Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet står det skönlitterära berättandet i centrum. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats från det skönlitterära och kreativa till ett redogörande skrivande, visar Sofia Pulls i sin avhandling.

Sofia Pulls
Sofia Pulls

Född 1981
Bor i Umeå

Disputerade 2019-03-01
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Skrivande och blivande: konstruktioner av skönlitterärt skrivande i handböcker och läromedel 1979-2015

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av skrivande, och särskilt skönlitterärt skrivande. Jag är intresserad av hur vi talar om skrivande och hur skrivande beskrivs. I grunden är jag litteraturvetare och jag har i flera år undervisat i kreativt skrivande, för närvarande på universitetet i Umeå.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur skrivande framställs i handböcker och läromedel under perioden 1979-2015. Jag har analyserat cirka 30 handböcker utkomna under perioden, fyra utgåvor av ett läromedel i skrivande för gymnasiet samt ett läromedel om skrivande riktat till lärare. Jag har undersökt likheter och olikheter i de olika böckernas beskrivningar av skrivandet. Fokus ligger vid hur dessa beskrivningar förändras eller bevaras över tid. Jag analyserar bland annat varför man ska lära sig att skriva skönlitterärt – vad syftet är – och  hur man ska vara som skribent för att lyckas.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett spännande resultat är hur starkt både handböcker och läromedel betonar vikten av att använda det egna – en egen röst eller erfarenhet – i skrivandet. I dag är det mer eller mindre vedertaget att utgå från den egna erfarenheten i syfte att ”hitta sin egen röst” och för att” lyckas” med sitt skrivande. Ingenstans problematiseras huruvida det alltid är lämpligt att mer eller mindre kräva av elever att använda sina egna erfarenheter i skrivandet. Fantasi exempelvis, lyfts inte alls fram som en lika viktig faktor.

– Ett annat viktigt resultat är hur både läromedel och handböcker förändras över tidsperioden. I den första upplagan av läromedlet för gymnasiet har det skönlitterära skrivandet en central roll. I den senaste upplagan från 2011 nämns skönlitterärt skrivande nästan inte alls utan har fått lämna plats för ett redogörande skrivande där korrekthet betonas. Liknande tendenser syns i handböckerna. Under 80-talen ligger fokus på kreativt skrivande som samhällsdeltagande. Under 90-talet betonas skrivandets lekfullhet, och under 2000-talet blir handböckerna alltmer individualistiskt inriktade – syftet med skrivandet är att bli publicerad, skrivandet ska helst vara till nytta i en framtida karriär.

Vad överraskade dig?

– Hur mycket innehållet i hand- och läroböckerna förändrades under perioden. De konkreta skrivråden var sig lika men syftet med skrivandet skiljde sig markant mellan decennierna. Under 80-talet kopplas skrivande starkt samman med att delta i samhället, 90-talet fokuserar på det kreativa skrivandet som ett egenvärde i sig, från millennieskiftet och framåt lyfts skrivande som ett sätt till självutveckling, att lyckas och i bästa fall slå igenom på bokmarknaden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att avhandlingen kan väcka intresse hos lärare på olika nivåer genom att diskutera vad skrivande kan vara och synliggöra normer både för skrivande och skribenter. Även läromedelsförfattare skulle kunna ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-03-12 09:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-03-20 13:21 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Därför förbättras inte elevresultaten – trots insatser

Skolan hade genomfört digitaliseringar av skolarbetet, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt. Men trots alla dessa insatser fortsatte andelen elever som gick ut gymnasiet med fullständiga betyg att sjunka. Varför?