Befästa normer vid folkhögskolans musikslinjer

Fakta

Julia Eckerstein

Född 1983
Bor i Göteborg

Disputerade 2025-03-28
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Gränskontroll – pedagogisk diskurs som villkor för deltagande vid svenska folkhögskolors musiklinjer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har i flera år arbetat som musiklärare i folkhögskola, en skolform där läroplanerna utformas lokalt av lärarna på skolan. Det här väckte funderingar kring styrning och de val som musiklärare vid folkhögskolor gör när de utformar och väljer innehåll i musikutbildningen. Tidigare forskning visar att det finns en social snedfördelning vid estetiska utbildningar inom folkhögskolan. Majoriteten av deltagarna på dessa profilkurser är svenskfödda unga med föräldrar med hög utbildningsbakgrund. Att jämföra med folkhögskolans allmänna kurser där studentunderlaget är betydligt mer heterogent.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om styrning av folkhögskolans musiklinjer och hur lärare och studerande förhandlar och legitimerar sina utbildningar. Avhandlingen utgår från att upplägg av och innehåll i undervisningen får konsekvenser för vilka som attraheras och accepteras av utbildningen. Avhandlingen bygger på fokusgruppsamtal med 36 musiklärare vid nio folkhögskolor samt 39 studerande vid dessa musikutbildningar. Frågor jag undersökt är hur lärare resonerar när de utformar sina kurser, vilka ämnen anser de viktiga och varför, vad de kräver av sina studenter och vad de vill att de ska lära sig. De studerande fick berätta om vad de tycker att de lär sig, och hur de anser att man behöver vara för att passa in på musiklinjen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Övergripande visar studien att folkhögskolans musikutbildningar attraherar likasinnade deltagare. Men det innebär samtidigt att icke likasinnade stängs ute från utbildningen. Vid antagningsproven bedöms, utöver musikaliska kunskaper, även kvaliteter som är otydliga för de sökande och som handlar om personlighet och sociala förmågor: Att vara driven, engagerad, samarbetsvillig och ha hög social kompetens, väger tungt vid bedömningen. Vid vissa skolor är även deltagare som redan går på musikutbildningen delaktiga vid antagningsförfarandet. Hur de ansökande beter sig i socialt umgänge med musiklinjens övriga studerande vägs också in i bedömningen.

– Normer som styr idealbilden skiftar mellan olika musikgenrer, särskilt tydligt är detta inom genrer som även finns på högskolenivå som klassisk musik, jazz och folkmusik. Detta skapar en kultur där samma normer och ideal reproduceras över tid. I avhandlingen pekar jag på hur dessa resultat står i strid med det som folkhögskolan står för – att vara inkluderande och till för alla.

Vad överraskade dig?

– Som forskare blev jag inte överraskad, men som musiklärare vid folkhögskola blev jag det. Jag trodde att jag skulle möta en större variation, att det skulle se olika ut vid de olika folkhögskolorna. Men folkhögskolorna i studien var påfallande lika den folkhögskola jag själv jobbat på.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan utgöra ett underlag för lärare och skolledare i folkhögskolan att diskutera och reflektera över sina musikutbildningar och hur de utformas. Jag tänker att avhandlingen kan användas som ett normkritiskt verktyg för att undersöka vilka normer som präglar folkhögskolans musiklinjer och vilka konsekvenser som de här idealbilderna får för såväl utbildningen som deltagarna. Resultaten är även ett bidrag till forskningen inom både musikpedagogik och folkhögskola.