Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i samiska skolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag. Kristina Belancic har undersökt en outforskad del av Skolsverige.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset väcktes när jag läste till lärare här i Umeå. I utbildningens del om minoritetsspråk togs samiska i princip inte upp. Förklaringen som lärarna gav var att det inte fanns någon språkforskning om samiska i skolan. Jag såg helt enkelt att det här fanns en forskningslucka att fylla.

Vad handlar avhandlingen om?

– I Sverige finns fem samiska skolor, f-6 med totalt cirka 140 elever. Jag har undersökt vilka faktorer som möjliggör eller hindrar samisk språkanvändning i sameskolan. Mer specifikt, hur och var elever mellan 9–11 år i sameskola använder samiska respektive svenska språket. Vidare vilka möjligheter barnen har att använda samiska utöver hemmet och i skolan. Studierna baseras på observationer och intervjuer med lärare och elever vid två samiska skolor. En övergripande fråga i avhandlingen är om skolans styrdokument, vilka föreskriver att elever ska ges möjlighet till att utveckla funktionell tvåspråkighet, är förankrade i verkligheten när det gäller elever i samisk skola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna har en positiv inställning till samiska men pekar samtidigt på att möjligheterna till att använda samiska avgränsas till hemmet och i skolan. Det finns exempelvis inga eller väldigt få tv-program, filmer, spel, appar eller ens moderna böcker på samiska.

– För lärarna kräver det betydligt mer att undervisa i samiska jämfört med andra ämnen. Utbudet av läromedel är begränsat, vilket innebär att lärarna själva utvecklar stor del av undervisningsmaterialet. I samiska finns heller inga nationella prov eller andra bedömningsunderlag.

– Studien visar också att kursplanernas skrivningar i samiska och svenska inte ger eleverna likvärdiga möjligheter att utveckla sina språk och en funktionell tvåspråkighet. Resultatet visar att svenska beskrivs som ett akademiskt språk, medan samiska beskrivs som ett språk som används som ett vardagsspråk. Elever som läser samiska har rätt till 800 timmar medan elever som läser svenska har rätt till totalt 910 timmar under låg- och mellanstadiet.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna var så medvetna och måna om att bevara det samiska språket och föra det vidare till framtida generationer. Men det fanns också de som uttryckte en mer krass syn och menade att ”samiska kommer att dö ut för vi kommer inte behöva det i framtiden”. Bilden av det egna ursprungsspråket var väldigt splittrad.

– Något som slog mig vid observationerna var att barnen helt naturligt använde samiska vid utelekar. Det här bekräftade lärarna som berättade att barnen oftast använde svenska när de lekte med bilar medan samiska användes när barnen lekte rengärde.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de når fram till skolpolitiker och myndighetspersoner, då syftet med min avhandling är att ge en bild av hur undervisningen i minoritetsspråket samiska ser ut idag.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-07-02 09:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-03 14:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som i Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Barn med samisk bakgrund känner sig utsatta

Samiska skolbarn mår sämre än svenska skolbarn i genomsnitt. Varannan ung same har någon gång blivit illa behandlad på grund av sitt etniska ursprung. Lotta Ommas avhandling om unga samer i dagens Sverige vittnar om en etnisk diskriminering vi sällan talar om.

"Vi och dem"-tänkande dominerar kulturell fostran

Det konstaterar Lotta Brantefors i sin avhandling Kulturell fostran: En didaktisk studieav talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning , där hon har undersökt hurkulturella relationer skapas över tid.

Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik

I avhandlingen Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik Lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola undersöker Ylva Jannok Nutti de uttryckta hinder och möjligheter för att förändra utbildningen i matematik och matematiklärandet till ett samiskt perspektiv.

Från isolerad nomadskola till enhetlig folkskola

Hur ska skolan balansera mellan kulturell mångfald och nationell enighet? Den frågan diskuterades redan för 100 år sedan, skriver David Sjögren i sin avhandling "Den säkra zonen: Motiv, åtgärdsförslag och verksamhet i den särskiljande utbildningspolitiken gentemot inhemska minoriteter 1913-1962".

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”