Bildberättande i skymundan

Jakten på mätbara kunskaper gör det svårt att arbeta mer utforskande i bild. Det menar Frida Marklund som studerat vilka traditioner och värderingar som skapas och reproduceras i bildarbetet.

Frida Marklund
Frida Marklund

Född 1980
Bor i Umeå

Disputerade 2020-01-17
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Bilder som berättar. Om kunskap, makt och traditioner i grundskolans bildundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare i bild och svenska mot gymnasieskolan och berättande är något som förenar mina ämnesinriktningar. Bildberättande är ett komplext och spännande kunskapsinnehåll i bildämnet som det behövdes mer forskning om. Sen har jag ett starkt personligt intresse för berättande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en etnografisk studie som handlar om bildberättande i skolan och om de traditioner och värderingar som aktualiseras när man arbetar med berättande i bildämnet. Jag har analyserat relationen mellan elevernas bilder och undervisningssammanhanget för att utveckla kunskaper om vilka normer och värderingar som skapas och reproduceras i bildarbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Både lärare och elever reproducerar ganska traditionella värderingar. Bildlösningarna är tvådimensionella och det handlar framför allt om teckning och måleri. Det är också mycket fokus på själva bildframställningen medan bildberättandet, som är tänkt att stärka elevens förmåga att kommunicera i bild, ibland hamnar i skymundan. En förklaring kan vara att det är svårt och komplext att arbeta med mer abstrakta och långsiktiga mål i skolan i dag, som exempelvis bildkommunikation och mål som handlar om personlig utveckling.

– Det finns en övergripande diskurs i skolan som betonar nyttoaspekter och mätbar kunskap som gör det svårt att arbeta mer utforskande i bild. Både lärare som elever kan därför, om än av olika anledningar, reproducera en teknisk och hantverksbetonad tradition i ämnet.

Vad överraskade dig?

– Att även om bild fortfarande ses som ett lite friare och annorlunda skolämne så slår målstyrningen tydligt igenom. Den neoliberala diskursen om mätbara kunskaper och individuell prestation får konsekvenser i undervisningen. Det blir svårt med utforskande processer och elevernas val grundar sig ofta i betygsstrategiska överväganden. Vissa elever tolkar uppgifterna instrumentellt och väljer helst tekniker och motiv de redan känner sig trygga med.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt forskare, lärare och blivande lärare med intresse för bilddidaktik. Men jag tar upp många olika aspekter som även kan vara till nytta för dem som är intresserade av sociala och politiska aspekter av utbildning, exempelvis skolans syn på kunskap och bildning.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2020-02-12 13:23 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-26 09:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Slöjd, 24-25 november i Stockholm

Nya datum 24-25 nov! Ta del av föreläsningar om den reviderade kursplanen och vilka följder förändringarna innebär för dig som lärare, hur du kan arbeta språkutvecklande i slöjden med nyanlända samt tankar kring hur du kan arbeta med digitala verktyg i slöjden. Du får också veta mer om hur du hanterar problemskapande beteenden i slöjdsalen och hur du kan arbeta med att slöjd för en hållbar utveckling. Det blir intressanta och givande dagar, välkommen!

Skolbibliotek, 1-2 december i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av fördjupande föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, MIK i praktiken, modeller och effektiva lösningar för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt.

Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Kön spelar stor roll i bildundervisningen

Stina Wikberg har undersökt hur elever i bildundervisningen gör kön i bild och hur bild gör kön hos eleverna.

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Waldorfpedagogik i praktiken

Leif Tjärnstig har i sin avhandling studerat hur waldorflärare tänker, handlar och förstår undervisningen i klassrummet.

Tvärdisciplinär studie om lärande för hållbar utveckling

Anna Mogren har forskat om vilka grundläggande förutsättningar som behövs i en organisation och i ett ledarskap för att skapa lärande för hållbar utveckling. En av de avgörande principerna är en gemensam pedagogisk idé.

Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Undervisa på distans – så kan du arbeta

Struktur är viktig i all undervisning – men det är särskilt viktigt när undervisningen sker på distans. Anna Åkerfeldt, projekt- och processledare på Ifous, har sammanställt tips och råd för dig som ska undervisa på distans.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

Tips, råd och stöd för dig som ska arbeta med skola överallt

Att under en längre tid undervisa elever som inte är på plats i klassrummet kan kännas ovant för många. Här kommer några tips som kan underlätta förberedelserna.