Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Josefin Persson gläds över resultaten i sin avhandling.

Josefin Persson
Josefin Persson

Född 1985
Bor i Kumla

Disputerade 2018-12-18
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Indoor air quality and chemical emissions of organic compounds in newly built low-energy preschools

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad kemist men har alltid velat doktorera och när det här projektet dök upp blev jag nyfiken. Inte minst för att det har en så tydlig koppling till samhället, barn och deras miljö.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt lågenergikoncept. Man har befarat att inomhusmiljön i lågenergihus blir sämre då husen är så täta. En jämförelse som ofta görs är att lågenergihus är som att bygga ett hus, stoppa in det i en plastpåse och knyta igen. Men det finns inte så mycket forskningen i ämnet.

– I min avhandling har jag jämfört inomhusluften i fyra nybyggda hus som ska rymma förskolor. Tre av dem är lågenergihus, det fjärde huset är med som referens och är ett vanligt hus, byggt enligt boverkets regler.

– De fyra första provtagningar utfördes under förskolans första år, där första mätningen utfördes i tom förskola innan verksamheten hade startat. Den femte mätningen utfördes 2-3 år efter den första då förskoleverksamheten var i full gång. Förutom luftkvalitet, det vill säga temperatur, koldioxid och fukt har jag mätt halten av en rad kemikalier i luften. Dels formaldehyd som verkar starkt irriterande på ögon och luftvägar och som finns i exempelvis byggmaterial som MDF-skivor men även i kläder som ett smutsavvisande ämne, dels VOC som är flyktorganiska ämnen, mjukgörare som kan återfinnas i plastmattor och liknande och som är hormonstörande och kan orsaka cancer. Vidare halten av flamskyddsmedel som används för att fördröja eller förhindra att ett material börjar brinna, men som kan vara hälso- och miljöfarliga och hormonstörande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De tre lågenergihusen har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med referenshuset. Två av förskolorna i lågenergihus är miljömärkta, den ena med Svanen, den andra med Miljöbyggnad Silver. I förskolan med Svanenmärkning är allt från spik till inredning Svanenmärkt och det här huset visar på lägst halter av kemikalier. Näst bäst resultat visar den andra miljömärkta förskolan.

– Vad gäller luftkvalitet, alltså halt av koldioxid, grad av luftfuktighet och temperatur har samtliga fyra hus bra och likvärdiga resultat. Det ska tilläggas att detta gäller så länge ventilationssystemen fungerar som de ska. Om de inte funkar ökar halterna av kemikalier i luften snabbt. Med andra ord – det lönar sig att bygga såväl energi- som miljövänligt, vilket innebär att lägga tid på att hitta bra material och inredning.

Vad överraskade dig?

– Att luften var så bra i lågenergihusen, det hade jag faktiskt inte väntat mig med tanke på att dessa hus är så täta. Men det var en glad överraskning!

Vem har nytta av dina resultat?

– Kommuner och andra huvudmän som planerat att bygga förskolor. Men också byggbranschen och forskningen. Det behövs givetvis mer forskning i ämnet men mina resultat ger en god indikation om att lågenergihus är rätt väg att gå.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-01-22 11:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-02-06 11:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 okt i Stockholm

För dig som arbetar med yngre barnen i behov av särskilt stöd! Med föreläsningar om bland annat språkstörning och flerspråkighet, barnet och hjärnans utveckling, små barn och trauma samt hur vi kartlägger och dokumenterar särskilt stöd i förskolans praktik. Välkommen!

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Svag teoretisk anknytning i lärarnas sammanhang

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

I genetikundervisningen använder lärare centrala begrepp på olika sätt beroende på sammanhang. Det gör ämnesinnehållet tvetydigt och oklart för eleverna, menar  Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Att ge utrymme för elevernas frågor i matematikundervisningen bidrar till att innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det vinner både elever och lärare på, visar Tuula Maunulas avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

Ledarskapsutveckling sker i vardagen

Ledarskapsutveckling är så mycket mer än ledarskapskurser. Ledarskapsutveckling kan med fördel också ske i det dagliga arbetet, exempelvis genom förändringar i arbetsuppgifter, roller eller organisatoriska förändringar, visar forskning från Jönköping university.

How automation could change teaching, learning

Technology could change the role of teachers for the better, according to Thomas Arnett, senior research fellow in education for the Christensen Institute.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).