Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Barn tar inte bara över vuxnas regler och perspektiv på det sociala samspelet utan är också själva aktiva i sitt sätt att hantera moraliska frågor. I sin avhandling har Magnus Karlsson synliggjort barns eget moraliska arbete.

Magnus Karlsson
Magnus Karlsson

Född 1974
Bor i Varberg

Disputerade 2018-04-20
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Moraliskt arbete i förskolan. Regler och moralisk ordning i barn-barn och vuxen-barn interaktion

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Förskolans värld består av en mängd sociala möten. I dessa möten hanterar barnen ofta frågor om hur man bör agera, vad som är rätt och fel och gott och ont? Det kan vara ganska subtilt och detta interaktionella arbete intresserar mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat det moraliska arbete som barn gör sinsemellan, men även tillsammans med förskolans personal. Vad händer i vardagliga situationer, som då barnen spelar sällskapsspel eller leker, om någon upplevs agera ”fel” och mot reglerna? Två artiklar handlar om barnens egna moraliska arbete och hur de agerar i leken och den tredje om hur vuxna tillsammans med barn hanterar problem som kommit upp i barnens lek.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att jag kunnat synliggöra förskolebarns moraliska arbete. Barn tar inte bara över vuxnas regler och perspektiv på moral utan är aktiva i sitt sätt att hantera moraliska frågor. Detta moraliska arbete är tätt knutet till hur barn organiserar sin lek och sina kamratrelationer. Vissa menar att det finns en fara i att skilja på barn och vuxnas moral, eftersom de deltar i samma kultur. Och visst, vi ska inte skilja för mycket på det, men barn leker mycket själva och hanterar frågor vuxna inte alltid har inblick i. Barns moralarbete kan också skilja sig från vuxnas då de i sin lek hanterar regler och moralfrågor för sina relationer och sin lek.

Vad överraskade dig?

– Fördelen med video, som jag använt, är att kunna studera situationer flera gånger. Det lärde mig hur subtilt det här kan vara och hur barnen använder såväl verbala som kroppsliga och rumsliga resurser. En förmiddag följde jag till exempel tre flickor och hur de organiserar sin lek och sina relationer över tid mellan olika aktiviteter under utevistelsen. En av dem nekas flera gånger att vara med trots att hennes försök kan ses som väl avvägda. Hon går till exempel och hämtar saker åt de andra men när hon kommer tillbaka har de en överenskommelse, som de inte delger henne, att en stubbe fungerar som gräns mot hennes försök att få tillträde. På håll kan det se ut som att flickan inledningsvis är med men egentligen är hon inte det. Sen trappas konflikten upp. Från att ha avvisats med ganska subtila resurser så övergår det till en handgriplig fysisk konflikt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Vuxna i förskolan som kan få kunskap och bli medveten om det moraliska arbetet som ständigt pågår mellan barn och hur de hanterar normer för sina relationer. Även lärarutbildningen kan ha nytta av detta.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2018-06-07 12:07 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-06-12 13:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan, 2-3 okt i Stockholm

Välkommen till Skolportens årliga konferens med fokus på barn i behov av särskilt stöd i förskolans lärmiljö. Med bland annat föreläsningar om lek, språkstörning, samtalsmetodik, språkutveckling hos barn med autism erbjuder vi dig som är specialpedagog en möjlighet att fokusera på de yngre barnen.

Förskolechef, 29-30 november i Göteborg

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och pedagogisk professionsutveckling. Konferensen syftar till att belysa din yrkesroll från olika perspektiv. Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Planering och implementering av utbildningsreformer påverkas av upplevda hotbilder. Det konstaterar Helen Dwyer i sin avhandling om hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att det skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärare använder centrala begrepp på olika sätt i genetikundervisningen, vilket gör innehållet otydligt för eleverna. Det visar Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat de senaste 20 årens styrning av Skolverket. Att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden var ett överraskande resultat.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Vetenskaplig artikel inom FoU-programmet Undervisning i förskolan

Nu finns ytterligare en vetenskaplig artikel skriven inom ramen för Ifous FoU-program Undervisning i förskolan. Artikeln är skriven av universitetslektor Linda Palla och professor Ann-Christine Vallberg-Roth, Malmö universitet, och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Problems of Education in the 21st Century.

Snabba råd kring att investera i genomtänkta läromedel

Det klassiska när man väljer läromedel är att utgå från innehåll och pe­dagogik. Men andra viktiga aspekter är tillgänglighet och flexibilitet. Hur ska skolhuvudmän, rektorer och lärare arbeta för att göra smarta inköp?

What makes a good school culture?

Most principals have an instinctive awareness that organizational culture is a key element of school success. But like many organizational leaders, principals may get stymied when they actually try to describe the elements that create a positive culture.

Vetenskapens värld: Bästa skolan

Det finns tre punkter som gör lärare till bra ledare i klassrummet. Och i Köping finns en skola som har lyckats med sitt mål att ingen elev får komma efter i skolarbetet (webb-tv).

What video games in schools can teach us about learning

Southgate primary in West Sussex is one of many British schools bringing games into the classroom, with staff seeing benefits for parents as well as students.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats