Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

Den reform som avskaffade närhetsprincipen och införde betygsintagning på kommunala gymnasieskolor i Stockholm påverkade elevernas genomsnittliga betyg i årskurs 9 positivt. Lucas Tilleys avhandling visar att det inte beror på betygsinflation, utan på elevernas faktiska prestationer.

Lucas Tilley
Lucas Tilley

Bor i Uppsala
Född år 1987

Disputerade 2021-06-07
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Inputs and Incentives in Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag gick min första kurs i nationalekonomi under gymnasietiden var vår första uppgift att skriva en uppsats om goda investeringar. De flesta elever valde att skriva om aktier, fonder och vilka industrier man borde satsa pengar på. Jag skrev om varför jag tycker att utbildning är en av de viktigaste investeringarna, både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Så det är kanske inte så förvånande att jag som doktorand i nationalekonomi valde att forska om just utbildningssystemet och faktorer som påverkar skolprestationer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen består av tre olika studier om incitament och resurser i utbildningssystemet. Två av studierna använder svenska registerdata och syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers studieprestationer. Genom att utvärdera två olika policyförändringar som skedde i slutet av 90-talet undersöker jag hur elevers skolprestationer påverkas när betyg blir viktigare för gymnasieantagningen eller när tillgången till skolresurser, såsom kvalificerade lärare, minskar.

– Den tredje studien har ett annat fokus, den baseras på chilenska registerdata och handlar om arbetsmarknaden för lärare. Mer specifikt undersöker jag om en examen från en högt rankad lärarutbildning påverkar på vilken typ av skola nyutexaminerade lärare hittar sitt första jobb.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I den första studien har jag studerat hur elevers studieprestationer i grundskolan påverkas av incitament att få högre betyg, genom att analysera den reform där närhetsprincipen avskaffades och man istället införde betygsintagning till kommunala gymnasieskolor i Stockholm. Resultaten visar att reformen hade en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9. Jag gjorde flera analyser för att säkerställa att det berodde på förändringar i elevers prestationer och inte i skolans betygssättning.

– I den andra studien tittade jag på spridningseffekter av kunskapslyftet, ett initiativ som kraftigt ökade antalet platser inom den kommunala vuxenutbildningen för vuxna elever i åldrarna 25 till 55 under åren 1997 till 2002. Resultaten i den studien visar att det i regioner där expansionen var som störst uppstod konkurrens om skolresurserna, framför allt kvalificerade lärare. Utöver de negativa effekterna på skolresurser så ökade också sannolikheten för kursavhopp bland yngre vuxna elever i åldrarna 18 till 24 år, som inte var målgrupp för utbildningssatsningen. Det tyder på att tillgång till skolresurser är en viktig framgångsfaktor för elever inom vuxenutbildningen.

– När det gäller den tredje studien kan jag kortfattat säga att jag hittade det som jag förväntade mig; de studenter som går ut en högt rankad lärarutbildning har större sannolikhet att hamna på skolor där det brukar finnas relativt priviligierade elever, som fristående skolor i mer urbaniserade områden.

Vad överraskade dig?

– Med tanke på all diskussion om betygsinflation blev jag lite förvånad över att en mer generös betygssättning inte verkar ligga bakom resultaten i den första studien. Det är dock värt att nämna att jag inte påstår att det inte finns någon betygsinflation, precis som i andra studier ser jag tecken på att betygssättningen kan vara lite för generös generellt sett. Men jag kan konstatera att betygssättningen inte verkade bli mer generös till följd av de nya antagningsreglerna, vilket är lite förvånande i ett utbildningssystem med så mycket konkurrens.

– I den andra studien blev jag lite överraskad över hur svårt det blev att anställa kvalificerade lärare på Komvux när kunskapslyftet infördes. Jag misstänkte att det skulle kunna ha en påverkan eftersom reformen ökade efterfrågan på lärare, men jag blev ändå förvånad över att det medförde en så stor nedgång i andelen behöriga lärare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst skolpolitiker och andra forskare inom fältet, men jag hoppas att det finns något av intresse för alla som har funderat över hur skolsystemet ska se ut och vad som är viktigt för att få elever att klara sig bra i skolan.

Av Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-09-23 15:56 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-09-27 09:41 av Susanne Sawander


Relaterat

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Stark tilltro till betyg bland elever på elitgymnasier

Elever på elitpräglade gymnasieskolor har stor tilltro till betyg som framgångsfaktor och utvecklar en form av ”soft skills” utanför klassrummet som handlar om att ta för sig men också att föra sig. Det visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser