Biblioteken missar målet i egna sociala medier

Många bibliotek lägger stor vikt vid att synas på sociala medier. Men kunderna hittar sällan dit. Interaktion uppstår inte enbart för att biblioteken öppnar en facebooksida, konstaterar Maria Kronqvist-Berg i sin avhandling.

Maria Kronqvist-Berg
Maria Kronqvist-Berg

Född 1983
i Korsnäs, Finland

Disputerade 2014-03-13
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Social Media and Public Libraries: Exploring Information Activities of Library Professionals and Users

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av sociala medier. Med en idégrund kring öppenhet, tillgänglighet och som sociala platser har sociala medier och biblioteken en hel del gemensamt. Inom biblioteksvärlden anses det viktigt att finnas med på sociala medier och jag ville undersöka hur det ser ut i verkligheten.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den har en bred ansats och handlar om hur biblioteken använder sig av sociala medier. Bakgrunden är den ”hype” kring sociala medier som även biblioteken drogs med i runt mitten av 00-talen. Det läggs stor vikt vid att vara med på sociala medier, många bibliotek har egna facebooksidor, bloggar och liknande. Jag har tittat på hur de här verktygen används. Dels har jag samlat in runt 100 enkätsvar av biblioteksanställda på olika bibliotek i Finland, dels gjort cirka 700 enkäter bland bibliotekskunder och allmänhet. Utöver det har jag analyserat innehållet av 25 facebooksidor som olika bibliotek har.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de flesta av dem som besöker biblioteken sällan är aktiva eller ens vet att biblioteket har en facebooksida. Detta stod i stark kontrast till bibliotekspersonalens bild av hur viktigt det var att finnas på sociala medier. Innehållet på sidorna bestod mest av information kring öppettider, evenemang och liknande. Det uppstod sällan någon diskussion mellan besökarna på sidan och biblioteket. Om det hände så var det utifrån bibliotekspersonalens initiativ.

– Ett sådant initiativ var exempelvis när högstadieelever fick träna informationssökning genom biblioteket. Eleverna fick svara på frågor via bibliotekets facebooksida. Det här fungerade bra, eleverna blev engagerade och aktiva i diskussionen. Överlag var kundernas kommentarer av positiv karaktär och de uppskattade mest bibliotekens lättsamma inlägg. Jag hittade i princip ingen djupare diskussion på de sidor jag analyserade. Mina resultat visar att biblioteken själva måste vara mer aktiva och initiera samtal och diskussioner på sina sidor. De uppstår inte med automatik bara för att biblioteken har en facebooksida.

Vad överraskade dig?

– Att uppfattningen om sociala mediers betydelse för biblioteken skiljde sig så mycket mellan personalen och kunderna.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Bibliotek som vill använda sig av sociala medier. Men egentligen alla typer av organisationer som vill synas och verka på sociala medier. Det här viktigt att ställa sig frågan vad man vill få ut genom att synas på sociala medier och hur man ska arbeta för att nå sitt mål.

Sidan publicerades 2014-05-16 15:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Sociala medier ingen självklar väg till ökat lärande

Enkelheten i användningen av sociala medier bör inte överskattas eller överdrivas, vare sig det gäller lärare eller elever. Sociala medier är en resurs som motiverar och stimulerar, men de är inte någon given och självklar väg till en utvecklad pedagogik eller ett rikare lärande i skolan, säger forskaren Niclas Ekberg.

Lång tradition bakom bibliotekariens roll

Redan på 1500-talet talade bibliotekarier om allmänna bibliotek, om universalarkiv och vikten att stå objektiv inför urvalet. Det visar Bertil Janssons avhandling Bibliotekarien: om yrkets tidiga innehåll och utveckling.

Varierande tolkning av social rättvisa

Många lärare har svårt att skapa mening om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar Anna-Karin Kuuse i sin forskning om hur social rättvisa tolkas i styrdokument, i lärares förståelse och deras undervisningspraktik.

Förändring i skolans roll som uppfostrare

Under 1990-talet skedde förskjutningar av det traditionella medborgaridealet i svensk utbildningspolitik. Om hur detta tog form och fick genomslag under den här perioden skriver Maria Olson i sin avhandling.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.