Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Både lärare och elever vinner på att elevernas frågor om matematik ges utrymme i undervisningen, eftersom det matematiska innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det visar Tuula Maunulas avhandling.

Tuula Maunula
Tuula Maunula

Född 1967
Bor i Göteborg

Disputerade 2018-02-09
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Students' and Teachers' Jointly Constituted Learning Opportunities - The Case of Linear Equations

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har forskat på halvtid i åtta år och har undervisat under tiden. Jag hade undervisat i 15 år när jag började doktorera, så jag hade en del frågor om matteundervisning som kom från praktiken. Jag valde att forska om det som jag är mest intresserad av, nämligen vad eleverna bidrar med och om man ska lyssna på elevernas inspel i undervisningen eller inte.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har videofilmat 14 lektioner från årskurs 9 och årskurs 1 och 2 på gymnasiet. Även om det är helt olika elever och olika lärare så har jag filmat samma lektion. Jag har tittat på när lärare introducerar räta linjens ekvation. Ibland har jag fått vänta ett år på att den lektionen ska dyka upp – och då har jag fångat precis den lektionen i 14 olika klassrum. Jag har i detalj analyserat alla 184 elevinspel som har kommit upp under de här lektionerna och varje aspekt av innehållet som behandlas av lärarna och eleverna tillsammans, 289 stycken. Sedan har jag jämfört hur elevinspelen behandlas. Lärare gör detta på väldigt olika sätt, vilket är jättebra för min avhandling. Jag har också tittat på vad som händer med de lärandemöjligheter som utvecklas under lektionen och jämfört med vad lärares behandling av elevinspel egentligen betyder för de lärandemöjligheterna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mitt största bidrag är att jag erbjuder två nya svar på frågan om varför vi ska lyssna på eleverna. Som lärare vet vi egentligen att vi ska lyssna på eleverna av en mängd olika skäl som demokrati, delaktighet och agentskap över lärandet. Men jag bidrar med två nya svar på den frågan i min avhandling. Det ena är att eleverna bidrar med ett perspektiv på innehållet som inte lärarna har. Det är inte så förvånande att eleverna har andra perspektiv eller andra frågor än lärarna, men det är väldigt roligt att kunna visa det tydligt.

– Jag kunde dela in lektionerna i studien i tre olika kategorier beroende på hur elevinspelen togs emot av lärarna. Det andra svaret, som förvånade mig mycket mer, är att jag tydligt kan säga att i de lektioner där elevinspelen verkligen blir utforskade, där blir också innehållet behandlat på ett mycket mer komplext sätt. Det verkar som om lärare som använder elevinspelen också lär sig innehållet på ett annat sätt. Det var väldigt förvånande och roligt att se och det är väldigt tydligt i min studie att lärarna verkar ha nytta av att lyssna på sina elevers kommentarer och frågor och gräva i dem. Så tysta klassrum tror jag inte är att eftersträva!

Vad överraskade dig?

– Eftersom jag har undervisat i så många år förstod jag att elevinspelen är viktiga. Men en sak som förvånade var att jag alltid har trott att eleverna kommer med en del goddag yxskaft-frågor. Men så är det inte. Jag har videofilmat lektionerna och har tittat på vissa sekvenser säkert hundra gånger. Det var jätteintressant att jag inte hittade de här frågorna hos eleverna. Frågorna har alltid en intern logik, det är inte alltid så att eleverna är rätt ute, men det är verkligen inte så att de frågar vad som helst. Det var jättekul att se. Det är klart att man som lärare i stunden inte alltid förstår vad det är eleverna menar, jag har ju kunnat studera det här noggrant i filmerna. I min fortsatta undervisning kommer jag att vara väldigt mycket mer noggrann med att uppmärksamma elevernas frågor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare bör ha nytta av resultaten. I matematik görs det så många genomgångar där det bara är lärarens röst som hörs, där det är en envägskommunikation från lärare till elever. Det finns en bild av att kunskap från lärarens huvud ska flyttas över till elevernas huvud. Alla lärare vet att det inte fungerar så. Jag skulle önska att min avhandling kan bidra till att man hittar nya former för undervisning, där man kanske till och med börjar i elevernas sätt att se på det. Det hade varit coolt – det är vad jag skulle vilja jobba vidare med.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-02-28 09:11 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser