Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Barn tar inte bara över vuxnas regler och perspektiv på det sociala samspelet utan är också själva aktiva i sitt sätt att hantera moraliska frågor. I sin avhandling har Magnus Karlsson synliggjort barns eget moraliska arbete.

Magnus Karlsson
Magnus Karlsson

Född 1974
Bor i Varberg

Disputerade 2018-04-20
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Moraliskt arbete i förskolan. Regler och moralisk ordning i barn-barn och vuxen-barn interaktion

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Förskolans värld består av en mängd sociala möten. I dessa möten hanterar barnen ofta frågor om hur man bör agera, vad som är rätt och fel och gott och ont? Det kan vara ganska subtilt och detta interaktionella arbete intresserar mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat det moraliska arbete som barn gör sinsemellan, men även tillsammans med förskolans personal. Vad händer i vardagliga situationer, som då barnen spelar sällskapsspel eller leker, om någon upplevs agera ”fel” och mot reglerna? Två artiklar handlar om barnens egna moraliska arbete och hur de agerar i leken och den tredje om hur vuxna tillsammans med barn hanterar problem som kommit upp i barnens lek.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att jag kunnat synliggöra förskolebarns moraliska arbete. Barn tar inte bara över vuxnas regler och perspektiv på moral utan är aktiva i sitt sätt att hantera moraliska frågor. Detta moraliska arbete är tätt knutet till hur barn organiserar sin lek och sina kamratrelationer. Vissa menar att det finns en fara i att skilja på barn och vuxnas moral, eftersom de deltar i samma kultur. Och visst, vi ska inte skilja för mycket på det, men barn leker mycket själva och hanterar frågor vuxna inte alltid har inblick i. Barns moralarbete kan också skilja sig från vuxnas då de i sin lek hanterar regler och moralfrågor för sina relationer och sin lek.

Vad överraskade dig?

– Fördelen med video, som jag använt, är att kunna studera situationer flera gånger. Det lärde mig hur subtilt det här kan vara och hur barnen använder såväl verbala som kroppsliga och rumsliga resurser. En förmiddag följde jag till exempel tre flickor och hur de organiserar sin lek och sina relationer över tid mellan olika aktiviteter under utevistelsen. En av dem nekas flera gånger att vara med trots att hennes försök kan ses som väl avvägda. Hon går till exempel och hämtar saker åt de andra men när hon kommer tillbaka har de en överenskommelse, som de inte delger henne, att en stubbe fungerar som gräns mot hennes försök att få tillträde. På håll kan det se ut som att flickan inledningsvis är med men egentligen är hon inte det. Sen trappas konflikten upp. Från att ha avvisats med ganska subtila resurser så övergår det till en handgriplig fysisk konflikt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Vuxna i förskolan som kan få kunskap och bli medveten om det moraliska arbetet som ständigt pågår mellan barn och hur de hanterar normer för sina relationer. Även lärarutbildningen kan ha nytta av detta.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2018-06-07 12:07 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-06-12 13:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan, 2-3 okt i Stockholm

Välkommen till Skolportens årliga konferens med fokus på barn i behov av särskilt stöd i förskolans lärmiljö. Med bland annat föreläsningar om lek, språkstörning, samtalsmetodik, språkutveckling hos barn med autism erbjuder vi dig som är specialpedagog en möjlighet att fokusera på de yngre barnen.

Förskolechef, 29-30 november i Göteborg

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och pedagogisk professionsutveckling. Konferensen syftar till att belysa din yrkesroll från olika perspektiv. Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Från psykisk ohälsa till framtidstro tack vare SIS-medel och följeforskning

Hur kan man vända en negativ spiral av psykisk ohälsa bland unga kvinnor på gymnasiet? Det går, även om det är lättare sagt än gjort. Det vet man på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund.  

Promoting integration through child care: Lessons from Norway

Försök med avgiftsfri förskola i Oslo i områden med stor andel barn med utländsk bakgrund förbättrade barnens läsfärdighet och kunskaper i matematik. För flickor förbättrades även språkfärdigheterna. Det visar forskning som presenteras i en ny SNS-rapport. Resultaten pekar mot att förskolan har betydelse för social rörlighet bland barn med utländsk bakgrund, särskilt flickor. (pdf)

Hälsofrämjande projekt i förorten minskade inte ungas stillasittande

Medan det hälsobefrämjande projektet i Göteborgsförorten Angered pågick visade resultaten att ungdomarna var ungefär lika fysiskt aktiva som ungdomar från andra områden i Sverige, med högre socioekonomisk status. Men forskningen visar att det är svårt att få till en bestående förändring. Trots goda erfarenheter visade det sig att interventionen inte hade någon positiv effekt efter två år.

Tidskriften SO-didaktik nummer 5 2018

Nu finns det femte numret av SO-didaktik fritt tillgängligt på webben. SO-didaktik är en tidskrift om undervisning i geografi, historia, religion och samhällskunskap och vänder sig till lärare som undervisar i grundskolan och gymnasiet. Det femte numrets tema är undervisning och lärande utanför skolan samt materialitet.