Bildberättande i skymundan

Jakten på mätbara kunskaper gör det svårt att arbeta mer utforskande i bild. Det menar Frida Marklund som studerat vilka traditioner och värderingar som skapas och reproduceras i bildarbetet.

Frida Marklund
Frida Marklund

Född 1980
Bor i Umeå

Disputerade 2020-01-17
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Bilder som berättar: om kunskap, makt och traditioner i grundskolans bildundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare i bild och svenska mot gymnasiet och berättande är något som förenar mina ämnesinriktningar. Bildberättande är ett komplext och spännande kunskapsinnehåll i bildämnet som det behövdes mer forskning om. Sen har jag ett starkt personligt intresse för berättande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en etnografisk studie som handlar om bildberättande i skolan och om de traditioner och värderingar som aktualiseras när man arbetar med berättande i bildämnet. Jag har analyserat relationen mellan elevernas bilder och undervisningssammanhanget för att utveckla kunskaper om vilka normer och värderingar som skapas och reproduceras i bildarbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Både lärare och elever reproducerar ganska traditionella värderingar. Bildlösningarna är tvådimensionella och det handlar framför allt om teckning och måleri. Det är också mycket fokus på själva bildframställningen medan bildberättandet, som är tänkt att stärka elevens förmåga att kommunicera i bild, ibland hamnar i skymundan. En förklaring kan vara att det är svårt och komplext att arbeta med mer abstrakta och långsiktiga mål i skolan i dag, som exempelvis bildkommunikation och mål som handlar om personlig utveckling.

– Det finns en övergripande diskurs i skolan som betonar nyttoaspekter och mätbar kunskap som gör det svårt att arbeta mer utforskande i bild. Både lärare som elever kan därför, om än av olika anledningar, reproducera en teknisk och hantverksbetonad tradition i ämnet.

Vad överraskade dig?

– Att även om bild fortfarande ses som ett lite friare och annorlunda skolämne så slår målstyrningen tydligt igenom. Den neoliberala diskursen om mätbara kunskaper och individuell prestation får konsekvenser i undervisningen. Det blir svårt med utforskande processer och elevernas val grundar sig ofta i betygsstrategiska överväganden. Vissa elever tolkar uppgifterna instrumentellt och väljer helst tekniker och motiv de redan känner sig trygga med.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt forskare, lärare och blivande lärare med intresse för bilddidaktik. Men jag tar upp många olika aspekter som även kan vara till nytta för dem som är intresserade av sociala och politiska aspekter av utbildning, exempelvis skolans syn på kunskap och bildning.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2020-02-12 13:23 av Susanne Sawander


Relaterat

Slöjd, 7-8 maj

Ta del av föreläsningar om den reviderade kursplanen och vilka följder förändringarna innebär för dig som lärare, hur du kan arbeta språkutvecklande i slöjden med nyanlända samt tankar kring hur du kan arbeta med digitala verktyg i slöjden. Du får också veta mer om hur du hanterar problemskapande beteenden i slöjdsalen och hur du kan arbeta med att slöjd för en hållbar utveckling. Det blir intressanta och givande dagar, välkommen!

Skolbibliotek 2020, 5-6 maj i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av fördjupande föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, MIK i praktiken, modeller och effektiva lösningar för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt.

Barn använder material som kommunikativa verktyg

Beroende på vad läraren erbjuder för material möjliggörs olika resonemang. Det konstaterar Johanna Frejd som studerat hur barn i förskoleklass skapar mening inom naturvetenskap.

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg har utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap som gör det svårt att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om vilka traditioner och värderingar som skapas och reproduceras i bildarbetet.

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Anderas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Att lära genom att skriva

Högskolestudenter har ingen given plats att arbeta på när de skriver. Det gör det svårt att få kontroll över arbetet, konstaterar Sofia Hort som undersökt studenters skrivande.  

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Solidariska elever överbygger språkliga gap

I ett flerspråkigt klassrum är eleverna generösa med att hjälpa varandra när det uppstår språkliga gap i matematikundervisningen. Det visar Ulrika Ryan som forskat om flerspråkighet i matematikklassrummet.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Utbildning stärker placerade barn

Läsning i hemmet skulle kunna ha positiv inverkan på samhällsplacerade barns utveckling. Hilma Forsman visar att utbildning kan vara en framkomlig väg för att skapa bättre framtidsutsikter för placerade barn.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Svårigheter med Matematiklyftet

Veronica Sülau har forskat om vad som händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten. Nu har hennes avhandling valts ut av lärarpanelen som Skolportens favorit.

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Dags att definiera rektors uppdrag

I den nya professionsdeklaration som Skolledarförbundet tagit fram spelar skolforskarna Alma Harris och Viviane Robinson en framträdande roll. Det är dags att börja prata om vad rektors uppdrag är, anser Matz Nilsson, ordförande i Skolledarförbundet.

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

The community programme coaching autistic pupils, their parents and teachers at mainstream Hong Kong schools

Number of pupils with autism spectrum disorders in mainstream public schools is up from 2,050 in 2010 to 8,710 in 2018. One programme is helping teachers, carers and students to adapt.