Bildberättande i skymundan

Jakten på mätbara kunskaper gör det svårt att arbeta mer utforskande i bild. Det menar Frida Marklund som studerat vilka traditioner och värderingar som skapas och reproduceras i bildarbetet.

Frida Marklund
Frida Marklund

Född 1980
Bor i Umeå

Disputerade 2020-01-17
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Bilder som berättar. Om kunskap, makt och traditioner i grundskolans bildundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare i bild och svenska mot gymnasieskolan och berättande är något som förenar mina ämnesinriktningar. Bildberättande är ett komplext och spännande kunskapsinnehåll i bildämnet som det behövdes mer forskning om. Sen har jag ett starkt personligt intresse för berättande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en etnografisk studie som handlar om bildberättande i skolan och om de traditioner och värderingar som aktualiseras när man arbetar med berättande i bildämnet. Jag har analyserat relationen mellan elevernas bilder och undervisningssammanhanget för att utveckla kunskaper om vilka normer och värderingar som skapas och reproduceras i bildarbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Både lärare och elever reproducerar ganska traditionella värderingar. Bildlösningarna är tvådimensionella och det handlar framför allt om teckning och måleri. Det är också mycket fokus på själva bildframställningen medan bildberättandet, som är tänkt att stärka elevens förmåga att kommunicera i bild, ibland hamnar i skymundan. En förklaring kan vara att det är svårt och komplext att arbeta med mer abstrakta och långsiktiga mål i skolan i dag, som exempelvis bildkommunikation och mål som handlar om personlig utveckling.

– Det finns en övergripande diskurs i skolan som betonar nyttoaspekter och mätbar kunskap som gör det svårt att arbeta mer utforskande i bild. Både lärare som elever kan därför, om än av olika anledningar, reproducera en teknisk och hantverksbetonad tradition i ämnet.

Vad överraskade dig?

– Att även om bild fortfarande ses som ett lite friare och annorlunda skolämne så slår målstyrningen tydligt igenom. Den neoliberala diskursen om mätbara kunskaper och individuell prestation får konsekvenser i undervisningen. Det blir svårt med utforskande processer och elevernas val grundar sig ofta i betygsstrategiska överväganden. Vissa elever tolkar uppgifterna instrumentellt och väljer helst tekniker och motiv de redan känner sig trygga med.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt forskare, lärare och blivande lärare med intresse för bilddidaktik. Men jag tar upp många olika aspekter som även kan vara till nytta för dem som är intresserade av sociala och politiska aspekter av utbildning, exempelvis skolans syn på kunskap och bildning.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2020-02-12 13:23 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-26 09:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Kön spelar stor roll i bildundervisningen

Stina Wikberg har undersökt hur elever i bildundervisningen gör kön i bild och hur bild gör kön hos eleverna.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.