Bildpedagogik hämmas av strikta villkor

Ulla Lind

Född 1951
i Tväråträsk, Västerbotten

Disputerade
2010-03-05

vid Stockholms universitet med avhandlingen:


AVHANDLING
Blickens ordning: Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är själv bildlärare och märkte att det fanns väldigt lite bildpedagogisk forskning. Jag började på 90-talet och även om det har kommit några viktiga avhandlingar sen dess så saknas fortfarande forskning på området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om villkoren för bildpedagogik i skolan och förskolan. Dels har jag följt skapande arbete i förskolan och dels analyserat en bildsamling där elever i grundskolan och gymnasiet berättar hur det är att vara elev.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag studerade två förskolor med Reggio Emilia-inriktning där barnen är med och formulerar projekten och blir delaktiga i den estetiska lärprocessen. Men det betyder inte att pedagogerna kan luta sig tillbaka, utan tvärtom måste de vara mer aktiva. Till exempel förklarade barnen under en lek att Vi gör skapelser . Då tog pedagogerna hand om ordet skapelser och arbetade vidare med frågan vad är en skapelse? . Den sortens estetiska lärprocesser kan pedagogerna inte planera i förväg utan man kan fånga upp det som barnen intresserar sig för.
– Jag har sett att när lärare har ett väldigt tydligt mål så kan det bli lite enkelriktat. Idag råder ett slags målinriktat effektivitetstänkande som kanske inte alltid är så effektivt i vårt komplexa samhälle. Ett resultat av den andra studien var att bild i utvärdering kan berätta andra saker än om man samtalar eller fyller i en enkät. Precis som när man lär sig använda olika sorters text behöver barn och unga lära sig att använda bilder som kommunikationsform.

Vad överraskade dig?

– Den här avhandlingen har tagit så många år så varje gång jag återvänt till utgångsmaterialet, elevernas bilder eller filmerna från förskolan, har jag blivit förvånad över hur man hela tiden kan se nya aspekter. Det är viktigt att tänka på att forskningsmaterial inte är en avbild utan hela tiden silas genom de perspektiv man har.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att många som jobbar i förskolan och skolan kan ha glädje av flera kapitel i avhandlingen. Även lärarstudenter kan ha nytta av den för att koppla teori och filosofi till pedagogisk praktik.

Sidan publicerades 2010-03-04 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 14:38 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser