag av naturmaterial och annat löst material. Något jag slogs av var hur mycket fantasilek barnen i den mobila förskolan ägnade sig åt. Fordon var ett återkommande tema och barnen kunde leka att en stengärdsgård var endera ett flygplan eller tåg, medan fantasifull fordonslek i bussen kunde inkludera såväl buss som båt. Den mobila förskolan lagade ofta mat utomhus, vilket också var något som barnen ofta gjorde en lek av. Säkerhetsbältesanvändning, reparation av fordon samt hur man går tillväga för att laga mat över eld var sådant som förhandlades i barnens lekar. Ett annat viktigt resultat i den mobila förskolan var att pedagogernas val av destinationer beror på vad de planerar för aktiviteter och att tillgången till fysiska platser har betydelse för valen. I den mobila förskola jag studerade valdes främst naturmarker av olika slag.

Vad överraskade dig?

– I studien vid de tre förskolegårdarna överraskades jag särskilt av de rörliga samspelssammanhangen. Här var det särskilt intressant hur vissa artefakter, exempelvis dockvagnar användes av barn i deras samspel. Två barn kunde gå bredvid varandra, skjutandes på varsin dockvagn och spegla varandras rörelser. Själva dockvagnarna användes på annat sätt än vad de egentligen var ämnade till, de kunde lika gärna vara skottkärror, men de blev användbara i barnens samspel med varandra. Jag blev också förvånad över hur snabbt ett pågående samspel, på en fast plats med flera medverkande, kunde brytas då en pedagog var tvungen att gå ifrån.

– Det som överraskade mest i den mobila förskolan var att det var så mycket fantasilekar på gång. Men också att barns lek kunde fortgå trots att fysiska platser varierade. Jag överraskades också av att barnen regelbundet hade möjlighet att vara i och använda bussen då de lekte. Sammantaget visar mina resultat att den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan och att både barn och pedagoger tydligt bidrar i dessa processer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst forskare, förskollärare och rektorer men även de som arbetar med förskolegårdars och andra utemiljöers utformning, till exempel landskapsarkitekter och politiker. Min förhoppning är att resultaten kan öka förståelsen för vilken betydelse såväl social som fysisk miljö har för barns samspelsmöjligheter i förskolan. Jag hoppas också att resultaten kan sätta ljuset på pedagogers och barns agens i användandet av olika rumsligheter inom förskolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-06-16 16:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-06-18 11:27 av Susanne Sawander


Relaterat

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser