Dela:

Betygen har fler dimensioner än vad det står i läroplanen

Hanna Nolin

Cecilia Thorsen
Cecilia Thorsen

Född år 1976
i Stenungssund

Disputerade 2014-10-03
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Dimensionality and predictive validity of school grades: The relative influence of cognitive and social-behavioral aspects

Betyg har i flera studier visat sig ha god förmåga att förutspå elevens möjlighet att lyckas i framtida studier.
Cecilia Thorsen visar i sin avhandling att betygen egentligen inte bara mäter elevers kunskap och färdigheter, utan även hur de beter sig i klassrummet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i botten och frågor kring betygen har alltid funnits, vad är de bra för, vad är syftet och hur sätta betyg som gör kunskapskraven rättvisa. Jag har arbetat med ett projekt som undersöker betygens jämförbarhet, prognosförmåga och effekter på lärande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Betyg har i olika studier visat sig ha god förmåga att prejudicera hur det går för eleven i framtida studier och i arbetslivet. Detta beror delvis på att betyg till skillnad från test mäter prestationer under en lång tid, men en delförklaring kan också vara att betyg inte bara mäter kunskaper och färdigheter utan också andra aspekter som exempelvis intresse och hur man är i klassrummet. Att lärare omedvetet eller medvetet tar hänsyn även till sociala och beteendemässiga aspekter.

– Jag ville undersöka betydelsen av de olika dimensionerna i betygen när det gäller att förutsäga framtida studieframgång. Detta har jag gjort med hjälp av betyg och nationella prov för elever i årskurs 9 och med hjälp av betyg från gymnasieskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det fanns en skillnad mellan betyg och nationella prov. Jag har hittat en gemensam dimension i betygen, något jag kallar sociala- och beteendemässiga aspekter. Denna dimension återspeglar att lärare i sin betygsättning också inkluderar elevens sätt att vara och bete sig. Jag har också jämfört kunskapsrelaterade betyg med det tidigare relativa betygssystemet, med hypotesen att den beteendemässiga dimensionen inte skulle ha samma betydelse i det relativa betygssystemet eftersom de dåvarande standardproven skulle ha större inflytande på betyget. Men även där skiljer sig betyg och provresultat åt.

– Min tolkning är att betygen är bra på att förutspå elevens förutsättningar för att de just mäter såväl kunskap, färdigheter samt sociala- och beteendemässiga aspekter, och att det engagemang och intresse eleven investerar i skolan också har betydelse i framtida studier.

– Problemet med den sociala-beteendemässiga dimensionen är att den inte är så väl definierad och att den kan skilja sig mellan klassrummen – vad är det egentligen läraren mäter?

Vad överraskade dig?

– Att den sociala-beteendemässiga dimensionen även fanns i det relativa betygssystemet, där ju standardproven innebar en starkare styrning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Beslutsfattare inom utbildningsväsendet. Vi kanske behöver göra en distinktion mellan skolans fostrande uppdrag och det betygssättande uppdraget. Det är också viktigt med en diskussion om den sociala och beteendemässiga aspekten som finns i betygen: Att lärare får möjlighet att diskutera vad som är deras fostrande respektive betygssättande uppdrag och hur dessa ska balanseras.

Sidan publicerades 2015-02-11 15:35 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-02-12 12:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Vem styr över betygen?

Pär Widén beskriver i sin avhandling, Bedömningsmakten: berättelser om stat, lärare och elev, 1960 1995, bedömningen i gymnasiet. Han belyser hur statsmakten stärker sitt grepp om bedömningssystemet, samt om lärare och elever, genom att bedömningsmakten förändras, vilket innebär styrning över både skolor, lärare och elever.

Högt mattebetyg tecken på studieframgång

Elever med höga betyg i matematik lyckas också bra i andra ämnen. En möjlig förklaring är att matematikstudier även utvecklar förmågan till eget lärande. Detta är ett tema i Staffan Stenhags avhandling Betyget i matematik. Vad ger grundskolans matematikbetyg för information?

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Lagom engagerade föräldrar är bäst – om lärarna får välja

Föräldrars syn på relationen med skolan påverkas av fyra komponenter: utbildningsnivå, kulturell bakgrund, familjedynamik och barnens skolsituation. Det visar Maria Mersini Pananakis avhandling om relationen mellan föräldrar och lärare i grundskolan.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Ojämlikt i matematikundervisningen

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

Googla – det gör man i skolan

Användandet av sökmotorer är väldigt utbrett bland högstadieungdomar. När de söker på internet förväntar de sig att hitta svar – men reflekterar inte över hur resultaten genereras. Det visar Cecilia Andersson i sin avhandling.

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.  

Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

När reformen med betygsintagning infördes till kommunala gymnasieskolor i Stockholm fick det en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9, enligt Lucas Tilleys avhandling.

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Medveten kommunikation i klassrummet minskar stress

Ökad kunskap om röst och kommunikation i klassrummet stärker lärares välbefinnande. Det visar Suvi Karjalainens avhandling som undersökt effekterna av en fortbildning om bland annat god röstteknik och att anpassa rösten till ljudmiljön.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

Education after Auschwitz

Educational outcomes of teaching to prevent antisemitism. (pdf)