Dela:

Betygssättning påverkas av relationen mellan lärare och elev

Åsa Lasson

Lärare tar hänsyn till annat än kunskaper när de sätter betyg. Bland annat påverkas de av relationen med eleverna, visar Ilona Rinnes avhandling.
– Skolans praktik bygger på diffusa kunskapskrav som öppnar för egna tolkningar, då kan det inte bli annat än individuella lösningar, säger hon.

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse bottnar i min egen yrkesutövning och mina erfarenheter som betygssättande lärare. Jag har genomfört många betygssamtal och har upplevt att det är besvärligt. Det är också många kollegor som har vittnat om att det har blivit svårare att sätta betyg de senaste åren.

 Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en analys av betygssamtal, som är enskilda samtal mellan lärare och elever, som lärare erbjuder och som eleverna efterfrågar. Lärarna måste inte genomföra samtalen, det står ingenstans i styrdokumenten. Det står att lärare måste förklara grunderna för betygssättningen och då blir enskilda samtal ett bra sätt att göra det på.

– Avhandlingen handlar också om hur lärare begripliggör och operationaliserar betygssystemet, vilket är nödvändigt eftersom betygskriterierna och betygssystemet är väldigt tolkningsbara. Det är inte alltid så lätt att göra tydligt för eleverna, som vill veta varför de får ett visst betyg.

 Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att betygssättning inte är en så entydig aktivitet som den framställs i exempelvis den politiska debatten. Det framstår ofta som om lärare vet vad ett betyg står för rent objektivt. Det är självklart att det högsta betyget är lätt att relatera till, men det är inte lätt att göra gränsdragningar mellan de olika betygen och förstå hur de relateras till kunskaper – det är mitt viktigaste resultat.

– Min avhandling visar också att lärare tar hänsyn till annat än kunskaper i sina betyg. De väger exempelvis in potentiella förmågor, när de vet att en elev egentligen kan något men kanske inte har haft möjlighet att visa det, samt relationen till eleven. Det här påverkar självklart rättsäkerheten, men jag vill poängtera att lärare försöker sätta så rättvisa betyg som det går. Det är systemet som sådant som inte är rättssäkert. Skolans praktik bygger på diffusa kunskapskrav som öppnar för egna tolkningar, då kan det inte bli annat än individuella lösningar.

 Vad överraskade dig?

– Att de flesta lärare i studien är så tillmötesgående mot eleverna, och öppna för dialog. Det hänger ihop med viljan att skapa ett gott klimat för lärande i klassrummet, för det krävs att lärare och elever har en god relation. Den relationen följer med i betygssamtalet och då hamnar den formella betygssättningen på kollisionskurs med den mellanmänskliga relationen som man måste skapa med eleverna. Det tar emot att inte godkänna elever som har ansträngt sig mycket.

 Vem har nytta av dina resultat?

– Andra forskare, lärarstudenter och lärare som arbetar dagligen med betygssättning. Det är viktigt att vi får en diskussion om den här problematiken. I den politiska debatten hamnar fokus ofta på om man ska införa betyg i årskurs 4 eller liknande, man diskuterar inte svårigheterna med betyg och bedömning och hur lärare gör när de bedömer. Hur vet vi att vi bedömer lika?

Sidan publicerades 2015-03-05 10:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-02-24 16:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Betygen har fler dimensioner än vad det står i läroplanen

Vad är det betyg egentligen mäter? Det har Cecilia Thorsen undersökt i sin avhandling. Hon konstaterar att betyg inte enbart handlar om kunskap och färdigheter – utan också om hur elever beter sig i klassrummet.

Vem styr över betygen?

Pär Widén beskriver i sin avhandling, Bedömningsmakten: berättelser om stat, lärare och elev, 1960 1995, bedömningen i gymnasiet. Han belyser hur statsmakten stärker sitt grepp om bedömningssystemet, samt om lärare och elever, genom att bedömningsmakten förändras, vilket innebär styrning över både skolor, lärare och elever.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!

Ledningsteam ger trygghet

Ett ledningsteam med fyra personer för mellan tre och sex förskolor och en platsansvarig på varje förskola. Så jobbar friskolan Pysslingen Förskolor för att underlätta för sina förskolerektorer.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Nytt statsbidrag främjar forskning på arbetstid

Nu öppnas möjligheten för lärare att på arbetstid kunna bedriva praktiknära forskning och utveckling.