Bildberättande i skymundan

Jakten på mätbara kunskaper gör det svårt att arbeta mer utforskande i bild. Det menar Frida Marklund som studerat vilka traditioner och värderingar som skapas och reproduceras i bildarbetet.

Frida Marklund
Frida Marklund

Född 1980
Bor i Umeå

Disputerade 2020-01-17
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Bilder som berättar. Om kunskap, makt och traditioner i grundskolans bildundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare i bild och svenska mot gymnasieskolan och berättande är något som förenar mina ämnesinriktningar. Bildberättande är ett komplext och spännande kunskapsinnehåll i bildämnet som det behövdes mer forskning om. Sen har jag ett starkt personligt intresse för berättande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en etnografisk studie som handlar om bildberättande i skolan och om de traditioner och värderingar som aktualiseras när man arbetar med berättande i bildämnet. Jag har analyserat relationen mellan elevernas bilder och undervisningssammanhanget för att utveckla kunskaper om vilka normer och värderingar som skapas och reproduceras i bildarbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Både lärare och elever reproducerar ganska traditionella värderingar. Bildlösningarna är tvådimensionella och det handlar framför allt om teckning och måleri. Det är också mycket fokus på själva bildframställningen medan bildberättandet, som är tänkt att stärka elevens förmåga att kommunicera i bild, ibland hamnar i skymundan. En förklaring kan vara att det är svårt och komplext att arbeta med mer abstrakta och långsiktiga mål i skolan i dag, som exempelvis bildkommunikation och mål som handlar om personlig utveckling.

– Det finns en övergripande diskurs i skolan som betonar nyttoaspekter och mätbar kunskap som gör det svårt att arbeta mer utforskande i bild. Både lärare som elever kan därför, om än av olika anledningar, reproducera en teknisk och hantverksbetonad tradition i ämnet.

Vad överraskade dig?

– Att även om bild fortfarande ses som ett lite friare och annorlunda skolämne så slår målstyrningen tydligt igenom. Den neoliberala diskursen om mätbara kunskaper och individuell prestation får konsekvenser i undervisningen. Det blir svårt med utforskande processer och elevernas val grundar sig ofta i betygsstrategiska överväganden. Vissa elever tolkar uppgifterna instrumentellt och väljer helst tekniker och motiv de redan känner sig trygga med.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt forskare, lärare och blivande lärare med intresse för bilddidaktik. Men jag tar upp många olika aspekter som även kan vara till nytta för dem som är intresserade av sociala och politiska aspekter av utbildning, exempelvis skolans syn på kunskap och bildning.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2020-02-12 13:23 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-26 09:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek, 1-2 december i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, modeller för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt. Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Slöjd, 24-25 november i Stockholm

Föreläsningar om den reviderade kursplanen och vilka följder förändringarna innebär för dig som lärare, hur du kan arbeta språkutvecklande i slöjden med nyanlända, tankar kring att arbeta med digitala verktyg i slöjden, hur du hanterar problemskapande beteenden i slöjdsalen och hur du kan arbeta med att slöjd för en hållbar utveckling. Välj att delta på plats eller via webben.

Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Kön spelar stor roll i bildundervisningen

Stina Wikberg har undersökt hur elever i bildundervisningen gör kön i bild och hur bild gör kön hos eleverna.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Vänskapande tar stor plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi i högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.