Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar på sig själv och hos föräldrar relaterar till bättre psykisk hälsa bland högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida studieplaner och mental hälsa hos unga.

Melody Almroth
Melody Almroth

Född 1989
Bor i Solna

Disputerade 2019-12-06
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Adolescents’ future academic prospects : predictors and mental health outcomes

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Min masteruppsats handlar om ungdomars mental hälsa, ett ämne som jag menar är en av de viktigaste samhällsfrågorna idag. Därefter började jag arbeta i ett forskningsprojekt som bland annat undersökte vilka framtidsplaner unga tonåringar har. Det fick mig att bli nyfiken på hur skolsystem och arbetsmarknad påverkar unga människors framtidsplaner.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa bland ungdomar och faktorer som påverkar ungdomars akademiska förväntningar. Knappt 4000 ungdomar i högstadieåldern har genom enkäter fått svara på vilka akademiska förväntningar har på sig själva: Huvudsakligen om och hur länge de planerar att plugga. Eleverna har också skattat sin egen psykiska hälsa utifrån frågor om bland annat depression, ångest och hyperaktivitet. I studien ingår även enkäter med föräldrar om deras förväntningar på barnens framtida studier. Därutöver har högstadielärare och elever i årskurs 9 svarat på enkäter om hur de uppfattar den pedagogiska och sociala miljön i sin skola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos barnen. Ett positivt klimat i skolan, höga akademiska förväntningar och stöd från föräldrarna samt högre akademiska betyg och engagemang i skolan hos elever verkade förutspå höga akademiska förväntningar.

Vad överraskade dig?

– Idag pratas det mycket om akademisk stress bland unga. Därför hade jag inte förväntat mig att höga akademiska förväntningar från föräldrar skulle relatera till bättre psykisk hälsa bland ungdomarna. Men sedan insåg jag att akademisk stress och mål är inte nödvändigtvis samma sak.

Vem har nytta av dina resultat?

– För de som arbetar inom skolan kan de bidra till att skapa förståelse för hur förväntningar påverkar eleverna. Resultaten visar att man inte behöver vara så rädd för att sätta mål. Vidare hoppas jag att resultaten kan vara till nytta för forskningen i ämnet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-02-03 15:39 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-19 13:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Skolportens digitala kurser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Hon forskar om heteronormativa lekar

Lena Sotevik är nydisputerad med sin avhandling ”Barbiebröllop och homohundar. Barn och barndomar i relation till queerhet och (hetero)normativa livslinjer”.

3 keys to more effective collaboration in an Inclusive classroom

Strategies general and special education teachers can use to clearly communicate to all students that they are equal partners.

The pandemic put the pressure on school technology leaders. What did they learn?

More off-campus broadband access. New ways of engaging with families. Growing concerns over digital equity and the silos that exist within school systems. These are some of the trends that emerged in a recent survey of district technology leaders.

Det börjar med vardags­orden

I förskolan Fölungen börjar barnen bekanta sig med skrivandet redan som ettåringar. ”Meningsfullhet, lust och intresse måste vara det som styr”, säger förskolläraren Eva-Lotta Hallindemo.

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.