Bedömningskriterier tolkas olika av språklärare

Svenska språklärare har en bred syn på vad som är skriftlig kommunikativ kompetens i tyska. Däremot tolkar lärare ibland bedömningskriterierna på olika sätt. Det visar Maria Håkansson Ramberg som undersökt språklärares bedömning av elevtexter på tyska.

Maria Håkansson Ramberg
Maria Håkansson Ramberg

Född 1980
Bor i Uppsala

Disputerade 2021-12-17
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Validität und schriftliche Sprachkompetenz: Eine Studie zur Bewertung schriftlicher Leistungen im Fach Deutsch an schwedischen Schulen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i tyska, svenska och svenska som andraspråk i botten och har alltid varit intresserad av språkdidaktiska frågor. Något som särskilt intresserat mig är bedömningens pedagogiska funktion och hur man kan skapa ökad likvärdighet vid bedömning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt lärares bedömning av gymnasieelevers skriftliga kommunikation i tre kurser i tyska, Tyska 3, 4 samt 5. Mer precist har jag tittat på vilka aspekter som lärare fäster avseende vid i sin bedömning, lärares samstämmighet och i vilken mån eleverna når upp till en förväntad B1-nivå enligt det europeiska referenssystemet för lärande, undervisning och bedömning, Gers. Totalt ingår 60 elevtexter från 18 olika skolor i studien. Elevtexterna har bedömts av tre grupper: elevernas egna lärare, svenska externa lärare samt europeiska bedömare som bedömde texterna mot en B1-nivå, enligt det europeiska ramverket Gers.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett positivt resultat är att svenska gymnasieelevers skriftliga kompetens i tyska når upp till förväntad referensnivå B1 enligt Gers. Positivt är också att svenska lärare i tyska har en bred syn på vad som är skriftlig kommunikativ kompetens i språk. Svenska lärare tittar inte enbart på språklig korrekthet utan väger även in andra aspekter, exempelvis om texten är anpassad till situation och målgrupp.

– Däremot visar resultaten att det finns en viss variation i hur lärare tolkar och viktar de olika bedömningskriterierna. En slutsats är att språklärare behöver diskutera bedömning och betygskriterier i syfte att stärka samstämmigheten – vad krävs för att få ett visst betyg? Det kan vara svårt att få till sådana didaktiska forum, språklärare är ofta ensamma i sitt ämne på sina skolor. Lärare är oftare överens om rangordningen av texterna än det exakta betyget, vilket vittnar om att diskussionen också behöver föras mellan skolor. Jag menar att det här är en fråga för skolledare och beslutsfattare att organisera.

Vad överraskade dig?

– Resultaten visar att lärarna var mer samstämmiga i sin bedömning av elever som inte når ett godkänt betyg samt i viss mån betyg på A-nivå, mer sällan kring betygen i mitten. Det här visar att lärare behöver diskutera bedömning, särskilt vad gäller betyg på B-, C- och D-nivå där betygen varierar mer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att språklärare på olika nivåer kan ha nytta av resultaten som kan kopplas till både undervisning och bedömning i språk. Min förhoppning är också att resultaten kan bidra till att ansvariga på skolledarnivå skapar förutsättningar för bedömningsdiskussioner bland språklärare. Avhandlingen är även ett bidrag till det språkdidaktiska fältet. Det finns i dag inte så många studier om moderna språk och få studier har undersökt hur bedömare tolkar kunskapskrav och styrdokument.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-02-17 14:29 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas och verkliga möten med människor som talar språket - detta är starka drivkrafter bakom studier av moderna språk. Erik Cardelús har forskat om vad som motiverar språkstuderande och fann bland dessa elever även en stor reslust och nyfikenhet på omvärlden .

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.