Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i samiska skolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag. Kristina Belancic har undersökt en outforskad del av Skolsverige.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset väcktes när jag läste till lärare här i Umeå. I utbildningens del om minoritetsspråk togs samiska i princip inte upp. Förklaringen som lärarna gav var att det inte fanns någon språkforskning om samiska i skolan. Jag såg helt enkelt att det här fanns en forskningslucka att fylla.

Vad handlar avhandlingen om?

– I Sverige finns fem samiska skolor, f-6 med totalt cirka 140 elever. Jag har undersökt vilka faktorer som möjliggör eller hindrar samisk språkanvändning i sameskolan. Mer specifikt, hur och var elever mellan 9–11 år i sameskola använder samiska respektive svenska språket. Vidare vilka möjligheter barnen har att använda samiska utöver hemmet och i skolan. Studierna baseras på observationer och intervjuer med lärare och elever vid två samiska skolor. En övergripande fråga i avhandlingen är om skolans styrdokument, vilka föreskriver att elever ska ges möjlighet till att utveckla funktionell tvåspråkighet, är förankrade i verkligheten när det gäller elever i samisk skola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna har en positiv inställning till samiska men pekar samtidigt på att möjligheterna till att använda samiska avgränsas till hemmet och i skolan. Det finns exempelvis inga eller väldigt få tv-program, filmer, spel, appar eller ens moderna böcker på samiska.

– För lärarna kräver det betydligt mer att undervisa i samiska jämfört med andra ämnen. Utbudet av läromedel är begränsat, vilket innebär att lärarna själva utvecklar stor del av undervisningsmaterialet. I samiska finns heller inga nationella prov eller andra bedömningsunderlag.

– Studien visar också att kursplanernas skrivningar i samiska och svenska inte ger eleverna likvärdiga möjligheter att utveckla sina språk och en funktionell tvåspråkighet. Resultatet visar att svenska beskrivs som ett akademiskt språk, medan samiska beskrivs som ett språk som används som ett vardagsspråk. Elever som läser samiska har rätt till 800 timmar medan elever som läser svenska har rätt till totalt 910 timmar under låg- och mellanstadiet.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna var så medvetna och måna om att bevara det samiska språket och föra det vidare till framtida generationer. Men det fanns också de som uttryckte en mer krass syn och menade att ”samiska kommer att dö ut för vi kommer inte behöva det i framtiden”. Bilden av det egna ursprungsspråket var väldigt splittrad.

– Något som slog mig vid observationerna var att barnen helt naturligt använde samiska vid utelekar. Det här bekräftade lärarna som berättade att barnen oftast använde svenska när de lekte med bilar medan samiska användes när barnen lekte rengärde.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de når fram till skolpolitiker och myndighetspersoner, då syftet med min avhandling är att ge en bild av hur undervisningen i minoritetsspråket samiska ser ut idag.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-07-02 09:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-03 14:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som i Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Barn med samisk bakgrund känner sig utsatta

Samiska skolbarn mår sämre än svenska skolbarn i genomsnitt. Varannan ung same har någon gång blivit illa behandlad på grund av sitt etniska ursprung. Lotta Ommas avhandling om unga samer i dagens Sverige vittnar om en etnisk diskriminering vi sällan talar om.

"Vi och dem"-tänkande dominerar kulturell fostran

Det konstaterar Lotta Brantefors i sin avhandling Kulturell fostran: En didaktisk studieav talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning , där hon har undersökt hurkulturella relationer skapas över tid.

Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik

I avhandlingen Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik Lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola undersöker Ylva Jannok Nutti de uttryckta hinder och möjligheter för att förändra utbildningen i matematik och matematiklärandet till ett samiskt perspektiv.

Från isolerad nomadskola till enhetlig folkskola

Hur ska skolan balansera mellan kulturell mångfald och nationell enighet? Den frågan diskuterades redan för 100 år sedan, skriver David Sjögren i sin avhandling "Den säkra zonen: Motiv, åtgärdsförslag och verksamhet i den särskiljande utbildningspolitiken gentemot inhemska minoriteter 1913-1962".

Modersmål Webbkonferens

Välkommen till en webbsänd konferens där vi fördjupar oss i flerspråkighet och modersmålsundervisningens komplexitet! Under tio dagar har du tillgång till förinspelade föreläsningar, som låter dig ta del av aktuell forskning och praktiska metoder med fokus på möjligheter och utveckling.

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

IT-kunniga lärare utnyttjas av skolledning

IT-kunniga lärare lägger mycket tid åt att hjälpa sina mindre IT-kunniga kollegor. "Det innebär att lärare behöver olika typer av fortutbildning i dessa frågor, men också någon form av pedagogisk IT-central", säger Ann-Katrin Perselli som forskat i ämnet.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.

Samsyn ger tryggare skoldag

Fyra grundskolor i Tranemo kommun har utvecklat ett gemensamt arbetssätt för mindre stress och mer glädje. Nya pedagogiska verktyg, tydliga strukturer och rutiner gör skoldagen tryggare för alla.