Dela:

Betygssättning påverkas av relationen mellan lärare och elev

Åsa Lasson

Lärare tar hänsyn till annat än kunskaper när de sätter betyg. Bland annat påverkas de av relationen med eleverna, visar Ilona Rinnes avhandling.
– Skolans praktik bygger på diffusa kunskapskrav som öppnar för egna tolkningar, då kan det inte bli annat än individuella lösningar, säger hon.

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse bottnar i min egen yrkesutövning och mina erfarenheter som betygssättande lärare. Jag har genomfört många betygssamtal och har upplevt att det är besvärligt. Det är också många kollegor som har vittnat om att det har blivit svårare att sätta betyg de senaste åren.

 Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en analys av betygssamtal, som är enskilda samtal mellan lärare och elever, som lärare erbjuder och som eleverna efterfrågar. Lärarna måste inte genomföra samtalen, det står ingenstans i styrdokumenten. Det står att lärare måste förklara grunderna för betygssättningen och då blir enskilda samtal ett bra sätt att göra det på.

– Avhandlingen handlar också om hur lärare begripliggör och operationaliserar betygssystemet, vilket är nödvändigt eftersom betygskriterierna och betygssystemet är väldigt tolkningsbara. Det är inte alltid så lätt att göra tydligt för eleverna, som vill veta varför de får ett visst betyg.

 Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att betygssättning inte är en så entydig aktivitet som den framställs i exempelvis den politiska debatten. Det framstår ofta som om lärare vet vad ett betyg står för rent objektivt. Det är självklart att det högsta betyget är lätt att relatera till, men det är inte lätt att göra gränsdragningar mellan de olika betygen och förstå hur de relateras till kunskaper – det är mitt viktigaste resultat.

– Min avhandling visar också att lärare tar hänsyn till annat än kunskaper i sina betyg. De väger exempelvis in potentiella förmågor, när de vet att en elev egentligen kan något men kanske inte har haft möjlighet att visa det, samt relationen till eleven. Det här påverkar självklart rättsäkerheten, men jag vill poängtera att lärare försöker sätta så rättvisa betyg som det går. Det är systemet som sådant som inte är rättssäkert. Skolans praktik bygger på diffusa kunskapskrav som öppnar för egna tolkningar, då kan det inte bli annat än individuella lösningar.

 Vad överraskade dig?

– Att de flesta lärare i studien är så tillmötesgående mot eleverna, och öppna för dialog. Det hänger ihop med viljan att skapa ett gott klimat för lärande i klassrummet, för det krävs att lärare och elever har en god relation. Den relationen följer med i betygssamtalet och då hamnar den formella betygssättningen på kollisionskurs med den mellanmänskliga relationen som man måste skapa med eleverna. Det tar emot att inte godkänna elever som har ansträngt sig mycket.

 Vem har nytta av dina resultat?

– Andra forskare, lärarstudenter och lärare som arbetar dagligen med betygssättning. Det är viktigt att vi får en diskussion om den här problematiken. I den politiska debatten hamnar fokus ofta på om man ska införa betyg i årskurs 4 eller liknande, man diskuterar inte svårigheterna med betyg och bedömning och hur lärare gör när de bedömer. Hur vet vi att vi bedömer lika?

Sidan publicerades 2015-03-05 10:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-02-24 16:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Betygen har fler dimensioner än vad det står i läroplanen

Vad är det betyg egentligen mäter? Det har Cecilia Thorsen undersökt i sin avhandling. Hon konstaterar att betyg inte enbart handlar om kunskap och färdigheter – utan också om hur elever beter sig i klassrummet.

Vem styr över betygen?

Pär Widén beskriver i sin avhandling, Bedömningsmakten: berättelser om stat, lärare och elev, 1960 1995, bedömningen i gymnasiet. Han belyser hur statsmakten stärker sitt grepp om bedömningssystemet, samt om lärare och elever, genom att bedömningsmakten förändras, vilket innebär styrning över både skolor, lärare och elever.

Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

När reformen med betygsintagning infördes till kommunala gymnasieskolor i Stockholm fick det en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9, enligt Lucas Tilleys avhandling.

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.