Bloggar bra verktyg på teknologutbildningen

Hanna Nolin

Linda Bradley
Linda Bradley

Född 1961
i Mölndal.

Disputerade 2013-05-19
vid Göteborgs universitet.

 


AVHANDLING
Language learning and technology. Student activities in web-based environments

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är språklärare i botten och har en kandidatexamen i informatik. Det är spännande att se hur man kan använda webben för att utveckla sitt språk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur teknologer på IT, informationsteknikprogrammet, kan använda de två olika kommunikationsformerna blogg och wiki för att utveckla sitt språk. På bloggen skriver man först och får sedan blogginlägg som respons, wiki är en teknologi som innebär att alla kan dela och skriva, som exempelvis wikipedia. De erbjuder stor rörlighet i texten, det är lätt att ändra om, utveckla resonemang.

– Studien är gjord på en introduktionskurs i engelska där man lär sig att använda engelska i mer formella sammanhang, som rapportskrivande. Jag har gjort fyra empiriska studier. I tre av dem använder studenterna en wiki för att skriva uppsatser som dels handlar om formellt inriktad text, dels om referenshantering och vilken typ av källor man kan använda sig av i tekniska rapporter. Studenterna arbetade även med responsarbete på wikin. Blogguppgiften var en friare form, studenterna skulle via en blogg analysera dikter utifrån sitt eget ämnesområde och få bloggsvar från amerikanska litteraturstudenter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att interaktionen var så mångfasetterad, det blev många olika typer av texter, exempelvis hamnade flera studenter i argumentationer där de drev fram sin poäng till källkritiska diskussioner. Jag såg också att själva formen, att arbeta med exempelvis wiki och blogg visade på en stor potential. Här finns mycket att jobba vidare med som pedagog. Då handlar det framförallt om att finjustera de pedagogiska verktygen, att ge studenterna tydliga instruktioner.

Vad överraskade dig?

– Att det var av oerhört stor betydelse hur skrivuppgiften introducerades. Studenterna behövde tydliga instruktioner kring syfte och ramar för när skrivarbetet väl sattes igång var det självgående. Studenter behöver få konkreta exempel på hur man kan uttrycka sig för att skapa rätt bemötande i olika språkkulturer.

– Det som också överraskade mig var att även om engagemanget var väldigt stort när uppgiften genomfördes så avslutades dialogen när skoluppgiften var över. Jag hade nog haft en tanke att skolarbetet skulle ta ett steg utanför skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Språklärare som är intresserade av skrivandet på nätet. Men också för lärarutbildningar , att se hur man kan använda sig av plattformar på nätet för att utveckla språkkunskaper. Blogg och wiki är gratisverktyg som är ganska lätta att använda sig av.

Sidan publicerades 2013-05-30 11:51 av John Miller


Relaterat

Förkunskaper i språk spelar mindre roll vid språkinlärning

Problem med ordföljden vid inlärning av ett språk är ett nödvändigt utvecklingssteg i inlärningsprocessen. Vare sig modersmål eller andraspråket ändrar på det, visar Susan Sayehlis avhandling.

Hon lyfter fram den skickliga läs- och skrivundervisningen

Många lärare är bra på läs- och skrivundervisning, men de saknar verktyg för att genomföra den på ett sätt som även gynnar de svagare eleverna. Det hävdar Tarja Alatalo i sin avhandling Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder .

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer