Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar på sig själv och hos föräldrar relaterar till bättre psykisk hälsa bland högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida studieplaner och mental hälsa hos unga.

Melody Almroth
Melody Almroth

Född 1989
Bor i Solna

Disputerade 2019-12-06
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Adolescents’ future academic prospects : predictors and mental health outcomes

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Min masteruppsats handlar om ungdomars mental hälsa, ett ämne som jag menar är en av de viktigaste samhällsfrågorna idag. Därefter började jag arbeta i ett forskningsprojekt som bland annat undersökte vilka framtidsplaner unga tonåringar har. Det fick mig att bli nyfiken på hur skolsystem och arbetsmarknad påverkar unga människors framtidsplaner.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa bland ungdomar och faktorer som påverkar ungdomars akademiska förväntningar. Knappt 4000 ungdomar i högstadieåldern har genom enkäter fått svara på vilka akademiska förväntningar har på sig själva: Huvudsakligen om och hur länge de planerar att plugga. Eleverna har också skattat sin egen psykiska hälsa utifrån frågor om bland annat depression, ångest och hyperaktivitet. I studien ingår även enkäter med föräldrar om deras förväntningar på barnens framtida studier. Därutöver har högstadielärare och elever i årskurs 9 svarat på enkäter om hur de uppfattar den pedagogiska och sociala miljön i sin skola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos barnen. Ett positivt klimat i skolan, höga akademiska förväntningar och stöd från föräldrarna samt högre akademiska betyg och engagemang i skolan hos elever verkade förutspå höga akademiska förväntningar.

Vad överraskade dig?

– Idag pratas det mycket om akademisk stress bland unga. Därför hade jag inte förväntat mig att höga akademiska förväntningar från föräldrar skulle relatera till bättre psykisk hälsa bland ungdomarna. Men sedan insåg jag att akademisk stress och mål är inte nödvändigtvis samma sak.

Vem har nytta av dina resultat?

– För de som arbetar inom skolan kan de bidra till att skapa förståelse för hur förväntningar påverkar eleverna. Resultaten visar att man inte behöver vara så rädd för att sätta mål. Vidare hoppas jag att resultaten kan vara till nytta för forskningen i ämnet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-02-03 15:39 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-19 13:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala matematikläromedel erbjuder individanpassade uppgifter, men utmanar samtidigt lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén i sin avhandling om hur digitala läromedel påverkar förutsättningarna för lärarna.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer

Elevers välmående går inte alltid hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om skolrelaterat välbefinnande hos finlandssvenska elever.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Ojämlikt i matematikundervisningen

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

Googla – det gör man i skolan

Användandet av sökmotorer är väldigt utbrett bland högstadieungdomar. När de söker på internet förväntar de sig att hitta svar – men reflekterar inte över hur resultaten genereras. Det visar Cecilia Andersson i sin avhandling.

Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

När reformen med betygsintagning infördes till kommunala gymnasieskolor i Stockholm fick det en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9, enligt Lucas Tilleys avhandling.

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.

Instrument för att utveckla lärmiljön i förskolan för barn med autism

I Sverige går de flesta barn i förskola, även de med autism. Forskning pekar mot att lärmiljön sällan är anpassad för dem. Det innebär att deras möjligheter till lärande, delaktighet och inkludering begränsas.

Ny rapport visar att barn och ungdomar inte får stöd för depression och ångest

Psykisk ohälsa bland barn och unga är en viktig samhällsfråga. Både självrapporterade psykiska besvär och vården av dessa har ökat kraftigt. Trots det är det fortfarande många som inte söker och får vård för depression och ångest. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Forte.

How school leaders can support enhanced rigor in instruction

With the right guidance, teachers can promote students’ independence in the pursuit of challenging goals.

Building a whole child wellness team

Strategies for combining physical, nutritional, and mental health goals in the early grades to improve student engagement and productivity.