Bedömningskriterier tolkas olika av språklärare

Svenska språklärare har en bred syn på vad som är skriftlig kommunikativ kompetens i tyska. Däremot tolkar lärare ibland bedömningskriterierna på olika sätt. Det visar Maria Håkansson Ramberg som undersökt språklärares bedömning av elevtexter på tyska.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i tyska, svenska och svenska som andraspråk i botten och har alltid varit intresserad av språkdidaktiska frågor. Något som särskilt intresserat mig är bedömningens pedagogiska funktion och hur man kan skapa ökad likvärdighet vid bedömning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt lärares bedömning av gymnasieelevers skriftliga kommunikation i tre kurser i tyska, Tyska 3, 4 samt 5. Mer precist har jag tittat på vilka aspekter som lärare fäster avseende vid i sin bedömning, lärares samstämmighet och i vilken mån eleverna når upp till en förväntad B1-nivå enligt det europeiska referenssystemet för lärande, undervisning och bedömning, Gers. Totalt ingår 60 elevtexter från 18 olika skolor i studien. Elevtexterna har bedömts av tre grupper: elevernas egna lärare, svenska externa lärare samt europeiska bedömare som bedömde texterna mot en B1-nivå, enligt det europeiska ramverket Gers.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett positivt resultat är att svenska gymnasieelevers skriftliga kompetens i tyska når upp till förväntad referensnivå B1 enligt Gers. Positivt är också att svenska lärare i tyska har en bred syn på vad som är skriftlig kommunikativ kompetens i språk. Svenska lärare tittar inte enbart på språklig korrekthet utan väger även in andra aspekter, exempelvis om texten är anpassad till situation och målgrupp.

– Däremot visar resultaten att det finns en viss variation i hur lärare tolkar och viktar de olika bedömningskriterierna. En slutsats är att språklärare behöver diskutera bedömning och betygskriterier i syfte att stärka samstämmigheten – vad krävs för att få ett visst betyg? Det kan vara svårt att få till sådana didaktiska forum, språklärare är ofta ensamma i sitt ämne på sina skolor. Lärare är oftare överens om rangordningen av texterna än det exakta betyget, vilket vittnar om att diskussionen också behöver föras mellan skolor. Jag menar att det här är en fråga för skolledare och beslutsfattare att organisera.

Vad överraskade dig?

– Resultaten visar att lärarna var mer samstämmiga i sin bedömning av elever som inte når ett godkänt betyg samt i viss mån betyg på A-nivå, mer sällan kring betygen i mitten. Det här visar att lärare behöver diskutera bedömning, särskilt vad gäller betyg på B-, C- och D-nivå där betygen varierar mer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att språklärare på olika nivåer kan ha nytta av resultaten som kan kopplas till både undervisning och bedömning i språk. Min förhoppning är också att resultaten kan bidra till att ansvariga på skolledarnivå skapar förutsättningar för bedömningsdiskussioner bland språklärare. Avhandlingen är även ett bidrag till det språkdidaktiska fältet. Det finns i dag inte så många studier om moderna språk och få studier har undersökt hur bedömare tolkar kunskapskrav och styrdokument.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-02-17 14:29 av Moa Duvarci Engman

Relaterat

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Intervju

Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas och verkliga möten med människor som talar språket - detta är starka drivkrafter bakom studier av moderna språk. Erik Cardelús har forskat om vad som motiverar språkstuderande och fann bland dessa elever även en stor reslust och nyfikenhet på omvärlden .

Intervju

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Intervju

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Intervju

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Intervju

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Intervju

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Intervju

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Intervju

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Intervju

Gruppdiskussioner kan öka lärandet

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Intervju

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Intervju

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Intervju

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Intervju

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Intervju

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Intervju

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.