Bedömningskriterier tolkas olika av språklärare

Svenska språklärare har en bred syn på vad som är skriftlig kommunikativ kompetens i tyska. Däremot tolkar lärare ibland bedömningskriterierna på olika sätt. Det visar Maria Håkansson Ramberg som undersökt språklärares bedömning av elevtexter på tyska.

Maria Håkansson Ramberg
Maria Håkansson Ramberg

Född 1980
Bor i Uppsala

Disputerade 2021-12-17
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Validität und schriftliche Sprachkompetenz: Eine Studie zur Bewertung schriftlicher Leistungen im Fach Deutsch an schwedischen Schulen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i tyska, svenska och svenska som andraspråk i botten och har alltid varit intresserad av språkdidaktiska frågor. Något som särskilt intresserat mig är bedömningens pedagogiska funktion och hur man kan skapa ökad likvärdighet vid bedömning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt lärares bedömning av gymnasieelevers skriftliga kommunikation i tre kurser i tyska, Tyska 3, 4 samt 5. Mer precist har jag tittat på vilka aspekter som lärare fäster avseende vid i sin bedömning, lärares samstämmighet och i vilken mån eleverna når upp till en förväntad B1-nivå enligt det europeiska referenssystemet för lärande, undervisning och bedömning, Gers. Totalt ingår 60 elevtexter från 18 olika skolor i studien. Elevtexterna har bedömts av tre grupper: elevernas egna lärare, svenska externa lärare samt europeiska bedömare som bedömde texterna mot en B1-nivå, enligt det europeiska ramverket Gers.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett positivt resultat är att svenska gymnasieelevers skriftliga kompetens i tyska når upp till förväntad referensnivå B1 enligt Gers. Positivt är också att svenska lärare i tyska har en bred syn på vad som är skriftlig kommunikativ kompetens i språk. Svenska lärare tittar inte enbart på språklig korrekthet utan väger även in andra aspekter, exempelvis om texten är anpassad till situation och målgrupp.

– Däremot visar resultaten att det finns en viss variation i hur lärare tolkar och viktar de olika bedömningskriterierna. En slutsats är att språklärare behöver diskutera bedömning och betygskriterier i syfte att stärka samstämmigheten – vad krävs för att få ett visst betyg? Det kan vara svårt att få till sådana didaktiska forum, språklärare är ofta ensamma i sitt ämne på sina skolor. Lärare är oftare överens om rangordningen av texterna än det exakta betyget, vilket vittnar om att diskussionen också behöver föras mellan skolor. Jag menar att det här är en fråga för skolledare och beslutsfattare att organisera.

Vad överraskade dig?

– Resultaten visar att lärarna var mer samstämmiga i sin bedömning av elever som inte når ett godkänt betyg samt i viss mån betyg på A-nivå, mer sällan kring betygen i mitten. Det här visar att lärare behöver diskutera bedömning, särskilt vad gäller betyg på B-, C- och D-nivå där betygen varierar mer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att språklärare på olika nivåer kan ha nytta av resultaten som kan kopplas till både undervisning och bedömning i språk. Min förhoppning är också att resultaten kan bidra till att ansvariga på skolledarnivå skapar förutsättningar för bedömningsdiskussioner bland språklärare. Avhandlingen är även ett bidrag till det språkdidaktiska fältet. Det finns i dag inte så många studier om moderna språk och få studier har undersökt hur bedömare tolkar kunskapskrav och styrdokument.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-02-17 14:29 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas och verkliga möten med människor som talar språket - detta är starka drivkrafter bakom studier av moderna språk. Erik Cardelús har forskat om vad som motiverar språkstuderande och fann bland dessa elever även en stor reslust och nyfikenhet på omvärlden .

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser