Hoppa till sidinnehåll
Svenska

Barns tidiga skolskrivande handlar mer om färdigheter än innehåll

Publicerad:2023-08-31
Uppdaterad:2023-10-19
Åsa Lasson
Skribent:Åsa Lasson

Skrivundervisningen på lågstadiet handlar mer om att knäcka skrivkoden än om innehåll. Forskaren Oscar Björk ser ett behov av att ta det tidiga skolskrivandet och elevers röster på allvar.

Oscar Björk

Bor i Holmsund, Umeå
Född år 1990

Disputerade 2023-06-09
vid Uppsala universitet

Avhandling

Barns tidiga skolskrivande. Emergent disciplinary literacy, elevtextens dialogism och skrivundervisning som diskurspraktiker

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad ämneslärare i svenska för gymnasiet och har jobbat på komvux, gymnasiet, högstadiet och mellanstadiet. För varje steg nedåt i åldrarna blev jag fascinerad över vad barn gör och kan göra med språket.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om barns tidiga skolskrivande i årskurs 1–3. Jag har gjort analyser av elevtexter med hjälp av analytiska verktyg som inte brukar användas på den typen av texter. Tidigt skrivande är ett forskningsområde och ett praktiskt område som inte har varit så inriktat på innehållsaspekter. Det har snarare varit fokus på hur man ska knäcka skriftspråkskoden eller läskoden. Det har funnits ett mindre intresse för vad texterna faktiskt handlar om, och hur man genom analys av texterna kan få fram det som skulle kunna diskuteras som barnens röster.

– Avhandlingen handlar också om hur skrivande kan betraktas som en social praktik. Jag har tittat på klassrumspraktiken i relation till social makt och hur lärare och elevers relationer påverkar vilken typ av skrivundervisning som eleverna får tillgång till.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De viktigaste resultaten handlar om att vi har tittat på elevtexterna och sett hur mycket barn kan i de här åldrarna. Jag har också diskuterat de språkliga resurser som barnen använder sig av i sina texter, och visar att eleverna kan visa frön till mer avancerade disciplinära kunskaper, vilket man inte riktigt pratat om tidigare. Man har snarare pratat om barns tidiga skrivande som en färdighet som ska erövras, snarare än att de bär med sig väldigt mycket in i skrivundervisningen som man kan plocka fram.

– Jag ser ett behov av att ta det tidigare skolskrivandet och elevers röster på allvar. Vi vet från tidigare forskning att elevers erfarenheter och relationer till skrivande är någonting som kan ha stor effekt på senare skolframgångar. Då kräver det att vi som lärare intresserar oss för, och visar en lyhördhet inför vad eleverna uttrycker.

– Mina resultat visar också att lågstadiet är en plats där sociala maktstrukturer finns och påverkar och avgränsar vad som blir möjligt att göra och säga.

Vi är nyfikna på hur man löser historieundervisningen i en värld av mångfald. I sin avhandling utvecklar Maria Johansson interkulturella metoder som möter den nya verkligheten. Perspektivförskjutningar triggar eleverna att göra det främmande bekant, vilket ger dem en fördjupad förståelse för ämnet historia.

Vad överraskade dig?

– På ett sätt kan jag säga att varenda elevtext blev som en överraskning. Jag måste också säga att jag blir överraskad över att det är förhållandevis få som intresserar sig för det tidigare skolskrivandet från forskningshåll. Vi är ett gäng i Norden som är duktiga på att ta oss an det tidiga skolskrivande utifrån kvalitativa perspektiv och jag är väldigt stolt över att få vara del av den traditionen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Först och främst tänker jag att avhandlingen kan ses som ett led i att ge den här typen av undervisning mer uppmärksamhet. Jag tror att uppmärksamheten som avhandlingen riktar mot eleverna och det otroliga arbete som lärarna gör är det viktigaste. Om lärare läser avhandlingen vore det fantastiskt roligt. Jag tror att det finns mycket som är direkt relevant för lärare att tänka kring, inte minst i relation till mer avancerade sätt att skriva inom olika discipliner. Den typen av arbete kräver förberedelse och tid att reflektera, och det tänker jag att någon högre upp i kedjan skulle behöva höra.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev