Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Karin Bertills
Karin Bertills

Född 1963
Bor i Habo

Disputerade 2019-10-22
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Different is cool! Self-efficacy and participation of students with and without disabilities in school-based Physical Education

Ett gott klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa inverkar positivt på såväl tillit till sin egen förmåga, delaktighet som betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills som undersökt vilka faktorer som bidrar till positiva skolprestationer.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som lärarutbildare i ämnet idrott och hälsa men har i många år jobbat som idrottslärare, på alla stadier. Jag ingår också i forskningsgruppen CHILD som framgångsrikt studerar delaktighet hos barn med funktionsnedsättning. Vad som framför allt intresserar mig är faktorer som bidrar till positiva skolprestationer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om delaktighet och självtillit i ämnet idrott och hälsa bland högstadieelever med särskilt fokus på de med olika funktionsnedsättningar. Det är en kvantitativ studie där olika elevgruppers självskattade upplevelser jämförts över tid. I studien ingår cirka 450 högstadieelever från 26 skolor som jag delat in i tre grupper – de med funktionsnedsättning samt elever med höga, respektive låga betyg i ämnet idrott och hälsa.

– I avhandlingen ingår också enkäter med 22 idrottslärare om hur de ser på sin egen undervisning samt observationer av totalt 40 idrottslektioner i årskurs 8. Här har jag undersökt elevernas engagemang och delaktighet och jämfört med både elev- och lärarenkäter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att ett bra klassrumsklimat är viktigt för alla elever och vi såg i årskurs 7 att det är särskilt viktigt för elever med funktionsnedsättning. Elevernas upplevelser av självtillit och delaktighet hänger ihop med klassrumsklimatet. Över tid inverkade faktiskt klassrumsklimatet på slutbetyget för elever med funktionsnedsättning.

– Samtliga elevers sociala förmåga förbättras under högstadiet. Bättre social förmåga har stor betydelse för hur elever generellt klarar skolarbetet, särskilt de med låga betyg. Om de upplever sig som kompetenta överlag påverkar det också upplevelser av självtillit och delaktighet i idrott och hälsa, vilket i sin tur inverkar på slutbetyget.

– Observationerna från undervisningen i årskurs 8 visar att samtliga elever är mer aktiva och engagerade om läraren är tydlig med att förklara vad eleverna ska göra och vad syftet är – kort sagt om läraren undervisar i enlighet med kursplanen. De här lärarna instruerar mer, jobbar oftare i helgrupper och är oftare fysiskt nära sina elever. Undervisningen är bättre strukturerad, mer varierad och komplex, har tydligare fokus och bättre flyt. I de här klasserna observerades eleverna vara fysiskt närmare läraren, särskilt elever med funktionsnedsättning. Tillgänglighet och fysisk närhet till läraren ökar möjligheterna till stöd och personlig feedback.

Vad överraskade dig?

– Att elever i årskurs 7 med funktionsnedsättning skattar lägre kompetens och vilja att delta i idrottsundervisningen om läraren undervisar enligt kursplanen. Alltså tvärtemot resultatet från observationerna i årskurs 8. En förklaring kan vara att mycket är nytt för elever i årskurs 7. Men också att betygskriterierna är desamma för alla elever. Elever med funktionsnedsättning kan lätt uppleva kriterierna som ouppnåeliga – varför ens försöka? Min slutsats är att betygskriterierna måste anpassas efter elevernas förmåga.

– Jag överraskades också av att det fungerar mindre bra med undervisning i smågrupper för elever med funktionsnedsättning. Det kan bero på att det sällan eller aldrig förekommer stöd i ämnet idrott och hälsa. För att organisera lektionen och ha överblick över eleverna löser läraren det med att undervisa i helgrupp. Jag förvånades även av hur elevernas upplevelse av den egna funktionsnedsättningen blev alltmer problematisk och negativ ju äldre de blev.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare i idrott och hälsa. Att fråga eleverna hur de själva upplever sina kunskaper och förmågor kan användas för att värdera den egna undervisningen men också som underlag vid utvecklingssamtal med elever, särskilt de med funktionsnedsättning. Eftersom betygskriterierna är så fixerade är de viktigt att de här eleverna på andra sätt ges möjlighet att få synliggöra sin utveckling och sina framsteg. Även skolledare kan ha nytta av resultaten, inte minst vad gäller fördelning av stödresurser. Avhandlingen utgör också ett bidrag till forskningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-01-24 09:22 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-04-07 09:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Oavsett syn på framgång minskar både motivationen och tron på den egna idrottsliga förmågan över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells praktiknära forskning.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Heléne Bergentoft i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer