Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Karin Bertills
Karin Bertills

Född 1963
Bor i Habo

Disputerade 2019-10-22
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Different is cool! Self-efficacy and participation of students with and without disabilities in school-based Physical Education

Ett gott klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa inverkar positivt på såväl tillit till sin egen förmåga, delaktighet som betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills som undersökt vilka faktorer som bidrar till positiva skolprestationer.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som lärarutbildare i ämnet idrott och hälsa men har i många år jobbat som idrottslärare, på alla stadier. Jag ingår också i forskningsgruppen CHILD som framgångsrikt studerar delaktighet hos barn med funktionsnedsättning. Vad som framför allt intresserar mig är faktorer som bidrar till positiva skolprestationer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om delaktighet och självtillit i ämnet idrott och hälsa bland högstadieelever med särskilt fokus på de med olika funktionsnedsättningar. Det är en kvantitativ studie där olika elevgruppers självskattade upplevelser jämförts över tid. I studien ingår cirka 450 högstadieelever från 26 skolor som jag delat in i tre grupper – de med funktionsnedsättning samt elever med höga, respektive låga betyg i ämnet idrott och hälsa.

– I avhandlingen ingår också enkäter med 22 idrottslärare om hur de ser på sin egen undervisning samt observationer av totalt 40 idrottslektioner i årskurs 8. Här har jag undersökt elevernas engagemang och delaktighet och jämfört med både elev- och lärarenkäter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att ett bra klassrumsklimat är viktigt för alla elever och vi såg i årskurs 7 att det är särskilt viktigt för elever med funktionsnedsättning. Elevernas upplevelser av självtillit och delaktighet hänger ihop med klassrumsklimatet. Över tid inverkade faktiskt klassrumsklimatet på slutbetyget för elever med funktionsnedsättning.

– Samtliga elevers sociala förmåga förbättras under högstadiet. Bättre social förmåga har stor betydelse för hur elever generellt klarar skolarbetet, särskilt de med låga betyg. Om de upplever sig som kompetenta överlag påverkar det också upplevelser av självtillit och delaktighet i idrott och hälsa, vilket i sin tur inverkar på slutbetyget.

– Observationerna från undervisningen i årskurs 8 visar att samtliga elever är mer aktiva och engagerade om läraren är tydlig med att förklara vad eleverna ska göra och vad syftet är – kort sagt om läraren undervisar i enlighet med kursplanen. De här lärarna instruerar mer, jobbar oftare i helgrupper och är oftare fysiskt nära sina elever. Undervisningen är bättre strukturerad, mer varierad och komplex, har tydligare fokus och bättre flyt. I de här klasserna observerades eleverna vara fysiskt närmare läraren, särskilt elever med funktionsnedsättning. Tillgänglighet och fysisk närhet till läraren ökar möjligheterna till stöd och personlig feedback.

Vad överraskade dig?

– Att elever i årskurs 7 med funktionsnedsättning skattar lägre kompetens och vilja att delta i idrottsundervisningen om läraren undervisar enligt kursplanen. Alltså tvärtemot resultatet från observationerna i årskurs 8. En förklaring kan vara att mycket är nytt för elever i årskurs 7. Men också att betygskriterierna är desamma för alla elever. Elever med funktionsnedsättning kan lätt uppleva kriterierna som ouppnåeliga – varför ens försöka? Min slutsats är att betygskriterierna måste anpassas efter elevernas förmåga.

– Jag överraskades också av att det fungerar mindre bra med undervisning i smågrupper för elever med funktionsnedsättning. Det kan bero på att det sällan eller aldrig förekommer stöd i ämnet idrott och hälsa. För att organisera lektionen och ha överblick över eleverna löser läraren det med att undervisa i helgrupp. Jag förvånades även av hur elevernas upplevelse av den egna funktionsnedsättningen blev alltmer problematisk och negativ ju äldre de blev.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare i idrott och hälsa. Att fråga eleverna hur de själva upplever sina kunskaper och förmågor kan användas för att värdera den egna undervisningen men också som underlag vid utvecklingssamtal med elever, särskilt de med funktionsnedsättning. Eftersom betygskriterierna är så fixerade är de viktigt att de här eleverna på andra sätt ges möjlighet att få synliggöra sin utveckling och sina framsteg. Även skolledare kan ha nytta av resultaten, inte minst vad gäller fördelning av stödresurser. Avhandlingen utgör också ett bidrag till forskningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-01-24 09:22 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-30 09:35 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Göteborg

Nya datum: 2-3 september! Årets konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem?

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Stockholm

Nya datum 17-18 sept! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Fullmatade och intressanta dagar - både i Göteborg och Stockholm!

Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Oavsett syn på framgång minskar både motivationen och tron på den egna idrottsliga förmågan över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells praktiknära forskning.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Heléne Bergentoft i sin avhandling.

Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Går elevernas hälsa att mäta?

Kan hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa? Forskaren Malin Rising Holmström visar i sin avhandling att hälsosamtalen är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren.

Hitta språket för tyst kunnande i teaterämnet

Genom att arbeta med modellen Learning study har forskaren Pernilla Ahlstrand undersökt hur teaterlärare kan ge det praktiska och tysta kunnandet ett språk.

Naturromantiska idéer centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik

Petra Hanssons forskning visar att naturromantiska idéer är centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik.

Många olika vägar till hållbar utveckling i Sydostasien

I Sydostasien finns en stor variation av tolkningen av vad hållbar utveckling är – medan begreppet i Sverige ofta framställs som om det fanns ett slags global konsensus kring det. Det visar Stefan L Bengtssons avhandling.

Utbildning påverkar politiskt engagemang mindre än vad man tror

Leder utbildning till högre politiskt deltagande? Forskaren Mikael Persson konstaterar i sin avhandling att andra faktorer är viktigare.

Värderingar präglar program mot psykisk ohälsa för unga

Manualbaserade program mot psykisk ohälsa som används av barn i skolan är inte neutrala utan bygger på specifika praktiker, normer och värderingar. Det blir problematiskt eftersom de inte är anpassade till barns vardag i skolan, konstaterar Sofia Kvist Lindholm i sin avhandling.

En-till-en kan öka digitala skillnader mellan skolor

En-till-en minskar inte digital ojämlikhet. Tvärtom blev ojämlikheten ännu större för deltagarna i Eva Jacquets forskning.

Samarbete viktigare än språket för förståelse

Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Dåliga förutsättningar för rektorer att utveckla skolan

Skolförvaltningars krav på snabba förändringar skapar press hos rektorer att kunna visa på resultat. Då är det lätt att fokusera på driftsfrågor, eftersom det är ett område där det blir tydligt att man har gjort något. Konsekvensen blir att utvecklingsarbetet hamnar i kläm, menar forskaren Jaana Nehez.

”Naturvetenskap måste sättas in i ett sammanhang”

Susanne Walan har utforskat en undervisningsmodell i NO som utgår från att sätta in ämnet i ett sammanhang som är intressant för eleverna. Lärare som testade metoden tyckte att den fungerade "alldeles lysande".

Dynamiska matematikprogram kan utveckla matematikundervisningen

Matematik handlar inte endast om att kunna räkna utan även om att kommunicera och resonera kring matematik. Men detta är förmågor som är svåra att fånga i en lärobok. Maria Fahlgren har designat uppgifter för dynamiska matematikprogram som kan hjälpa lärare att komma åt alla förmågor som elever behöver träna i matematik.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Specialpedagogik – verktyg och stöd

Här samlas länkar till olika aktörer som kan underlätta för lärande på distans och i kontakten med eleverna. Sidan uppdateras löpande.

“I den virtuella miljön krävs det tydlighet – övertydlighet”

Att eleverna kan jobba var de vill, med tydliga uppgifter, samt att många elever tycker att det är skönt att få studiero. Det är några av fördelarna med distansundervisning, menar Pernilla Gustavsson, rektor på Korrespondensgymnasiet som är med i Ifous FoU-program om digitala lärmiljöer.

Tips, råd och stöd för dig som ska arbeta med skola överallt

Att under en längre tid undervisa elever som inte är på plats i klassrummet kan kännas ovant för många. Här kommer några tips som kan underlätta förberedelserna.