Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Både lärare och elever vinner på att elevernas frågor om matematik ges utrymme i undervisningen, eftersom det matematiska innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det visar Tuula Maunulas avhandling.

Tuula Maunula
Tuula Maunula

Född 1967
Bor i Göteborg

Disputerade 2018-02-09
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Students' and Teachers' Jointly Constituted Learning Opportunities - The Case of Linear Equations

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har forskat på halvtid i åtta år och har undervisat under tiden. Jag hade undervisat i 15 år när jag började doktorera, så jag hade en del frågor om matteundervisning som kom från praktiken. Jag valde att forska om det som jag är mest intresserad av, nämligen vad eleverna bidrar med och om man ska lyssna på elevernas inspel i undervisningen eller inte.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har videofilmat 14 lektioner från årskurs 9 och årskurs 1 och 2 på gymnasiet. Även om det är helt olika elever och olika lärare så har jag filmat samma lektion. Jag har tittat på när lärare introducerar räta linjens ekvation. Ibland har jag fått vänta ett år på att den lektionen ska dyka upp – och då har jag fångat precis den lektionen i 14 olika klassrum. Jag har i detalj analyserat alla 184 elevinspel som har kommit upp under de här lektionerna och varje aspekt av innehållet som behandlas av lärarna och eleverna tillsammans, 289 stycken. Sedan har jag jämfört hur elevinspelen behandlas. Lärare gör detta på väldigt olika sätt, vilket är jättebra för min avhandling. Jag har också tittat på vad som händer med de lärandemöjligheter som utvecklas under lektionen och jämfört med vad lärares behandling av elevinspel egentligen betyder för de lärandemöjligheterna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mitt största bidrag är att jag erbjuder två nya svar på frågan om varför vi ska lyssna på eleverna. Som lärare vet vi egentligen att vi ska lyssna på eleverna av en mängd olika skäl som demokrati, delaktighet och agentskap över lärandet. Men jag bidrar med två nya svar på den frågan i min avhandling. Det ena är att eleverna bidrar med ett perspektiv på innehållet som inte lärarna har. Det är inte så förvånande att eleverna har andra perspektiv eller andra frågor än lärarna, men det är väldigt roligt att kunna visa det tydligt.

– Jag kunde dela in lektionerna i studien i tre olika kategorier beroende på hur elevinspelen togs emot av lärarna. Det andra svaret, som förvånade mig mycket mer, är att jag tydligt kan säga att i de lektioner där elevinspelen verkligen blir utforskade, där blir också innehållet behandlat på ett mycket mer komplext sätt. Det verkar som om lärare som använder elevinspelen också lär sig innehållet på ett annat sätt. Det var väldigt förvånande och roligt att se och det är väldigt tydligt i min studie att lärarna verkar ha nytta av att lyssna på sina elevers kommentarer och frågor och gräva i dem. Så tysta klassrum tror jag inte är att eftersträva!

Vad överraskade dig?

– Eftersom jag har undervisat i så många år förstod jag att elevinspelen är viktiga. Men en sak som förvånade var att jag alltid har trott att eleverna kommer med en del goddag yxskaft-frågor. Men så är det inte. Jag har videofilmat lektionerna och har tittat på vissa sekvenser säkert hundra gånger. Det var jätteintressant att jag inte hittade de här frågorna hos eleverna. Frågorna har alltid en intern logik, det är inte alltid så att eleverna är rätt ute, men det är verkligen inte så att de frågar vad som helst. Det var jättekul att se. Det är klart att man som lärare i stunden inte alltid förstår vad det är eleverna menar, jag har ju kunnat studera det här noggrant i filmerna. I min fortsatta undervisning kommer jag att vara väldigt mycket mer noggrann med att uppmärksamma elevernas frågor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare bör ha nytta av resultaten. I matematik görs det så många genomgångar där det bara är lärarens röst som hörs, där det är en envägskommunikation från lärare till elever. Det finns en bild av att kunskap från lärarens huvud ska flyttas över till elevernas huvud. Alla lärare vet att det inte fungerar så. Jag skulle önska att min avhandling kan bidra till att man hittar nya former för undervisning, där man kanske till och med börjar i elevernas sätt att se på det. Det hade varit coolt – det är vad jag skulle vilja jobba vidare med.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-02-28 09:11 av Susanne Sawander


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats