Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Karin Bertills
Karin Bertills

Född 1963
Bor i Habo

Disputerade 2019-10-22
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Different is cool! Self-efficacy and participation of students with and without disabilities in school-based Physical Education

Ett gott klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa inverkar positivt på såväl tillit till sin egen förmåga, delaktighet som betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills som undersökt vilka faktorer som bidrar till positiva skolprestationer.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som lärarutbildare i ämnet idrott och hälsa men har i många år jobbat som idrottslärare, på alla stadier. Jag ingår också i forskningsgruppen CHILD som framgångsrikt studerar delaktighet hos barn med funktionsnedsättning. Vad som framför allt intresserar mig är faktorer som bidrar till positiva skolprestationer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om delaktighet och självtillit i ämnet idrott och hälsa bland högstadieelever med särskilt fokus på de med olika funktionsnedsättningar. Det är en kvantitativ studie där olika elevgruppers självskattade upplevelser jämförts över tid. I studien ingår cirka 450 högstadieelever från 26 skolor som jag delat in i tre grupper – de med funktionsnedsättning samt elever med höga, respektive låga betyg i ämnet idrott och hälsa.

– I avhandlingen ingår också enkäter med 22 idrottslärare om hur de ser på sin egen undervisning samt observationer av totalt 40 idrottslektioner i årskurs 8. Här har jag undersökt elevernas engagemang och delaktighet och jämfört med både elev- och lärarenkäter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att ett bra klassrumsklimat är viktigt för alla elever och vi såg i årskurs 7 att det är särskilt viktigt för elever med funktionsnedsättning. Elevernas upplevelser av självtillit och delaktighet hänger ihop med klassrumsklimatet. Över tid inverkade faktiskt klassrumsklimatet på slutbetyget för elever med funktionsnedsättning.

– Samtliga elevers sociala förmåga förbättras under högstadiet. Bättre social förmåga har stor betydelse för hur elever generellt klarar skolarbetet, särskilt de med låga betyg. Om de upplever sig som kompetenta överlag påverkar det också upplevelser av självtillit och delaktighet i idrott och hälsa, vilket i sin tur inverkar på slutbetyget.

– Observationerna från undervisningen i årskurs 8 visar att samtliga elever är mer aktiva och engagerade om läraren är tydlig med att förklara vad eleverna ska göra och vad syftet är – kort sagt om läraren undervisar i enlighet med kursplanen. De här lärarna instruerar mer, jobbar oftare i helgrupper och är oftare fysiskt nära sina elever. Undervisningen är bättre strukturerad, mer varierad och komplex, har tydligare fokus och bättre flyt. I de här klasserna observerades eleverna vara fysiskt närmare läraren, särskilt elever med funktionsnedsättning. Tillgänglighet och fysisk närhet till läraren ökar möjligheterna till stöd och personlig feedback.

Vad överraskade dig?

– Att elever i årskurs 7 med funktionsnedsättning skattar lägre kompetens och vilja att delta i idrottsundervisningen om läraren undervisar enligt kursplanen. Alltså tvärtemot resultatet från observationerna i årskurs 8. En förklaring kan vara att mycket är nytt för elever i årskurs 7. Men också att betygskriterierna är desamma för alla elever. Elever med funktionsnedsättning kan lätt uppleva kriterierna som ouppnåeliga – varför ens försöka? Min slutsats är att betygskriterierna måste anpassas efter elevernas förmåga.

– Jag överraskades också av att det fungerar mindre bra med undervisning i smågrupper för elever med funktionsnedsättning. Det kan bero på att det sällan eller aldrig förekommer stöd i ämnet idrott och hälsa. För att organisera lektionen och ha överblick över eleverna löser läraren det med att undervisa i helgrupp. Jag förvånades även av hur elevernas upplevelse av den egna funktionsnedsättningen blev alltmer problematisk och negativ ju äldre de blev.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare i idrott och hälsa. Att fråga eleverna hur de själva upplever sina kunskaper och förmågor kan användas för att värdera den egna undervisningen men också som underlag vid utvecklingssamtal med elever, särskilt de med funktionsnedsättning. Eftersom betygskriterierna är så fixerade är de viktigt att de här eleverna på andra sätt ges möjlighet att få synliggöra sin utveckling och sina framsteg. Även skolledare kan ha nytta av resultaten, inte minst vad gäller fördelning av stödresurser. Avhandlingen utgör också ett bidrag till forskningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-01-24 09:22 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-04-07 09:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Oavsett syn på framgång minskar både motivationen och tron på den egna idrottsliga förmågan över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells praktiknära forskning.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Heléne Bergentoft i sin avhandling.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laruence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)