Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

Den reform som avskaffade närhetsprincipen och införde betygsintagning på kommunala gymnasieskolor i Stockholm påverkade elevernas genomsnittliga betyg i årskurs 9 positivt. Lucas Tilleys avhandling visar att det inte beror på betygsinflation, utan på elevernas faktiska prestationer.

Lucas Tilley
Lucas Tilley

Bor i Uppsala
Född år 1987

Disputerade 2021-06-07
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Inputs and Incentives in Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag gick min första kurs i nationalekonomi under gymnasietiden var vår första uppgift att skriva en uppsats om goda investeringar. De flesta elever valde att skriva om aktier, fonder och vilka industrier man borde satsa pengar på. Jag skrev om varför jag tycker att utbildning är en av de viktigaste investeringarna, både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Så det är kanske inte så förvånande att jag som doktorand i nationalekonomi valde att forska om just utbildningssystemet och faktorer som påverkar skolprestationer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen består av tre olika studier om incitament och resurser i utbildningssystemet. Två av studierna använder svenska registerdata och syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers studieprestationer. Genom att utvärdera två olika policyförändringar som skedde i slutet av 90-talet undersöker jag hur elevers skolprestationer påverkas när betyg blir viktigare för gymnasieantagningen eller när tillgången till skolresurser, såsom kvalificerade lärare, minskar.

– Den tredje studien har ett annat fokus, den baseras på chilenska registerdata och handlar om arbetsmarknaden för lärare. Mer specifikt undersöker jag om en examen från en högt rankad lärarutbildning påverkar på vilken typ av skola nyutexaminerade lärare hittar sitt första jobb.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I den första studien har jag studerat hur elevers studieprestationer i grundskolan påverkas av incitament att få högre betyg, genom att analysera den reform där närhetsprincipen avskaffades och man istället införde betygsintagning till kommunala gymnasieskolor i Stockholm. Resultaten visar att reformen hade en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9. Jag gjorde flera analyser för att säkerställa att det berodde på förändringar i elevers prestationer och inte i skolans betygssättning.

– I den andra studien tittade jag på spridningseffekter av kunskapslyftet, ett initiativ som kraftigt ökade antalet platser inom den kommunala vuxenutbildningen för vuxna elever i åldrarna 25 till 55 under åren 1997 till 2002. Resultaten i den studien visar att det i regioner där expansionen var som störst uppstod konkurrens om skolresurserna, framför allt kvalificerade lärare. Utöver de negativa effekterna på skolresurser så ökade också sannolikheten för kursavhopp bland yngre vuxna elever i åldrarna 18 till 24 år, som inte var målgrupp för utbildningssatsningen. Det tyder på att tillgång till skolresurser är en viktig framgångsfaktor för elever inom vuxenutbildningen.

– När det gäller den tredje studien kan jag kortfattat säga att jag hittade det som jag förväntade mig; de studenter som går ut en högt rankad lärarutbildning har större sannolikhet att hamna på skolor där det brukar finnas relativt priviligierade elever, som fristående skolor i mer urbaniserade områden.

Vad överraskade dig?

– Med tanke på all diskussion om betygsinflation blev jag lite förvånad över att en mer generös betygssättning inte verkar ligga bakom resultaten i den första studien. Det är dock värt att nämna att jag inte påstår att det inte finns någon betygsinflation, precis som i andra studier ser jag tecken på att betygssättningen kan vara lite för generös generellt sett. Men jag kan konstatera att betygssättningen inte verkade bli mer generös till följd av de nya antagningsreglerna, vilket är lite förvånande i ett utbildningssystem med så mycket konkurrens.

– I den andra studien blev jag lite överraskad över hur svårt det blev att anställa kvalificerade lärare på Komvux när kunskapslyftet infördes. Jag misstänkte att det skulle kunna ha en påverkan eftersom reformen ökade efterfrågan på lärare, men jag blev ändå förvånad över att det medförde en så stor nedgång i andelen behöriga lärare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst skolpolitiker och andra forskare inom fältet, men jag hoppas att det finns något av intresse för alla som har funderat över hur skolsystemet ska se ut och vad som är viktigt för att få elever att klara sig bra i skolan.

Av Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-09-23 15:56 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-09-27 09:41 av Susanne Sawander


Relaterat

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Stark tilltro till betyg bland elever på elitgymnasier

Elever på elitpräglade gymnasieskolor har stor tilltro till betyg som framgångsfaktor och utvecklar en form av ”soft skills” utanför klassrummet som handlar om att ta för sig men också att föra sig. Det visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.

Rektor i fokus Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bland annat kommunikativt ledarskap, skolans juridifiering och lärardriven skolutveckling! Välj om du vill delta på plats i Stockholm den 31 januari-1 februari 2022 eller digitalt!

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam. Ta del av föreläsningar om bland annat friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat eleverna. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

”All skolfrånvaro kan vara av ondo”

Frånvaron är en central del av svensk skolas problem och samtidigt en del av lösningen, skriver Aggie Öhman som arbetar med  skolfrånvaro i skola och kommuner.