Dela:

Betygssättning påverkas av relationen mellan lärare och elev

Åsa Lasson

Lärare tar hänsyn till annat än kunskaper när de sätter betyg. Bland annat påverkas de av relationen med eleverna, visar Ilona Rinnes avhandling.
– Skolans praktik bygger på diffusa kunskapskrav som öppnar för egna tolkningar, då kan det inte bli annat än individuella lösningar, säger hon.

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse bottnar i min egen yrkesutövning och mina erfarenheter som betygssättande lärare. Jag har genomfört många betygssamtal och har upplevt att det är besvärligt. Det är också många kollegor som har vittnat om att det har blivit svårare att sätta betyg de senaste åren.

 Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en analys av betygssamtal, som är enskilda samtal mellan lärare och elever, som lärare erbjuder och som eleverna efterfrågar. Lärarna måste inte genomföra samtalen, det står ingenstans i styrdokumenten. Det står att lärare måste förklara grunderna för betygssättningen och då blir enskilda samtal ett bra sätt att göra det på.

– Avhandlingen handlar också om hur lärare begripliggör och operationaliserar betygssystemet, vilket är nödvändigt eftersom betygskriterierna och betygssystemet är väldigt tolkningsbara. Det är inte alltid så lätt att göra tydligt för eleverna, som vill veta varför de får ett visst betyg.

 Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att betygssättning inte är en så entydig aktivitet som den framställs i exempelvis den politiska debatten. Det framstår ofta som om lärare vet vad ett betyg står för rent objektivt. Det är självklart att det högsta betyget är lätt att relatera till, men det är inte lätt att göra gränsdragningar mellan de olika betygen och förstå hur de relateras till kunskaper – det är mitt viktigaste resultat.

– Min avhandling visar också att lärare tar hänsyn till annat än kunskaper i sina betyg. De väger exempelvis in potentiella förmågor, när de vet att en elev egentligen kan något men kanske inte har haft möjlighet att visa det, samt relationen till eleven. Det här påverkar självklart rättsäkerheten, men jag vill poängtera att lärare försöker sätta så rättvisa betyg som det går. Det är systemet som sådant som inte är rättssäkert. Skolans praktik bygger på diffusa kunskapskrav som öppnar för egna tolkningar, då kan det inte bli annat än individuella lösningar.

 Vad överraskade dig?

– Att de flesta lärare i studien är så tillmötesgående mot eleverna, och öppna för dialog. Det hänger ihop med viljan att skapa ett gott klimat för lärande i klassrummet, för det krävs att lärare och elever har en god relation. Den relationen följer med i betygssamtalet och då hamnar den formella betygssättningen på kollisionskurs med den mellanmänskliga relationen som man måste skapa med eleverna. Det tar emot att inte godkänna elever som har ansträngt sig mycket.

 Vem har nytta av dina resultat?

– Andra forskare, lärarstudenter och lärare som arbetar dagligen med betygssättning. Det är viktigt att vi får en diskussion om den här problematiken. I den politiska debatten hamnar fokus ofta på om man ska införa betyg i årskurs 4 eller liknande, man diskuterar inte svårigheterna med betyg och bedömning och hur lärare gör när de bedömer. Hur vet vi att vi bedömer lika?

Sidan publicerades 2015-03-05 10:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-02-24 16:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Betygen har fler dimensioner än vad det står i läroplanen

Vad är det betyg egentligen mäter? Det har Cecilia Thorsen undersökt i sin avhandling. Hon konstaterar att betyg inte enbart handlar om kunskap och färdigheter – utan också om hur elever beter sig i klassrummet.

Vem styr över betygen?

Pär Widén beskriver i sin avhandling, Bedömningsmakten: berättelser om stat, lärare och elev, 1960 1995, bedömningen i gymnasiet. Han belyser hur statsmakten stärker sitt grepp om bedömningssystemet, samt om lärare och elever, genom att bedömningsmakten förändras, vilket innebär styrning över både skolor, lärare och elever.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser