Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i samiska skolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag. Kristina Belancic har undersökt en outforskad del av Skolsverige.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset väcktes när jag läste till lärare här i Umeå. I utbildningens del om minoritetsspråk togs samiska i princip inte upp. Förklaringen som lärarna gav var att det inte fanns någon språkforskning om samiska i skolan. Jag såg helt enkelt att det här fanns en forskningslucka att fylla.

Vad handlar avhandlingen om?

– I Sverige finns fem samiska skolor, f-6 med totalt cirka 140 elever. Jag har undersökt vilka faktorer som möjliggör eller hindrar samisk språkanvändning i sameskolan. Mer specifikt, hur och var elever mellan 9–11 år i sameskola använder samiska respektive svenska språket. Vidare vilka möjligheter barnen har att använda samiska utöver hemmet och i skolan. Studierna baseras på observationer och intervjuer med lärare och elever vid två samiska skolor. En övergripande fråga i avhandlingen är om skolans styrdokument, vilka föreskriver att elever ska ges möjlighet till att utveckla funktionell tvåspråkighet, är förankrade i verkligheten när det gäller elever i samisk skola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna har en positiv inställning till samiska men pekar samtidigt på att möjligheterna till att använda samiska avgränsas till hemmet och i skolan. Det finns exempelvis inga eller väldigt få tv-program, filmer, spel, appar eller ens moderna böcker på samiska.

– För lärarna kräver det betydligt mer att undervisa i samiska jämfört med andra ämnen. Utbudet av läromedel är begränsat, vilket innebär att lärarna själva utvecklar stor del av undervisningsmaterialet. I samiska finns heller inga nationella prov eller andra bedömningsunderlag.

– Studien visar också att kursplanernas skrivningar i samiska och svenska inte ger eleverna likvärdiga möjligheter att utveckla sina språk och en funktionell tvåspråkighet. Resultatet visar att svenska beskrivs som ett akademiskt språk, medan samiska beskrivs som ett språk som används som ett vardagsspråk. Elever som läser samiska har rätt till 800 timmar medan elever som läser svenska har rätt till totalt 910 timmar under låg- och mellanstadiet.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna var så medvetna och måna om att bevara det samiska språket och föra det vidare till framtida generationer. Men det fanns också de som uttryckte en mer krass syn och menade att ”samiska kommer att dö ut för vi kommer inte behöva det i framtiden”. Bilden av det egna ursprungsspråket var väldigt splittrad.

– Något som slog mig vid observationerna var att barnen helt naturligt använde samiska vid utelekar. Det här bekräftade lärarna som berättade att barnen oftast använde svenska när de lekte med bilar medan samiska användes när barnen lekte rengärde.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de når fram till skolpolitiker och myndighetspersoner, då syftet med min avhandling är att ge en bild av hur undervisningen i minoritetsspråket samiska ser ut idag.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-07-02 09:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-03 14:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som i Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Barn med samisk bakgrund känner sig utsatta

Samiska skolbarn mår sämre än svenska skolbarn i genomsnitt. Varannan ung same har någon gång blivit illa behandlad på grund av sitt etniska ursprung. Lotta Ommas avhandling om unga samer i dagens Sverige vittnar om en etnisk diskriminering vi sällan talar om.

"Vi och dem"-tänkande dominerar kulturell fostran

Det konstaterar Lotta Brantefors i sin avhandling Kulturell fostran: En didaktisk studieav talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning , där hon har undersökt hurkulturella relationer skapas över tid.

Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik

I avhandlingen Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik Lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola undersöker Ylva Jannok Nutti de uttryckta hinder och möjligheter för att förändra utbildningen i matematik och matematiklärandet till ett samiskt perspektiv.

Från isolerad nomadskola till enhetlig folkskola

Hur ska skolan balansera mellan kulturell mångfald och nationell enighet? Den frågan diskuterades redan för 100 år sedan, skriver David Sjögren i sin avhandling "Den säkra zonen: Motiv, åtgärdsförslag och verksamhet i den särskiljande utbildningspolitiken gentemot inhemska minoriteter 1913-1962".

Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

När reformen med betygsintagning infördes till kommunala gymnasieskolor i Stockholm fick det en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9, enligt Lucas Tilleys avhandling.

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.