Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Med lärandet i fokus blir det lättare att hitta elever som löper risk att få svårt med matematik tidigt. Det visar en avhandling av Helena Vennberg.

Helena Vennberg
Helena Vennberg

Född 1969
Bor i Flurkmark

Disputerade 2020-04-03
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Att räkna med alla elever: följa och främja matematiklärande i förskoleklass

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade som specialpedagog tänkte jag att det måste finnas ett sätt att ta sig an elever som löper risk att hamna i svårigheter tidigt, innan problemen uppstått. Då började jag fundera på vad det finns för tidiga insatser som vi vet fungerar och tittade särskilt på matematik och de elever som är i riskzonen för att få svårigheter i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om matematiklärande i förskoleklass. Jag har gjort en intervention där jag följt elever och lärare i klasser som arbetat med ett forskningsbaserat undervisningsmaterial, Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, TRR. Dessutom har jag följt upp elevernas resultat på de nationella proven i årskurs tre.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi lever i en tid då vi har en stark tro på bedömning, och att bedömandet i sig ska leda till att lärandet förbättras. Min studie visar att när lärarna har ett starkt fokus på lärandet stärks deras möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskap. När lärarna arbetade med TRR så kunde de hitta och hjälpa elever tidigt. De kunde till exempel stötta eleverna så att de inte hamnade i en del av de fällor som finns i matematiken och som kan vara svåra och reda ut senare. Om eleven hamnar i ett felaktigt tankemönster kan de mönstren vara svåra att bryta.

Vad överraskade dig?

– Att lärarnas förmåga att bedöma elevernas kunskap blev så mycket bättre. För att förstå vad de såg hos eleverna behövde lärarna prata mycket med varandra. Den diskussionen tycks ha bidragit till ett eget lärande hos lärarna som fick en ökad förståelse för vad barnen behöver kunna och hur det visar sig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare både i förskoleklass och grundskolans yngre åldrar. Avhandlingen kan ge dem stöd i att utveckla sitt sätt att undervisa. Sen hoppas jag att huvudmännen ska förstå vikten av fortbildning som pågår lite längre, att man inte får en insats och sen är det över. Förändring kräver tid och att man får möjlighet att diskutera, utvärdera, utforska. Man kan inte bli lämnad ensam – utan det behövs naturliga diskussionsforum där man kan fundera tillsammans och komma vidare.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2020-08-10 13:21 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-11 09:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.