Hoppa till sidinnehåll
Grundskola 1-6

Bra skolor har ansvarsfulla rektorer

Publicerad:2009-05-18
Uppdaterad:2012-03-29
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Rektorer i framgångsrika skolor tar större ansvar för sitt läroplansuppdrag än andra rektorer. De är engagerade i skolans kärnverksamhet, i kunskapsmålen och inte minst i de sociala målen, skriver Monika Törnsén i sin avhandling.

Monika Törnsén

Född 1952
i Pajala

Disputerade
2009-05-08
vid Umeå universitet

Avhandling

Successful Principal Leadership: Prerequisites, Processes and Outcomes

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit rektor och jobbat med rektorsutbildningar under många år. Sedan kom jag med i ett forskningsprojekt vid Centrum för skolledarutveckling: Struktur, kultur, ledarskap förutsättning för framgångsrika skolor? Syftet med projektet är att studera förutsättningar för skolors framgång. Jag tycker att ämnet är intressant eftersom det ställs höga krav på rektorer både nationellt, kommunalt och lokalt.

Vad handlar avhandlingen om?

- Vad rektorer på framgångsrika skolor gör och om skolans framgång har att göra med deras ledarskap. Jag har intervjuat rektorer och lärare på 24 skolor över hela landet, i skolor med varierande resultat. Med resultat menar jag både kunskapsresultat, som betyg, och sociala mål, som till exempel hur eleverna upplever sitt inflytande eller hur skolan jobbar mot mobbing. Jag har också frågat rektorer om vilka förutsättningar de tycker behövs för att de ska kunna vara framgångsrika.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

- På de framgångsrika skolorna ägnar sig rektorn mer åt kärnverksamheten, enligt lärarnas bedömning. I de mindre framgångsrika skolorna är rektorerna inte lika engagerade i sitt nationella uppdrag, alltså att följa läroplanen. Det här visar att rektorns agerande har betydelse för skolans resultat. I de skolor där lärarna ansåg att rektorn i hög grad tog ansvar för de nationella målen nådde skolan också de sociala målen.

- När det gäller förutsättningar för rektorns framgång så tar rektorerna upp till exempel ett begränsat ansvarsområde, tillgång till stödfunktioner på kommunal nivå och möjligheter att bli avlastad vissa uppgifter. Sedan handlar det också om det rektor och lärarna enskilt och tillsammans kan göra nämligen att vara kunniga om uppdraget och samarbeta för att göra skolan framgångsrik. Det är faktorer som ligger nära dem och som de borde ha möjlighet att påverka.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

- Jag vet inte om förvånad är rätt ord, men det var intressant att det fanns en sådan tydlig samtidighet mellan goda resultat vad gäller sociala mål och att rektorn tar stort ansvar för att följa läroplanen. Idag kan vi tack vare Skolverkets databaser jämföra skolors meritvärde över åren och mellan skolor och kommuner. Resultatet i min forskning visar att det finns ett värde i att titta på fler värden än kunskapsresultat. Eftersom skolan har både kunskapsmål och sociala mål så finns det anledning att följa upp och utvärdera även de sociala. De är inte bara intressanta som resultat de avslöjar också en del om skolans inre arbete och rektorns ledarskap.

Vem har nytta av dina resultat?

- Både rektorer, lärare och kommunala beslutsfattare. Och eleverna hoppas jag, i förlängningen. Ja, och andra som är intresserade av skolans ledarskap, processer och resultat.

Hur skulle du vilja att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

- Jag skulle gärna se att rektorer som pedagogiska ledare ägnade sig åt skolans inre arbete, åt det som har med undervisning och elevers lärande att göra. Dessutom, i debatten om skolan fokuserar man idag på kunskapsmålen och betygen, vilket utan tvekan är viktigt. Men resultaten i den här avhandlingen visar på vikten av att även arbeta med de sociala målen, som var mer i fokus i slutet på 1990-talet. Jag tycker det vore önskvärt att hitta en god balans mellan kunskapsmål och sociala mål både i debatten och i skolans vardagsarbete. Ur ett uppdrags- och likvärdighetsperspektiv är kunskapsmålen och de sociala målen lika viktiga.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev