Betyg påverkar val av gymnasieskola

I valet av gymnasieskola lägger elever med högre betyg större vikt vid skolans rykte än de med lägre betyg. Det visar en avhandling av Mikael Thelin.

Mikael Thelin
Mikael Thelin

Född 1971
Bor i Halmstad

Disputerade 2019-09-19
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Valfrihetens geografi och rationella gymnasieval: En experimentell studie om elevers preferenser vid val av skola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade i gymnasieskolan reformerades offentlig sektor och vi lärare fick lite nya arbetsuppgifter. En av dem var att marknadsföra skolan. Då började jag fundera på vad det var vi marknadsförde, vad vi visste om elevernas preferenser och vad eleverna egentligen värderar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har velat belysa elevernas preferenser för skolspecifika faktorer som kan ha betydelse då de söker till gymnasiet. Resultaten bygger på svar från 1 500 elever i årskurs nio från hela landet som ska göra sitt gymnasieval.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elever har kunskapsinriktade preferenser, men de lägger även vikt vid andra faktorer varav en del är irrelevanta för att avgöra kvalitén på skolan. Det kan handla om var den ligger, om de får en platta eller dator eller vad kompisarna ska söka. Vad som värderas högst varierar mellan elever. De med högre betyg är mer kunskapsinriktade och värderar skolans rykte mer än de med lägre betyg som i högre utsträckning värderar andra faktorer.

Vad överraskade dig?

– Det var nog att betygen spelar så stor roll. Internationella studier har pekat på att det finns en preferensskillnad utifrån etnicitet eller socioekonomisk grupp men det ser inte jag i mina resultat. Elever med höga betyg tänker relativt lika, oavsett bakgrund och det gäller även dem med låga betyg. Det är intressant och lite förvånande med tanke på diskussionen om segregation i skolan som vi haft i Sverige.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt politiker. När reformen infördes fanns ett antagande att eleverna har kunskapsinriktade preferenser och kommer att söka de skolor som är bäst på att utbilda. De skolor som inte är bra nog kommer att få färre sökande och behöver antingen förbättra sig eller lägga ner. Men skolorna tävlar om eleverna och det är inte säkert att jämlikhet och kvalitet står i fokus i den konkurrensen. Skolorna vill möta elevernas preferenser för att de ska vara nöjda men de ska också balansera detta mot sitt samhällsuppdrag. Vad som händer i den spänningszonen är tämligen outforskat.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-10-21 11:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-24 15:37 av Moa Duvarci Engman


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Ny metod underlättar samtal med unga om sexuell ohälsa

I sin avhandling har Sofia Hammarström studerat hur man kan identifiera sexuellt riskutsatta unga och utvecklat en metod som hon har testat på tre ungdomsmottagningar. Metoden har redan börjat implementeras på ungdomsmottagningar i Sverige.

Sosial og digital deltagelse. Skole og internett som integreringsarena for barn og unge med fysiske funksjonsnedsettelser

Skole og internett som integreringsarena for barn og unge med fysiske funksjonsnedsettelser. (pdf)