Bolognaprocessens lärandemål får ingen effekt i praktiken

Lärandemålen är tänkta att reformera Europas högre utbildning. Richard Baldwin har tittat på hur målen implementeras på en högskola i Sverige. Resultatet visar att inget i praktiken förändras.

Richard Baldwin
Richard Baldwin

Född 1960
i England.

Disputerade 2013-09-20
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Changing practice by reform. The recontextualisation of the Bologna process in teacher education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I mitt arbete som kursansvarig blev frågan aktuell. Vi skulle helt enkelt implementera lärandemålen som jobbats fram i Bolognaprocessen. Det är en reform för högre utbildningar i Europa. Jag var positivt inställd och tyckte att lärandemålen kunde erbjuda studenterna en tydlig bild av vad de ska kunna efter utbildningen och att detta kunde bidra till att förbättra utbildningen. När jag sedan fördjupade mig i ämnet ändrade jag uppfattning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur lärandemålen implementerats i två 30-poängskurser i engelska med didaktisk inriktning. Jag har tittat såväl på Bolognaprocessens policy dokument samt på de lokala policydokument och följt det praktiska arbetet, exempelvis vad lärare har diskuterat på planeringsmöten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärandemålen erbjuder ett sätt att skifta fokus, från lärarna till lärandet. Målet är att göra utbildning mer studentanpassad. Däremot står det inte något om vad detta innebär och det blir på så sätt mest tomma ord. Det är upp till de lärarna på lokal nivå att definiera och formulera målen. Och lärandemålen visade sig snarare förstärka de roller som redan finns mellan lärare och elev, att läraren är experten och eleven den som behöver guidning. De som står bakom Bolognaprocessen förstår att inte så mycket förändras men de förstår inte varför.

– De tror att lärarna inte uppfattat själva budskapet och därför blir strategin att fortsätta upprepa det. Men jag skulle säga att det handlar om helt andra saker. Bolognaprocessen kan uppfattas som ett ifrågasättande av lärarnas auktoritet. Om man tittar mer kritiskt på Bolognaprocessen så handlar det om att förändra den högre utbildningen så att den blir marknadsanpassad, och mer globaliserad.

Vad överraskade dig?

– I början av mitt arbete var jag förvånad över att lärandemålen inte förändrade något i praktiken. Men kanske var jag lite naiv. När jag sedan läste på och jämförde med andra exempel om att införa policydokument uppifrån så insåg jag att det är så det ser ut. Gapet är för stort mellan de som utformat dokumenten och de som ska leva och verka efter dem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med högre utbildning i Europa, eftersom alla är berörda av arbetet med lärandemålen. Det har gjorts väldigt lite forskning på själva implementeringsprocessen på lokal nivå. Med tanke på hur mycket tid och pengar det kostar att genomföra detta är det viktigt att titta på hur den processen ser ut.

Sidan publicerades 2013-11-13 13:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svensklärarutbildningen i fokus

Forskaren Annbritt Palo har i sin avhandling undersökt vilka svenskläraridentiteter man kan urskilja i utbildningsplaner och kursplaner i svenska på lärarutbildningarna. "Förhoppningsvis kan mina resultat bidra till att lärarutbildare får en ökad medvetenhet om vilket slags lärare de utbildar", säger hon.

Lärarutbildningen ger traditionella mattelärare

En orsak till problemen med matteundervisningen är hur de blivande lärarna utbildas i matematik. Undervisningen på lärarutbildningen förhindrar till och med djupare förståelse för ämnet, säger Catarina Player-Koro som skrivit en avhandling om matematikundervisningen på lärarutbildningen.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser