Betyg påverkar val av gymnasieskola

I valet av gymnasieskola lägger elever med högre betyg större vikt vid skolans rykte än de med lägre betyg. Det visar en avhandling av Mikael Thelin.

Mikael Thelin
Mikael Thelin

Född 1971
Bor i Halmstad

Disputerade 2019-09-19
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Valfrihetens geografi och rationella gymnasieval: En experimentell studie om elevers preferenser vid val av skola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade i gymnasieskolan reformerades offentlig sektor och vi lärare fick lite nya arbetsuppgifter. En av dem var att marknadsföra skolan. Då började jag fundera på vad det var vi marknadsförde, vad vi visste om elevernas preferenser och vad eleverna egentligen värderar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har velat belysa elevernas preferenser för skolspecifika faktorer som kan ha betydelse då de söker till gymnasiet. Resultaten bygger på svar från 1 500 elever i årskurs nio från hela landet som ska göra sitt gymnasieval.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elever har kunskapsinriktade preferenser, men de lägger även vikt vid andra faktorer varav en del är irrelevanta för att avgöra kvalitén på skolan. Det kan handla om var den ligger, om de får en platta eller dator eller vad kompisarna ska söka. Vad som värderas högst varierar mellan elever. De med högre betyg är mer kunskapsinriktade och värderar skolans rykte mer än de med lägre betyg som i högre utsträckning värderar andra faktorer.

Vad överraskade dig?

– Det var nog att betygen spelar så stor roll. Internationella studier har pekat på att det finns en preferensskillnad utifrån etnicitet eller socioekonomisk grupp men det ser inte jag i mina resultat. Elever med höga betyg tänker relativt lika, oavsett bakgrund och det gäller även dem med låga betyg. Det är intressant och lite förvånande med tanke på diskussionen om segregation i skolan som vi haft i Sverige.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt politiker. När reformen infördes fanns ett antagande att eleverna har kunskapsinriktade preferenser och kommer att söka de skolor som är bäst på att utbilda. De skolor som inte är bra nog kommer att få färre sökande och behöver antingen förbättra sig eller lägga ner. Men skolorna tävlar om eleverna och det är inte säkert att jämlikhet och kvalitet står i fokus i den konkurrensen. Skolorna vill möta elevernas preferenser för att de ska vara nöjda men de ska också balansera detta mot sitt samhällsuppdrag. Vad som händer i den spänningszonen är tämligen outforskat.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-10-21 11:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-24 15:37 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)