Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan fungerade bäst när lärarna ledde övningarna, men inga övertygande långtidsresultat sågs när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar ST-läkaren Elin Areskoug Sandbergs avhandling som också undersökt yoga- och dansinterventioner.

Elin Areskoug Sandberg
Elin Areskoug Sandberg

Född år 1989
Bor i Malmö

Disputerade 2022-12-07
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Interventioner med dans, yoga och mindfulness för att förbättra psykisk hälsa hos barn och ungdomar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag hade själv en bra erfarenhet av yoga i ungdomen. Dansprojektet som ingick i forskningen ligger nära yogan eftersom det handlar om rörelse med en liknande kravlöshet och möjlighet att vara i en grupp tillsammans med andra. Sedan tillkom mindfulnessprojektet som var intressant bland annat eftersom det inkluderade både pojkar och flickor och kunde genomföras i klassrum.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vi har tittat på icke farmakologiska metoder för att förbättra psykisk hälsa, i det här fallet ångest och depressionssymptom, trötthet samt funktionell buksmärta. Två av studierna, yoga och dansprojektet, var till en riktad grupp flickor med symtom, medan den tredje studien var mer i förebyggande syfte och omfattade en större barngrupp, både pojkar och flickor, i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Både dans- och yogaprojekten hade bra resultat överlag, till exempel i form av att vi såg minskad dagtrötthet bland de äldre flickorna och en tendens till lägre kortisolnivåer hos de yngre flickorna.

– I mindfulness-studien såg vi positiva resultat i den lilla grupp där lärarna ledde övningen. Majoriteten av lärarna använde dock inspelade mindfulness-övningar och då såg vi inte lika bra resultat. Resultaten syntes inte heller efter ett år, utan bara under de 10 veckor som studien pågick. Att resultaten var bättre för lärarledd mindfulness är dock svårtolkat eftersom det skulle kunna bero exempelvis på att de lärarna var mer engagerade i projektet.

– Generellt är resultaten i mindfulness-studien intressanta eftersom mindfulness har blivit så populärt inom många områden. Det finns idag inte så mycket övertygande bevis för att det har en positiv effekt när det gäller psykiska besvär, ej heller hur det ska implementeras för att få bäst effekt. Det verkar som att lärarledd mindfulness ger ett bättre resultat än förinspelade övningar vilket är viktig kunskap som behöver undersökas närmare.

– Ett bifynd inför starten av mindfulness-projektet var att vi såg stora skillnader mellan hur pojkar och flickor mår när det gäller symptom på depression och ångest. Flickorna mår betydligt sämre och det ökar ju äldre de blir.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad att mindfulness inte hade bättre resultat, särskilt om man jämför med andra studier. Detta kan dock bero på att vi inkluderade alla elever i studien och inte enbart fokuserade på dem som hade besvär. Sen blev jag överraskad att det var så tydliga skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller symptom på ångest och depression.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar med barn och ungas hälsa, som barnläkare och BUP. I skolan kan det vara lärare, beslutsfattare och skolhälsovården. Det är viktigt att identifiera metoder för att förbättra psykisk hälsa som vi vet fungerar, exempelvis riktade insatser.

Av Susanne Rydell

Sidan publicerades 2023-03-23 20:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Kravlös dans stärker tonårsflickors hälsa

Tonårstjejer mår bättre med regelbunden men kravlös dansträning. Anna Dubergs studie visar att dans är en effektiv insats till låg kostnad för att stärka unga tjejers hälsa.

Elevhälsa Webbkonferens

Skolportens webbkonferens för hela elevhälsoteamet! Konferensen innehåller åtta föreläsningar om aktuell forskning och praktiska exempel som berör elevhälsoteamets viktiga arbete. Delta på plats eller via webbkonferensen.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 30 november–1 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–12 januari. Boka din plats till lägsta pris idag!

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd i grundskolan! Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning, få fördjupning, verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 4–5 maj eller se inspelade föreläsningar när det passar dig, 11 maj–1 juni. JUST NU! Sista-minuten-erbjudande. Ange bokningskoden KAMPANJ15 vid bokning och få 15% rabatt.

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser