Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Bolognaprocessens lärandemål får ingen effekt i praktiken

Publicerad:2013-11-13
John Miller
Skribent:John Miller
Richard Baldwin

Född 1960
i England.

Disputerade 2013-09-20
vid Göteborgs universitet

 

Avhandling

Changing practice by reform. The recontextualisation of the Bologna process in teacher education

Lärandemålen är tänkta att reformera Europas högre utbildning. Richard Baldwin har tittat på hur målen implementeras på en högskola i Sverige. Resultatet visar att inget i praktiken förändras.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I mitt arbete som kursansvarig blev frågan aktuell. Vi skulle helt enkelt implementera lärandemålen som jobbats fram i Bolognaprocessen. Det är en reform för högre utbildningar i Europa. Jag var positivt inställd och tyckte att lärandemålen kunde erbjuda studenterna en tydlig bild av vad de ska kunna efter utbildningen och att detta kunde bidra till att förbättra utbildningen. När jag sedan fördjupade mig i ämnet ändrade jag uppfattning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur lärandemålen implementerats i två 30-poängskurser i engelska med didaktisk inriktning. Jag har tittat såväl på Bolognaprocessens policy dokument samt på de lokala policydokument och följt det praktiska arbetet, exempelvis vad lärare har diskuterat på planeringsmöten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärandemålen erbjuder ett sätt att skifta fokus, från lärarna till lärandet. Målet är att göra utbildning mer studentanpassad. Däremot står det inte något om vad detta innebär och det blir på så sätt mest tomma ord. Det är upp till de lärarna på lokal nivå att definiera och formulera målen. Och lärandemålen visade sig snarare förstärka de roller som redan finns mellan lärare och elev, att läraren är experten och eleven den som behöver guidning. De som står bakom Bolognaprocessen förstår att inte så mycket förändras men de förstår inte varför.

– De tror att lärarna inte uppfattat själva budskapet och därför blir strategin att fortsätta upprepa det. Men jag skulle säga att det handlar om helt andra saker. Bolognaprocessen kan uppfattas som ett ifrågasättande av lärarnas auktoritet. Om man tittar mer kritiskt på Bolognaprocessen så handlar det om att förändra den högre utbildningen så att den blir marknadsanpassad, och mer globaliserad.

Vad överraskade dig?

– I början av mitt arbete var jag förvånad över att lärandemålen inte förändrade något i praktiken. Men kanske var jag lite naiv. När jag sedan läste på och jämförde med andra exempel om att införa policydokument uppifrån så insåg jag att det är så det ser ut. Gapet är för stort mellan de som utformat dokumenten och de som ska leva och verka efter dem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med högre utbildning i Europa, eftersom alla är berörda av arbetet med lärandemålen. Det har gjorts väldigt lite forskning på själva implementeringsprocessen på lokal nivå. Med tanke på hur mycket tid och pengar det kostar att genomföra detta är det viktigt att titta på hur den processen ser ut.

Hanna Nolin

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev