Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet står det skönlitterära berättandet i centrum. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats från det skönlitterära och kreativa till ett redogörande skrivande, visar Sofia Pulls i sin avhandling.

Sofia Pulls
Sofia Pulls

Född 1981
Bor i Umeå

Disputerade 2019-03-01
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Skrivande och blivande: konstruktioner av skönlitterärt skrivande i handböcker och läromedel 1979-2015

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av skrivande, och särskilt skönlitterärt skrivande. Jag är intresserad av hur vi talar om skrivande och hur skrivande beskrivs. I grunden är jag litteraturvetare och jag har i flera år undervisat i kreativt skrivande, för närvarande på universitetet i Umeå.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur skrivande framställs i handböcker och läromedel under perioden 1979-2015. Jag har analyserat cirka 30 handböcker utkomna under perioden, fyra utgåvor av ett läromedel i skrivande för gymnasiet samt ett läromedel om skrivande riktat till lärare. Jag har undersökt likheter och olikheter i de olika böckernas beskrivningar av skrivandet. Fokus ligger vid hur dessa beskrivningar förändras eller bevaras över tid. Jag analyserar bland annat varför man ska lära sig att skriva skönlitterärt – vad syftet är – och  hur man ska vara som skribent för att lyckas.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett spännande resultat är hur starkt både handböcker och läromedel betonar vikten av att använda det egna – en egen röst eller erfarenhet – i skrivandet. I dag är det mer eller mindre vedertaget att utgå från den egna erfarenheten i syfte att ”hitta sin egen röst” och för att” lyckas” med sitt skrivande. Ingenstans problematiseras huruvida det alltid är lämpligt att mer eller mindre kräva av elever att använda sina egna erfarenheter i skrivandet. Fantasi exempelvis, lyfts inte alls fram som en lika viktig faktor.

– Ett annat viktigt resultat är hur både läromedel och handböcker förändras över tidsperioden. I den första upplagan av läromedlet för gymnasiet har det skönlitterära skrivandet en central roll. I den senaste upplagan från 2011 nämns skönlitterärt skrivande nästan inte alls utan har fått lämna plats för ett redogörande skrivande där korrekthet betonas. Liknande tendenser syns i handböckerna. Under 80-talen ligger fokus på kreativt skrivande som samhällsdeltagande. Under 90-talet betonas skrivandets lekfullhet, och under 2000-talet blir handböckerna alltmer individualistiskt inriktade – syftet med skrivandet är att bli publicerad, skrivandet ska helst vara till nytta i en framtida karriär.

Vad överraskade dig?

– Hur mycket innehållet i hand- och läroböckerna förändrades under perioden. De konkreta skrivråden var sig lika men syftet med skrivandet skiljde sig markant mellan decennierna. Under 80-talet kopplas skrivande starkt samman med att delta i samhället, 90-talet fokuserar på det kreativa skrivandet som ett egenvärde i sig, från millennieskiftet och framåt lyfts skrivande som ett sätt till självutveckling, att lyckas och i bästa fall slå igenom på bokmarknaden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att avhandlingen kan väcka intresse hos lärare på olika nivåer genom att diskutera vad skrivande kan vara och synliggöra normer både för skrivande och skribenter. Även läromedelsförfattare skulle kunna ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-03-12 09:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-03-20 13:21 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.