Bilder inte automatiskt lättare att förstå än talat språk
Språkstörning innebär utmaningar med att förstå och använda språk. Men bilder är inte automatiskt lättare att förstå än talat språk för barn med utvecklingsrelaterad språkstörning, DLD, visar Hanna Lindfors avhandling.
Bor i Växjö
Född 1987
Disputerade 2025-09-19
vid Linnéuniversitetet
Cognitive processing across verbal and pictorial domains. ERP evidence from adults, children with typical language development, and children with developmental language disorder
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Det finns tidigare studier av hur hjärnan använder generella processer när vi bearbetar språk. Men de har främst fokuserat på vuxna, inte på barn eller barn med språkstörning. Utvecklingsrelaterad språkstörning benämns nu oftast med förkortningen DLD (Developmental Language Disorder). Jag har en yrkesbakgrund som logoped där jag främst arbetat med barn med DLD.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den behandlar frågan om barns hjärnor bearbetar språk separat, eller om hjärnan använder mer generella processer. Undersökningarna är gjorda med EEG, en mössa med elektroder som registrerar hjärnans aktivitet.
Hos barn med DLD tydde hjärnresponsen på att barnen hade svårare att förutse vad som skulle hända i både i språkliga berättelser och bildserier.
Hanna Lindfors
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Vi visar att barns hjärnor reagerar på liknande sätt på bildsekvenser som på talade meningar. Det mönstret finns både hos barn med DLD och barn med typisk språkutveckling. Men mönstret skiljer sig åt mellan grupperna.
– Hos barn med typisk språkutveckling tydde hjärnresponsen på att de kunde förutse vad som skulle hända i en berättelse. Det gällde både talade berättelser och bildserier utan ord.
– Hos barn med DLD tydde hjärnresponsen på att barnen hade svårare att förutse vad som skulle hända i både i språkliga berättelser och bildserier.
Vad överraskade dig?
– I min genomgång av tidigare studier har jag hittat få studier där man isolerat effekten av bilder, i stället ingår bilder som en av flera ingredienser. Det innebär att man inte kan vara säker på vad bilder i sig gör för förståelsen. Jag blev överraskad av att det inte gjorts mer jämförelser. Det går inte att dra slutsatsen att bilder inte är hjälpsamma, men vi behöver veta mer och det behövs fler studier.
Vem har nytta av dina resultat?
– Alla som har kontakt med barn med DLD, exempelvis lärare. Bilder är inte automatiskt lättare att förstå än språk, det behöver vi ha med oss när vi kommunicerar med barn. Det gäller särskilt för barn med DLD. Det kan finnas en missuppfattning om att i och med att DLD innebär språkliga utmaningar så skulle bilder vara en snabblösning.