Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

Den reform som avskaffade närhetsprincipen och införde betygsintagning på kommunala gymnasieskolor i Stockholm påverkade elevernas genomsnittliga betyg i årskurs 9 positivt. Lucas Tilleys avhandling visar att det inte beror på betygsinflation, utan på elevernas faktiska prestationer.

Lucas Tilley
Lucas Tilley

Bor i Uppsala
Född år 1987

Disputerade 2021-06-07
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Inputs and Incentives in Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag gick min första kurs i nationalekonomi under gymnasietiden var vår första uppgift att skriva en uppsats om goda investeringar. De flesta elever valde att skriva om aktier, fonder och vilka industrier man borde satsa pengar på. Jag skrev om varför jag tycker att utbildning är en av de viktigaste investeringarna, både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Så det är kanske inte så förvånande att jag som doktorand i nationalekonomi valde att forska om just utbildningssystemet och faktorer som påverkar skolprestationer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen består av tre olika studier om incitament och resurser i utbildningssystemet. Två av studierna använder svenska registerdata och syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers studieprestationer. Genom att utvärdera två olika policyförändringar som skedde i slutet av 90-talet undersöker jag hur elevers skolprestationer påverkas när betyg blir viktigare för gymnasieantagningen eller när tillgången till skolresurser, såsom kvalificerade lärare, minskar.

– Den tredje studien har ett annat fokus, den baseras på chilenska registerdata och handlar om arbetsmarknaden för lärare. Mer specifikt undersöker jag om en examen från en högt rankad lärarutbildning påverkar på vilken typ av skola nyutexaminerade lärare hittar sitt första jobb.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I den första studien har jag studerat hur elevers studieprestationer i grundskolan påverkas av incitament att få högre betyg, genom att analysera den reform där närhetsprincipen avskaffades och man istället införde betygsintagning till kommunala gymnasieskolor i Stockholm. Resultaten visar att reformen hade en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9. Jag gjorde flera analyser för att säkerställa att det berodde på förändringar i elevers prestationer och inte i skolans betygssättning.

– I den andra studien tittade jag på spridningseffekter av kunskapslyftet, ett initiativ som kraftigt ökade antalet platser inom den kommunala vuxenutbildningen för vuxna elever i åldrarna 25 till 55 under åren 1997 till 2002. Resultaten i den studien visar att det i regioner där expansionen var som störst uppstod konkurrens om skolresurserna, framför allt kvalificerade lärare. Utöver de negativa effekterna på skolresurser så ökade också sannolikheten för kursavhopp bland yngre vuxna elever i åldrarna 18 till 24 år, som inte var målgrupp för utbildningssatsningen. Det tyder på att tillgång till skolresurser är en viktig framgångsfaktor för elever inom vuxenutbildningen.

– När det gäller den tredje studien kan jag kortfattat säga att jag hittade det som jag förväntade mig; de studenter som går ut en högt rankad lärarutbildning har större sannolikhet att hamna på skolor där det brukar finnas relativt priviligierade elever, som fristående skolor i mer urbaniserade områden.

Vad överraskade dig?

– Med tanke på all diskussion om betygsinflation blev jag lite förvånad över att en mer generös betygssättning inte verkar ligga bakom resultaten i den första studien. Det är dock värt att nämna att jag inte påstår att det inte finns någon betygsinflation, precis som i andra studier ser jag tecken på att betygssättningen kan vara lite för generös generellt sett. Men jag kan konstatera att betygssättningen inte verkade bli mer generös till följd av de nya antagningsreglerna, vilket är lite förvånande i ett utbildningssystem med så mycket konkurrens.

– I den andra studien blev jag lite överraskad över hur svårt det blev att anställa kvalificerade lärare på Komvux när kunskapslyftet infördes. Jag misstänkte att det skulle kunna ha en påverkan eftersom reformen ökade efterfrågan på lärare, men jag blev ändå förvånad över att det medförde en så stor nedgång i andelen behöriga lärare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst skolpolitiker och andra forskare inom fältet, men jag hoppas att det finns något av intresse för alla som har funderat över hur skolsystemet ska se ut och vad som är viktigt för att få elever att klara sig bra i skolan.

Av Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-09-23 15:56 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-09-27 09:41 av Susanne Sawander


Relaterat

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Stark tilltro till betyg bland elever på elitgymnasier

Elever på elitpräglade gymnasieskolor har stor tilltro till betyg som framgångsfaktor och utvecklar en form av ”soft skills” utanför klassrummet som handlar om att ta för sig men också att föra sig. Det visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser