Betyg påverkar val av gymnasieskola

I valet av gymnasieskola lägger elever med högre betyg större vikt vid skolans rykte än de med lägre betyg. Det visar en avhandling av Mikael Thelin.

Mikael Thelin
Mikael Thelin

Född 1971
Bor i Halmstad

Disputerade 2019-09-19
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Valfrihetens geografi och rationella gymnasieval: En experimentell studie om elevers preferenser vid val av skola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade i gymnasieskolan reformerades offentlig sektor och vi lärare fick lite nya arbetsuppgifter. En av dem var att marknadsföra skolan. Då började jag fundera på vad det var vi marknadsförde, vad vi visste om elevernas preferenser och vad eleverna egentligen värderar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har velat belysa elevernas preferenser för skolspecifika faktorer som kan ha betydelse då de söker till gymnasiet. Resultaten bygger på svar från 1 500 elever i årskurs nio från hela landet som ska göra sitt gymnasieval.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elever har kunskapsinriktade preferenser, men de lägger även vikt vid andra faktorer varav en del är irrelevanta för att avgöra kvalitén på skolan. Det kan handla om var den ligger, om de får en platta eller dator eller vad kompisarna ska söka. Vad som värderas högst varierar mellan elever. De med högre betyg är mer kunskapsinriktade och värderar skolans rykte mer än de med lägre betyg som i högre utsträckning värderar andra faktorer.

Vad överraskade dig?

– Det var nog att betygen spelar så stor roll. Internationella studier har pekat på att det finns en preferensskillnad utifrån etnicitet eller socioekonomisk grupp men det ser inte jag i mina resultat. Elever med höga betyg tänker relativt lika, oavsett bakgrund och det gäller även dem med låga betyg. Det är intressant och lite förvånande med tanke på diskussionen om segregation i skolan som vi haft i Sverige.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt politiker. När reformen infördes fanns ett antagande att eleverna har kunskapsinriktade preferenser och kommer att söka de skolor som är bäst på att utbilda. De skolor som inte är bra nog kommer att få färre sökande och behöver antingen förbättra sig eller lägga ner. Men skolorna tävlar om eleverna och det är inte säkert att jämlikhet och kvalitet står i fokus i den konkurrensen. Skolorna vill möta elevernas preferenser för att de ska vara nöjda men de ska också balansera detta mot sitt samhällsuppdrag. Vad som händer i den spänningszonen är tämligen outforskat.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-10-21 11:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-24 15:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasielärare i samhällskunskap, 4-5 feb i Stockholm

Ny konferens! Ta del av föreläsningar som speglar ämnets breda innehåll. Vi fördjupar oss i teman som mänskliga rättigheter, digital och analog återkoppling, hållbart samhälle, källkritik, eu-kunskap och nationalism. Välkommen!

Fortbildning för dig som undervisar i svenska, 19-20 mars

Två koncentrerade dagar för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av föreläsningar om bl. a. likvärdig bedömning av läsförståelse, grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter, källkritik, genvägar för elevaktiv retorikundervisning samt strategier för framgångsrik skrivundervisning.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Lite språkträning för immigranter som ska lära svenska

Svenskundervisningen för vuxna immigranter fokuserar mer på den svenska kulturen än på själva svenska språket, visar en ny avhandling. "Man gör immigranterna till "den andra". Signalen blir att de inte duger utan måste skapas om", säger forskaren Mozhgan Zachrison.

Hitta utrymme för såväl kaos som ordning i skolan

Hur kan vi skapa ett system i skolan som både rymmer ett visst mått av kaos som ordning och reda i klassrummet? Den frågan ställer Joakim Larsson sig i sin studie om svensk skoldisciplin.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Så kan skolnärvaro främjas

Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform

A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an indirect effect on psychosomatic symptoms and life satisfaction for these pupils. The negative effects of the reform were generally stronger for girls.

Elever med erfarenhet av robotar kritiska till att ha dem i klassrummet

Digitaliseringen och samhällets snabba tekniska utveckling har bidragit till diskussioner och tester av pedagogiska robotar i skolan. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att elever med erfarenhet av robotar som läser av och analyserar känslor är mer negativa till dem än elever som inte träffat på dessa robotar tidigare.

In the Principal’s Office: Clark Elementary’s Isley shares strategies to develop teachers

Virginia elementary-school principal Anna Isley says building leadership skills of teachers can help boost retention rates and improve student performance. Isley, who began her career as a teacher, says connecting with other teachers in her first year set her on the path to success.