Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet står det skönlitterära berättandet i centrum. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats från det skönlitterära och kreativa till ett redogörande skrivande, visar Sofia Pulls i sin avhandling.

Sofia Pulls
Sofia Pulls

Född 1981
Bor i Umeå

Disputerade 2019-03-01
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Skrivande och blivande: konstruktioner av skönlitterärt skrivande i handböcker och läromedel 1979-2015

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av skrivande, och särskilt skönlitterärt skrivande. Jag är intresserad av hur vi talar om skrivande och hur skrivande beskrivs. I grunden är jag litteraturvetare och jag har i flera år undervisat i kreativt skrivande, för närvarande på universitetet i Umeå.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur skrivande framställs i handböcker och läromedel under perioden 1979-2015. Jag har analyserat cirka 30 handböcker utkomna under perioden, fyra utgåvor av ett läromedel i skrivande för gymnasiet samt ett läromedel om skrivande riktat till lärare. Jag har undersökt likheter och olikheter i de olika böckernas beskrivningar av skrivandet. Fokus ligger vid hur dessa beskrivningar förändras eller bevaras över tid. Jag analyserar bland annat varför man ska lära sig att skriva skönlitterärt – vad syftet är – och  hur man ska vara som skribent för att lyckas.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett spännande resultat är hur starkt både handböcker och läromedel betonar vikten av att använda det egna – en egen röst eller erfarenhet – i skrivandet. I dag är det mer eller mindre vedertaget att utgå från den egna erfarenheten i syfte att ”hitta sin egen röst” och för att” lyckas” med sitt skrivande. Ingenstans problematiseras huruvida det alltid är lämpligt att mer eller mindre kräva av elever att använda sina egna erfarenheter i skrivandet. Fantasi exempelvis, lyfts inte alls fram som en lika viktig faktor.

– Ett annat viktigt resultat är hur både läromedel och handböcker förändras över tidsperioden. I den första upplagan av läromedlet för gymnasiet har det skönlitterära skrivandet en central roll. I den senaste upplagan från 2011 nämns skönlitterärt skrivande nästan inte alls utan har fått lämna plats för ett redogörande skrivande där korrekthet betonas. Liknande tendenser syns i handböckerna. Under 80-talen ligger fokus på kreativt skrivande som samhällsdeltagande. Under 90-talet betonas skrivandets lekfullhet, och under 2000-talet blir handböckerna alltmer individualistiskt inriktade – syftet med skrivandet är att bli publicerad, skrivandet ska helst vara till nytta i en framtida karriär.

Vad överraskade dig?

– Hur mycket innehållet i hand- och läroböckerna förändrades under perioden. De konkreta skrivråden var sig lika men syftet med skrivandet skiljde sig markant mellan decennierna. Under 80-talet kopplas skrivande starkt samman med att delta i samhället, 90-talet fokuserar på det kreativa skrivandet som ett egenvärde i sig, från millennieskiftet och framåt lyfts skrivande som ett sätt till självutveckling, att lyckas och i bästa fall slå igenom på bokmarknaden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att avhandlingen kan väcka intresse hos lärare på olika nivåer genom att diskutera vad skrivande kan vara och synliggöra normer både för skrivande och skribenter. Även läromedelsförfattare skulle kunna ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-03-12 09:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-03-20 13:21 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Undervisa på distans – så kan du arbeta

Struktur är viktig i all undervisning – men det är särskilt viktigt när undervisningen sker på distans. Anna Åkerfeldt, projekt- och processledare på Ifous, har sammanställt tips och råd för dig som ska undervisa på distans.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Lektionsdesign på distans – förebygg svårigheter med virtuell gemenskap

Specialpedagogen och gymnasieläraren Helena Wallberg delar med sig av några tips för att få det att funka för alla elever och förebygga skolsvårigheter som lätt kan uppstå i en virtuell lärmiljö.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.