Bedömningskriterier tolkas olika av språklärare

Svenska språklärare har en bred syn på vad som är skriftlig kommunikativ kompetens i tyska. Däremot tolkar lärare ibland bedömningskriterierna på olika sätt. Det visar Maria Håkansson Ramberg som undersökt språklärares bedömning av elevtexter på tyska.

Maria Håkansson Ramberg
Maria Håkansson Ramberg

Född 1980
Bor i Uppsala

Disputerade 2021-12-17
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Validität und schriftliche Sprachkompetenz: Eine Studie zur Bewertung schriftlicher Leistungen im Fach Deutsch an schwedischen Schulen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i tyska, svenska och svenska som andraspråk i botten och har alltid varit intresserad av språkdidaktiska frågor. Något som särskilt intresserat mig är bedömningens pedagogiska funktion och hur man kan skapa ökad likvärdighet vid bedömning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt lärares bedömning av gymnasieelevers skriftliga kommunikation i tre kurser i tyska, Tyska 3, 4 samt 5. Mer precist har jag tittat på vilka aspekter som lärare fäster avseende vid i sin bedömning, lärares samstämmighet och i vilken mån eleverna når upp till en förväntad B1-nivå enligt det europeiska referenssystemet för lärande, undervisning och bedömning, Gers. Totalt ingår 60 elevtexter från 18 olika skolor i studien. Elevtexterna har bedömts av tre grupper: elevernas egna lärare, svenska externa lärare samt europeiska bedömare som bedömde texterna mot en B1-nivå, enligt det europeiska ramverket Gers.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett positivt resultat är att svenska gymnasieelevers skriftliga kompetens i tyska når upp till förväntad referensnivå B1 enligt Gers. Positivt är också att svenska lärare i tyska har en bred syn på vad som är skriftlig kommunikativ kompetens i språk. Svenska lärare tittar inte enbart på språklig korrekthet utan väger även in andra aspekter, exempelvis om texten är anpassad till situation och målgrupp.

– Däremot visar resultaten att det finns en viss variation i hur lärare tolkar och viktar de olika bedömningskriterierna. En slutsats är att språklärare behöver diskutera bedömning och betygskriterier i syfte att stärka samstämmigheten – vad krävs för att få ett visst betyg? Det kan vara svårt att få till sådana didaktiska forum, språklärare är ofta ensamma i sitt ämne på sina skolor. Lärare är oftare överens om rangordningen av texterna än det exakta betyget, vilket vittnar om att diskussionen också behöver föras mellan skolor. Jag menar att det här är en fråga för skolledare och beslutsfattare att organisera.

Vad överraskade dig?

– Resultaten visar att lärarna var mer samstämmiga i sin bedömning av elever som inte når ett godkänt betyg samt i viss mån betyg på A-nivå, mer sällan kring betygen i mitten. Det här visar att lärare behöver diskutera bedömning, särskilt vad gäller betyg på B-, C- och D-nivå där betygen varierar mer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att språklärare på olika nivåer kan ha nytta av resultaten som kan kopplas till både undervisning och bedömning i språk. Min förhoppning är också att resultaten kan bidra till att ansvariga på skolledarnivå skapar förutsättningar för bedömningsdiskussioner bland språklärare. Avhandlingen är även ett bidrag till det språkdidaktiska fältet. Det finns i dag inte så många studier om moderna språk och få studier har undersökt hur bedömare tolkar kunskapskrav och styrdokument.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-02-17 14:29 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas och verkliga möten med människor som talar språket - detta är starka drivkrafter bakom studier av moderna språk. Erik Cardelús har forskat om vad som motiverar språkstuderande och fann bland dessa elever även en stor reslust och nyfikenhet på omvärlden .

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.