Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Barn tar inte bara över vuxnas regler och perspektiv på det sociala samspelet utan är också själva aktiva i sitt sätt att hantera moraliska frågor. I sin avhandling har Magnus Karlsson synliggjort barns eget moraliska arbete.

Magnus Karlsson
Magnus Karlsson

Född 1974
Bor i Varberg

Disputerade 2018-04-20
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Moraliskt arbete i förskolan. Regler och moralisk ordning i barn-barn och vuxen-barn interaktion

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Förskolans värld består av en mängd sociala möten. I dessa möten hanterar barnen ofta frågor om hur man bör agera, vad som är rätt och fel och gott och ont? Det kan vara ganska subtilt och detta interaktionella arbete intresserar mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat det moraliska arbete som barn gör sinsemellan, men även tillsammans med förskolans personal. Vad händer i vardagliga situationer, som då barnen spelar sällskapsspel eller leker, om någon upplevs agera ”fel” och mot reglerna? Två artiklar handlar om barnens egna moraliska arbete och hur de agerar i leken och den tredje om hur vuxna tillsammans med barn hanterar problem som kommit upp i barnens lek.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att jag kunnat synliggöra förskolebarns moraliska arbete. Barn tar inte bara över vuxnas regler och perspektiv på moral utan är aktiva i sitt sätt att hantera moraliska frågor. Detta moraliska arbete är tätt knutet till hur barn organiserar sin lek och sina kamratrelationer. Vissa menar att det finns en fara i att skilja på barn och vuxnas moral, eftersom de deltar i samma kultur. Och visst, vi ska inte skilja för mycket på det, men barn leker mycket själva och hanterar frågor vuxna inte alltid har inblick i. Barns moralarbete kan också skilja sig från vuxnas då de i sin lek hanterar regler och moralfrågor för sina relationer och sin lek.

Vad överraskade dig?

– Fördelen med video, som jag använt, är att kunna studera situationer flera gånger. Det lärde mig hur subtilt det här kan vara och hur barnen använder såväl verbala som kroppsliga och rumsliga resurser. En förmiddag följde jag till exempel tre flickor och hur de organiserar sin lek och sina relationer över tid mellan olika aktiviteter under utevistelsen. En av dem nekas flera gånger att vara med trots att hennes försök kan ses som väl avvägda. Hon går till exempel och hämtar saker åt de andra men när hon kommer tillbaka har de en överenskommelse, som de inte delger henne, att en stubbe fungerar som gräns mot hennes försök att få tillträde. På håll kan det se ut som att flickan inledningsvis är med men egentligen är hon inte det. Sen trappas konflikten upp. Från att ha avvisats med ganska subtila resurser så övergår det till en handgriplig fysisk konflikt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Vuxna i förskolan som kan få kunskap och bli medveten om det moraliska arbetet som ständigt pågår mellan barn och hur de hanterar normer för sina relationer. Även lärarutbildningen kan ha nytta av detta.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2018-06-07 12:07 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-06-12 13:40 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Fuskande forskare ska granskas ytterligare

Expertgruppen för oredlighet i forskning kopplas nu in i granskningen av en tidigare forskare vid Linköpings universitet.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.