Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Både lärare och elever vinner på att elevernas frågor om matematik ges utrymme i undervisningen, eftersom det matematiska innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det visar Tuula Maunulas avhandling.

Tuula Maunula
Tuula Maunula

Född 1967
Bor i Göteborg

Disputerade 2018-02-09
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Students' and Teachers' Jointly Constituted Learning Opportunities - The Case of Linear Equations

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har forskat på halvtid i åtta år och har undervisat under tiden. Jag hade undervisat i 15 år när jag började doktorera, så jag hade en del frågor om matteundervisning som kom från praktiken. Jag valde att forska om det som jag är mest intresserad av, nämligen vad eleverna bidrar med och om man ska lyssna på elevernas inspel i undervisningen eller inte.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har videofilmat 14 lektioner från årskurs 9 och årskurs 1 och 2 på gymnasiet. Även om det är helt olika elever och olika lärare så har jag filmat samma lektion. Jag har tittat på när lärare introducerar räta linjens ekvation. Ibland har jag fått vänta ett år på att den lektionen ska dyka upp – och då har jag fångat precis den lektionen i 14 olika klassrum. Jag har i detalj analyserat alla 184 elevinspel som har kommit upp under de här lektionerna och varje aspekt av innehållet som behandlas av lärarna och eleverna tillsammans, 289 stycken. Sedan har jag jämfört hur elevinspelen behandlas. Lärare gör detta på väldigt olika sätt, vilket är jättebra för min avhandling. Jag har också tittat på vad som händer med de lärandemöjligheter som utvecklas under lektionen och jämfört med vad lärares behandling av elevinspel egentligen betyder för de lärandemöjligheterna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mitt största bidrag är att jag erbjuder två nya svar på frågan om varför vi ska lyssna på eleverna. Som lärare vet vi egentligen att vi ska lyssna på eleverna av en mängd olika skäl som demokrati, delaktighet och agentskap över lärandet. Men jag bidrar med två nya svar på den frågan i min avhandling. Det ena är att eleverna bidrar med ett perspektiv på innehållet som inte lärarna har. Det är inte så förvånande att eleverna har andra perspektiv eller andra frågor än lärarna, men det är väldigt roligt att kunna visa det tydligt.

– Jag kunde dela in lektionerna i studien i tre olika kategorier beroende på hur elevinspelen togs emot av lärarna. Det andra svaret, som förvånade mig mycket mer, är att jag tydligt kan säga att i de lektioner där elevinspelen verkligen blir utforskade, där blir också innehållet behandlat på ett mycket mer komplext sätt. Det verkar som om lärare som använder elevinspelen också lär sig innehållet på ett annat sätt. Det var väldigt förvånande och roligt att se och det är väldigt tydligt i min studie att lärarna verkar ha nytta av att lyssna på sina elevers kommentarer och frågor och gräva i dem. Så tysta klassrum tror jag inte är att eftersträva!

Vad överraskade dig?

– Eftersom jag har undervisat i så många år förstod jag att elevinspelen är viktiga. Men en sak som förvånade var att jag alltid har trott att eleverna kommer med en del goddag yxskaft-frågor. Men så är det inte. Jag har videofilmat lektionerna och har tittat på vissa sekvenser säkert hundra gånger. Det var jätteintressant att jag inte hittade de här frågorna hos eleverna. Frågorna har alltid en intern logik, det är inte alltid så att eleverna är rätt ute, men det är verkligen inte så att de frågar vad som helst. Det var jättekul att se. Det är klart att man som lärare i stunden inte alltid förstår vad det är eleverna menar, jag har ju kunnat studera det här noggrant i filmerna. I min fortsatta undervisning kommer jag att vara väldigt mycket mer noggrann med att uppmärksamma elevernas frågor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare bör ha nytta av resultaten. I matematik görs det så många genomgångar där det bara är lärarens röst som hörs, där det är en envägskommunikation från lärare till elever. Det finns en bild av att kunskap från lärarens huvud ska flyttas över till elevernas huvud. Alla lärare vet att det inte fungerar så. Jag skulle önska att min avhandling kan bidra till att man hittar nya former för undervisning, där man kanske till och med börjar i elevernas sätt att se på det. Det hade varit coolt – det är vad jag skulle vilja jobba vidare med.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-02-28 09:11 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?