2020-08-10 13:21  290 Dela:

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Med lärandet i fokus blir det lättare att hitta elever som löper risk att få svårt med matematik tidigt. Det visar en avhandling av Helena Vennberg.

Helena Vennberg
Helena Vennberg

Född 1969
Bor i Flurkmark

Disputerade 2020-04-03
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Att räkna med alla elever: följa och främja matematiklärande i förskoleklass

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade som specialpedagog tänkte jag att det måste finnas ett sätt att ta sig an elever som löper risk att hamna i svårigheter tidigt, innan problemen uppstått. Då började jag fundera på vad det finns för tidiga insatser som vi vet fungerar och tittade särskilt på matematik och de elever som är i riskzonen för att få svårigheter i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om matematiklärande i förskoleklass. Jag har gjort en intervention där jag följt elever och lärare i klasser som arbetat med ett forskningsbaserat undervisningsmaterial, Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, TRR. Dessutom har jag följt upp elevernas resultat på de nationella proven i årskurs tre.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi lever i en tid då vi har en stark tro på bedömning, och att bedömandet i sig ska leda till att lärandet förbättras. Min studie visar att när lärarna har ett starkt fokus på lärandet stärks deras möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskap. När lärarna arbetade med TRR så kunde de hitta och hjälpa elever tidigt. De kunde till exempel stötta eleverna så att de inte hamnade i en del av de fällor som finns i matematiken och som kan vara svåra och reda ut senare. Om eleven hamnar i ett felaktigt tankemönster kan de mönstren vara svåra att bryta.

Vad överraskade dig?

– Att lärarnas förmåga att bedöma elevernas kunskap blev så mycket bättre. För att förstå vad de såg hos eleverna behövde lärarna prata mycket med varandra. Den diskussionen tycks ha bidragit till ett eget lärande hos lärarna som fick en ökad förståelse för vad barnen behöver kunna och hur det visar sig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare både i förskoleklass och grundskolans yngre åldrar. Avhandlingen kan ge dem stöd i att utveckla sitt sätt att undervisa. Sen hoppas jag att huvudmännen ska förstå vikten av fortbildning som pågår lite längre, att man inte får en insats och sen är det över. Förändring kräver tid och att man får möjlighet att diskutera, utvärdera, utforska. Man kan inte bli lämnad ensam – utan det behövs naturliga diskussionsforum där man kan fundera tillsammans och komma vidare.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2020-08-10 13:21 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-11 09:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Specialpedagogik Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik och bemötande av elever i behov av särskilt stöd. Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt praktiknära exempel på hur du kan arbeta i klassrummet.

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Andreas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.

Olika svårt med matematik på olika språk

Språket påverkar svårighetsgraden i matematikuppgifter och uppgifter kan vara olika svåra på olika språk. Det kan få effekter i internationella kunskapsmätningar, menar Frithiof Theens som forskat om språkets roll i matematiken.

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.