Beslutsform påverkar toleransen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det var en slump. Psykologi har alltid varit mitt område och särskilt intresserad har jag varit av socialpsykologi. Jag fick möjlighet att delta i ett forskningsprojekt som undersökte beslutsfattande i skolan som sedan utvecklades till en doktorandtjänst.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper. Avhandlingen består av tre studier där sammanlagt runt 850 gymnasieelever ingår. Eleverna har tagit ställning till två frågor: ska lärare få beslagta mobiltelefoner om de stör undervisningen och ska religiösa symboler förbjudas i skolan. En tredjedel av eleverna fick sedan reda på att elevrådet skulle rösta i frågan, en tredjedel att hela skolan skulle rösta och en tredjedel att rektor och lärare skulle fatta beslut. Sedan jämfördes beslutsformerna med elevernas syn på meningsmotståndarnas grund för sina åsikter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Generellt sätt tycker man att de som delar ens åsikt är väl pålästa och rationella medan de som har en avvikande åsikt är mer påverkade av grupptryck. Den här studien visar att formen för hur beslut fattas också påverkar uppfattningen om de som tycker annorlunda än man själv. De som fick reda på att elevrådet skulle bestämma, var mindre toleranta mot de med annan åsikt. Vi har representativ demokrati i Sverige och min forskning visar att det här är baksidan. Det är en modell för beslutsfattande som gör oss mindre toleranta för åsikter som skiljer sig från den man har själv.

Vad överraskade dig?

– Att de som ville ha förbud mot mobiltelefoner och religiösa symboler uppfattade de med avvikande åsikt som ännu dummare och mindre pålästa, än hur de som var emot förslagen bedömde meningsmotståndarna. Jag tror att det beror på att om man verkar för en förändring – i det här fallet vill man ju införa en ny policy – krävs det att man har en stark övertygelse och är säker på sin sak.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla. De som sitter i ledningen för skolor behöver veta hur människor reagerar vid beslutsfattande. För gemene man kan det bli en påminnelse om vikten av att sätta sig in i hur andra tänker.