Begränsad effekt av hållbarhetsprofilerade skolor

Elever som går i skolor med en uttalad profil mot lärande för hållbar utveckling har inte en högre medvetenhet om hållbarhetsfrågor än elever i vanliga skolor. Det visar Daniel Olsson i sin avhandling. 

Född 1970
Bor i Karlstad

Disputerade 2018-12-14
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Student Sustainability Consciousness: Investigating Effects of Education for Sustainable Development in Sweden and Beyond

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och frågor om hållbar utveckling är något som alltid har intresserat mig. Hur vi ska kunna leva hållbart på den här planeten med de resurser som finns är en av vår tids största och viktigaste frågor. Det har blivit mer påtagligt under senare år vilken viktig roll utbildning har i omställningen av samhället mot hållbar utveckling. Det syns ganska tydligt i FN:s globala mål där utbildning har fått ett eget mål, nummer 4, av de 17 målen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort landsomfattande studier om vad som har kommit ut av utbildning för hållbar utveckling i Sverige ur ett elevperspektiv. Avhandlingen är uppdelad i fem delstudier. I den första studien gör jag jämförelser mellan elever som går i skolor med en uttalad profil för hållbar utveckling och elever som går på jämförbara skolor utan profil. Jag har hittat de profilerade skolorna via certifieringar som exempelvis ”Grön Flagg” och utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling”. Jag har låtit 2 400 elever i årskurs 6, 9 och 3 på gymnasiet svara på ett frågeformulär. Jag har undersökt vad eleverna vet, vad de har för attityder och hur de säger sig vilja agera för hållbar utveckling. De första tre delstudierna handlar om olika typer av jämförelser.

– I den fjärde delstudien har jag tittat på 1 700 elever på samma sätt fast i Taiwan. Det har jag gjort för att kunna göra jämförelser med de svenska resultaten. I den femte och sista delstudien har jag undersökt hur de svenska eleverna har upplevt viktiga komponenter av utbildning om hållbar utveckling som är definierade i litteraturen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I stora drag kan man säga att jag har hittat väldigt små skillnader mellan de två olika elevgrupperna. Det verkar som om certifieringarna inte har så stor betydelse för vad eleverna får med sig vad gäller hållbar utveckling. Det är till och med så att jag har hittat lite negativa resultat i årskurs 9, där elevgruppen från certifierade skolor uppvisar en lägre medvetenhet kring de här frågorna än elever från de andra skolorna.

– Andra resultat är att flickor uppvisar lite högre medvetenhet än pojkar i frågor om hållbar utveckling. Det som också är intressant är att kunskaper, attityder och beteenden och hur man säger sig vilja agera går ner i årskurs 9, generellt hos alla elever. Men det går tillbaka i årskurs tolv igen. Även könsskillnaderna ökar. Det här dippet blir djupare hos de elever som går i certifierade skolor, vilket är intressant. Det kan bero på att elever i de certifierade skolorna får mindre av det som kallas för en pluralistisk utbildning, som består av mer elevdelaktighet, elevdemokrati och att titta på olika perspektiv. Vi tror att de eleverna i stället får en mer normativ undervisning, som säger ”det här är rätt och det här är fel” och tonåringar kan ju slå bakut på det. De vill gärna upptäcka och tänka själva och ställa saker mot varandra. Det verkar som eleverna i de certifierade grundskolorna inte får göra det i lika stor grad. I gymnasieskolan uttrycker elever på certifierade skolor att de upplever mer av den pluralistiska undervisningen än elever i de vanliga skolorna.

– Ett av de viktigare resultaten visar att de elever som uttrycker att de får uppleva det här hållbarhetsinnehållet i undervisningen, med mer delaktighet och olika perspektiv där svaren inte alltid är givna, de uttrycker att de är beredda att agera mer för en hållbar utveckling. Får man uppleva det på riktigt så verkar det som att det faktiskt har effekt. Tyvärr verkar det inte som att en certifiering eller utmärkelse garanterar att man får vara med om det i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Det var framförallt den begränsade effekten av certifieringen. Om elever går i den typen av skolor tänker man att det borde få inverkan på deras attityder och på hur de säger sig vilja agera. Men det verkar som om det till och med påverkar dem mindre än vad det påverkar elever i vanliga skolor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag har försökt att identifiera tre kategorier som kan ha nytta av resultaten. Den ena är forskarvärlden eftersom studien bidrar med ny information till forskningsfältet. Avhandlingen visar att det som beskrivs teoretiskt om hur utbildning för hållbar utveckling ska fungera i policydokument och forskning faktiskt fungerar om eleverna får uppleva det. För beslutsfattare och organisationer som certifierar skolor kan avhandlingen vara ett sätt att utveckla sina verktyg som stödjer skolan mer med hur-frågan. Inte bara med innehållsfrågor. Där finns det mer att göra. Jag tänker även att lärare och skolledare kan ha nytta av resultaten eftersom de behöver mer fortbildning och stöd i omställningen till en utbildning för hållbar utveckling.

– Jag tror att det behövs fortbildning i vad det innebär att ställa om undervisningen till att bli mer elevinkluderande, och hur man kan arbeta med autentiska frågor där svaren inte alltid är givna av läraren. Men jag vill inte att lärare ska uppfatta att de har gjort fel. Det handlar mer om att jag vill belysa ett annat sätt att attackera de här frågorna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-01-18 13:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-01-30 10:16 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel”

Som biträdande utbildningsminister i USA på 1990-talet var hon en förespråkare för marknadslösningar i skolan – i dag har Diane Ravitch tänkt om och är en av systemets ihärdigaste kritiker.

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hård forskarkritik mot nya kursplaner

Avkodning är A och O för att ett barn ska lära sig läsa, enligt evidensbaserad forskning. Men i Skolverkets förslag på nya kursplaner saknas skrivningar om den tidiga läsinlärningen. Fokus ligger på slutmålet; läsförståelse och förmågan att bearbeta texter. Förslaget har väckt stark kritik bland forskare. Här presenterar vi några av de rösterna.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.