Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i samiska skolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag. Kristina Belancic har undersökt en outforskad del av Skolsverige.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset väcktes när jag läste till lärare här i Umeå. I utbildningens del om minoritetsspråk togs samiska i princip inte upp. Förklaringen som lärarna gav var att det inte fanns någon språkforskning om samiska i skolan. Jag såg helt enkelt att det här fanns en forskningslucka att fylla.

Vad handlar avhandlingen om?

– I Sverige finns fem samiska skolor, f-6 med totalt cirka 140 elever. Jag har undersökt vilka faktorer som möjliggör eller hindrar samisk språkanvändning i sameskolan. Mer specifikt, hur och var elever mellan 9–11 år i sameskola använder samiska respektive svenska språket. Vidare vilka möjligheter barnen har att använda samiska utöver hemmet och i skolan. Studierna baseras på observationer och intervjuer med lärare och elever vid två samiska skolor. En övergripande fråga i avhandlingen är om skolans styrdokument, vilka föreskriver att elever ska ges möjlighet till att utveckla funktionell tvåspråkighet, är förankrade i verkligheten när det gäller elever i samisk skola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna har en positiv inställning till samiska men pekar samtidigt på att möjligheterna till att använda samiska avgränsas till hemmet och i skolan. Det finns exempelvis inga eller väldigt få tv-program, filmer, spel, appar eller ens moderna böcker på samiska.

– För lärarna kräver det betydligt mer att undervisa i samiska jämfört med andra ämnen. Utbudet av läromedel är begränsat, vilket innebär att lärarna själva utvecklar stor del av undervisningsmaterialet. I samiska finns heller inga nationella prov eller andra bedömningsunderlag.

– Studien visar också att kursplanernas skrivningar i samiska och svenska inte ger eleverna likvärdiga möjligheter att utveckla sina språk och en funktionell tvåspråkighet. Resultatet visar att svenska beskrivs som ett akademiskt språk, medan samiska beskrivs som ett språk som används som ett vardagsspråk. Elever som läser samiska har rätt till 800 timmar medan elever som läser svenska har rätt till totalt 910 timmar under låg- och mellanstadiet.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna var så medvetna och måna om att bevara det samiska språket och föra det vidare till framtida generationer. Men det fanns också de som uttryckte en mer krass syn och menade att ”samiska kommer att dö ut för vi kommer inte behöva det i framtiden”. Bilden av det egna ursprungsspråket var väldigt splittrad.

– Något som slog mig vid observationerna var att barnen helt naturligt använde samiska vid utelekar. Det här bekräftade lärarna som berättade att barnen oftast använde svenska när de lekte med bilar medan samiska användes när barnen lekte rengärde.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de når fram till skolpolitiker och myndighetspersoner, då syftet med min avhandling är att ge en bild av hur undervisningen i minoritetsspråket samiska ser ut idag.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-07-02 09:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-03 14:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som i Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Barn med samisk bakgrund känner sig utsatta

Samiska skolbarn mår sämre än svenska skolbarn i genomsnitt. Varannan ung same har någon gång blivit illa behandlad på grund av sitt etniska ursprung. Lotta Ommas avhandling om unga samer i dagens Sverige vittnar om en etnisk diskriminering vi sällan talar om.

"Vi och dem"-tänkande dominerar kulturell fostran

Det konstaterar Lotta Brantefors i sin avhandling Kulturell fostran: En didaktisk studieav talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning , där hon har undersökt hurkulturella relationer skapas över tid.

Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik

I avhandlingen Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik Lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola undersöker Ylva Jannok Nutti de uttryckta hinder och möjligheter för att förändra utbildningen i matematik och matematiklärandet till ett samiskt perspektiv.

Från isolerad nomadskola till enhetlig folkskola

Hur ska skolan balansera mellan kulturell mångfald och nationell enighet? Den frågan diskuterades redan för 100 år sedan, skriver David Sjögren i sin avhandling "Den säkra zonen: Motiv, åtgärdsförslag och verksamhet i den särskiljande utbildningspolitiken gentemot inhemska minoriteter 1913-1962".

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.