Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Barn tar inte bara över vuxnas regler och perspektiv på det sociala samspelet utan är också själva aktiva i sitt sätt att hantera moraliska frågor. I sin avhandling har Magnus Karlsson synliggjort barns eget moraliska arbete.

Magnus Karlsson
Magnus Karlsson

Född 1974
Bor i Varberg

Disputerade 2018-04-20
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Moraliskt arbete i förskolan. Regler och moralisk ordning i barn-barn och vuxen-barn interaktion

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Förskolans värld består av en mängd sociala möten. I dessa möten hanterar barnen ofta frågor om hur man bör agera, vad som är rätt och fel och gott och ont? Det kan vara ganska subtilt och detta interaktionella arbete intresserar mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat det moraliska arbete som barn gör sinsemellan, men även tillsammans med förskolans personal. Vad händer i vardagliga situationer, som då barnen spelar sällskapsspel eller leker, om någon upplevs agera ”fel” och mot reglerna? Två artiklar handlar om barnens egna moraliska arbete och hur de agerar i leken och den tredje om hur vuxna tillsammans med barn hanterar problem som kommit upp i barnens lek.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att jag kunnat synliggöra förskolebarns moraliska arbete. Barn tar inte bara över vuxnas regler och perspektiv på moral utan är aktiva i sitt sätt att hantera moraliska frågor. Detta moraliska arbete är tätt knutet till hur barn organiserar sin lek och sina kamratrelationer. Vissa menar att det finns en fara i att skilja på barn och vuxnas moral, eftersom de deltar i samma kultur. Och visst, vi ska inte skilja för mycket på det, men barn leker mycket själva och hanterar frågor vuxna inte alltid har inblick i. Barns moralarbete kan också skilja sig från vuxnas då de i sin lek hanterar regler och moralfrågor för sina relationer och sin lek.

Vad överraskade dig?

– Fördelen med video, som jag använt, är att kunna studera situationer flera gånger. Det lärde mig hur subtilt det här kan vara och hur barnen använder såväl verbala som kroppsliga och rumsliga resurser. En förmiddag följde jag till exempel tre flickor och hur de organiserar sin lek och sina relationer över tid mellan olika aktiviteter under utevistelsen. En av dem nekas flera gånger att vara med trots att hennes försök kan ses som väl avvägda. Hon går till exempel och hämtar saker åt de andra men när hon kommer tillbaka har de en överenskommelse, som de inte delger henne, att en stubbe fungerar som gräns mot hennes försök att få tillträde. På håll kan det se ut som att flickan inledningsvis är med men egentligen är hon inte det. Sen trappas konflikten upp. Från att ha avvisats med ganska subtila resurser så övergår det till en handgriplig fysisk konflikt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Vuxna i förskolan som kan få kunskap och bli medveten om det moraliska arbetet som ständigt pågår mellan barn och hur de hanterar normer för sina relationer. Även lärarutbildningen kan ha nytta av detta.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2018-06-07 12:07 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-06-12 13:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolechef, 29-30 november i Göteborg

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och pedagogisk professionsutveckling. Konferensen syftar till att belysa din yrkesroll från olika perspektiv. Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Goda relationer bra grund för sunda vanor hos elever

Goda relationer med kompisar, lärare och föräldrar är viktiga faktorer för en sund livsstil. Det konstaterar Ulrica Paulsson Do som forskat om sambandet mellan psykosociala faktorer och levnadsvanor bland unga.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

David Didau: Konsten att ta sig ur “ledningsbubblan”

Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.

Specialpedagogiska skolmyndigheten instiftar ett eget barnombud

Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats