Barns samspel bortom förskolans väggar

Hörnet av sandlådan blir ofta en plats för samspel i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens forskning om hur barn och pedagogers samspel villkoras av fysisk och social miljö på förskolegården. Platsskapande processer i en mobil förskola har undersökts i samma avhandling.

Carina Berkhuizen
Carina Berkhuizen

Född 1970
Bor i Lund

Disputerade 2021-06-04
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Barns samspel bortom förskolans väggar. Om yngre barns samspel och platsskapande på förskolegården och i en mobil förskola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som förskollärare fascinerades jag av hur fysisk miljö inverkade på det barnen blev intresserade av. Jag började fundera på hur jag som förskollärare och den fysiska miljön samverkade för vad som möjliggjordes för barnen. Dessutom tyckte jag att det var spännande att se hur barn använde de rumsligheter och material de fick tillgång till. Jag tycker fortfarande att detta är väldigt fascinerande. Det är inte alls säkert att en plats som är vikt för barn används av barnen på det sätt som vi vuxna hade tänkt oss.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om barns samspel bortom förskolans väggar, vilket också är en del av rubriken på min avhandling. Mer specifikt om hur yngre barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av fysisk och social miljö på förskolegården. Men också om platsskapande processer i olika miljöer i mobil förskoleverksamhet. Avhandlingen bygger till stor del på observationer av barns samspel på tre förskolegårdar samt i en mobil förskola som använder en buss dagligdags för att åka till olika destinationer. Mobila förskolor har inte funnits så länge. Det finns drygt 50 i hela landet och det är först på senare år, bland annat i det projekt som jag deltar i, som denna nya rumslighet börjat studeras. Jag har genom att lyssna in och se vad barnen gör och berättar försökt att närma mig barnens perspektiv angående hur de kan samspela och skapa plats i de rumsligheter som erbjuds dem. Barnen i den första studien var mellan 1-3 år och de barn som lyfts i studierna i den mobila förskolan är i åldern 3-4 år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att vissa delar av förskolegårdarna blir så kallade samspelsknutpunkter och samspelsstråk. Sandlådorna, ofta ena hörnet, visade sig exempelvis vara betydelsefulla punkter där barn och pedagoger samlades och lekte tillsammans. Om en sådan plats dessutom gav pedagogerna möjlighet till uppsikt över andra delar av gården behövde inte pedagogen gå ifrån ett pågående samspel. Ett viktigt resultat är alltså hur fysisk miljö på olika sätt kan villkora barns samspelsmöjligheter, såväl barn sinsemellan som mellan barn och pedagoger. Fysisk miljö har till exempel betydelse för hur, och om, pedagoger kan vara med och bidra i barns samspel. Om vissa delar av en förskolegårds fysiska miljö upplevs som otrygg ur en säkerhetsaspekt är det där pedagogerna kan behöva vara och då kan det förhindra att de är med i samspelssammanhang som är på annat håll.

– Ytterligare ett resultat är artefakternas, eller leksakernas, betydelse för barns möjligheter att vara med i samspel. Om det bara finns ett par av en speciell leksak, exempelvis leksaksgrävskopa, kan det försvåra när fler än två barn vill vara med i samma lek. Å andra sidan såg jag hur ett barn skapade sig en plats i leken genom att ta till en annan leksak i väntan på att den åtråvärda grävskopan skulle bli ledig.

– I den mobila förskolan låg mitt fokus på barnens platsskapande processer. Här uppmärksammade jag hur barnen skapade egna så kallade ”play-places”, vilket var både platser utomhus och i förskolans buss, med varierande slag av naturmaterial och annat löst material. Något jag slogs av var hur mycket fantasilek barnen i den mobila förskolan ägnade sig åt. Fordon var ett återkommande tema och barnen kunde leka att en stengärdsgård var endera ett flygplan eller tåg, medan fantasifull fordonslek i bussen kunde inkludera såväl buss som båt. Den mobila förskolan lagade ofta mat utomhus, vilket också var något som barnen ofta gjorde en lek av. Säkerhetsbältesanvändning, reparation av fordon samt hur man går tillväga för att laga mat över eld var sådant som förhandlades i barnens lekar. Ett annat viktigt resultat i den mobila förskolan var att pedagogernas val av destinationer beror på vad de planerar för aktiviteter och att tillgången till fysiska platser har betydelse för valen. I den mobila förskola jag studerade valdes främst naturmarker av olika slag.

Vad överraskade dig?

– I studien vid de tre förskolegårdarna överraskades jag särskilt av de rörliga samspelssammanhangen. Här var det särskilt intressant hur vissa artefakter, exempelvis dockvagnar användes av barn i deras samspel. Två barn kunde gå bredvid varandra, skjutandes på varsin dockvagn och spegla varandras rörelser. Själva dockvagnarna användes på annat sätt än vad de egentligen var ämnade till, de kunde lika gärna vara skottkärror, men de blev användbara i barnens samspel med varandra. Jag blev också förvånad över hur snabbt ett pågående samspel, på en fast plats med flera medverkande, kunde brytas då en pedagog var tvungen att gå ifrån.

– Det som överraskade mest i den mobila förskolan var att det var så mycket fantasilekar på gång. Men också att barns lek kunde fortgå trots att fysiska platser varierade. Jag överraskades också av att barnen regelbundet hade möjlighet att vara i och använda bussen då de lekte. Sammantaget visar mina resultat att den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan och att både barn och pedagoger tydligt bidrar i dessa processer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst forskare, förskollärare och rektorer men även de som arbetar med förskolegårdars och andra utemiljöers utformning, till exempel landskapsarkitekter och politiker. Min förhoppning är att resultaten kan öka förståelsen för vilken betydelse såväl social som fysisk miljö har för barns samspelsmöjligheter i förskolan. Jag hoppas också att resultaten kan sätta ljuset på pedagogers och barns agens i användandet av olika rumsligheter inom förskolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-06-16 16:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-06-18 11:27 av Susanne Sawander


Relaterat

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam. Ta del av föreläsningar om bland annat friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat eleverna. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Föreläsningarna berör aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Kristina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Rektors pedagogiska ledarskap

Hur kan rektor navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är något som forskaren Katarina Ståhlkrantz undersöker i sin bok om pedagogiskt ledarskap.

Forskning för lugnare klassrum

Många lärare kämpar med att få till en lugn klassrumsmiljö. Marcus Samuelsson vid Linköpings universitet medverkar i en rapport om hur lärare kan arbeta för att upprätthålla studieron i klassrummet. Rapporten är framtagen på uppdrag av Skolforskningsinstitutet.

”Mer fjärr- och distansundervisning kan ge elever ökade möjligheter”

Vanlig fjärr- och distansundervisning blandas i debatten ihop med den nödundervisning i digital form som skolor temporärt införde under pandemin. Det medför rädsla inför en nödvändig utveckling, där fjärr- och distansundervisning behöver få större utrymme än vad reglerna idag tillåter, skriver Anna Åkerfeldt, forskare och process- och projektledare för Ifous FoU-program Digitala lärmiljöer.

3 ways administrators can show they care about teachers as people

It’s easy for school leaders to get caught up in roles and responsibilities—but it’s important to remember that teachers are more than their job titles.

Förskolebarn får lära sig kemi och fysik

Vart försvinner vattnet när man kokar det i en kastrull? Varför dunstar vattenpölen på gården? Visst kan femåringar förstå fysikaliska begrepp – särskilt när experimenten kan utföras med lera och lego.