Bollspel styr idrottsundervisningen

Mikael Londos

Född 1956
i Malmö

Disputerade 2010-10-08

vid Malmö Högskola med avhandlingen:


AVHANDLING
Spelet på fältet. Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid

Varför blev du intresserad av ämnet?

Jag är idrottslärare i grunden och i 17 år har jag varit lärarutbildare i Malmö. Jag har ocksåen fil. kand. i pedagogik, därför var det naturligt att gå vidare till forskarutbildning inomidrottsämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

Den handlar om relationen mellan idrottsundervisning i gymnasiet och idrott på fritiden idrottersom läraren har erfarenhet av och sådana som eleverna har erfarenhet av och som de har med sig ini skolidrotten. Jag har intervjuat 16 idrottslärare på gymnasiet och använt Bourdieus begrepp därutbildning är ett fält som skolan är inbäddad i. Idrott är ett eget fält. Det är relationenmellan dessa som jag har undersökt. De erfarenheter som lärare och elever har påverkarundervisningen och jag har undersökt hur och varför de tillåts att göra det.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Idrottsämnet är väldigt påverkat inte bara av lärarnas och elevernas erfarenheter, utan ocksåav idrotter som får stor uppmärksamhet alltså lagbollspel, som får stort utrymme, inteminst i media. Att undervisningen ser ut på det här sättet tas för givet av alla. De som håller på med bollpå fritiden tillåts att styra undervisningen, trots att boll inte nämns i kursplanen. Det gördäremot dans, men den är ofta frivillig. Konsekvensen blir att de som inte sysslar med bollantingen accepterar att det är som det är, eller skolkar från idrottsundervisningen. Lärarna och de bollsportande eleverna sätter stort värde på och erkänner varandra. Eftersom dehela tiden kan visa upp vad de är bra på, får de också högre betyg än de andra eleverna.

Vad överraskade dig?

Att dominansen av boll var så massiv, sättet som undervisningen läggs upp på och svaret påvarför den läggs upp som den gör.

Vem har nytta av dina resultat?

Förhoppningsvis de som skriver kursplanerna, idrottslärare som kan betrakta sinundervisning utifrån det perspektiv som jag här lägger fram. Lärarstuderande i idrott ochhälsa. Dessutom skolforskare men även idrottsforskare som inte har skolperspektivet.

Sidan publicerades 2010-10-12 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 16:28 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer