Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Kunskaper i teknik handlar inte bara om att konstruera. Charlotta Nordlöfs forskning visar att tekniklärare även ser att ämnet lägger grunden för elever att bli bildade medborgare i ett tekniskt samhälle.

Charlotta Nordlöf
Charlotta Nordlöf

Född 1978
Bor i Åby

Disputerade 2022-12-09
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Lärares transformering av teknikämnet. Om lärares attityder till ämnet och syn på teknisk kunskap i teknikundervisningen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i teknik och har alltid tyckt att ämnet varit viktigt, men också att det behövs mer forskning om lärande i teknik och teknikundervisning. Det här intresset går som en röd tråd genom mitt yrkesliv och nu har jag tagit med mig det in i forskningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare i teknik på grundskolan omvandlar ämnet teknik till undervisning. Vilka didaktiska val och beslut tar de i specifika situationer, hur transformeras ämnet teknik till undervisning i klassrummet? Avhandlingen bygger på enkäter, intervjuer och diskussioner i fokusgrupper med grundskollärare, både ämnes- och klasslärare, från låg- till högstadiet i ämnet teknik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är den modell som jag tagit fram och som visar vad kunskap är i ämnet teknik, och att det innehåller flera sorters kunskap. Den här modellen kan användas av lärare i planeringen av undervisningen, just för att få med hela ämnet.

– Samtalen i fokusgrupperna belyser att lärare har en bredare syn på ämnet teknik än vad vi forskare har. Lärare pratar exempelvis om förmågor och att teknikundervisningen ska förbereda elever för utbildning och arbetsliv inom tekniska yrken. Men teknikkunskaper ses även som en viktig del av elevernas utbildning till att bli bildade och deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Teknikämnets kunskapsbredd, så som det framkommer i avhandlingen, är en viktig insikt. Särskilt med tanke på att andelen behöriga lärare i ämnet teknik ligger i botten, strax under 50 procent. Här finns med andra ord väldigt mycket att göra, inte minst i frågor kring fortbildning.

Vad överraskade dig?

– I Skolinspektionens granskning av teknikundervisningen från år 2014 framkom att undervisningen till stor del bestod ett ”oreflekterat görande”, exempelvis att bygga konstruktioner utan reflektion. Jag trodde att jag skulle se mer av det i arbetet med avhandlingen än jag gjorde. Däremot såg jag att många lärare hade svårt att sätta ord på vad kunskap i ämnet teknik är och se skillnad på olika typer av kunskap.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag har skrivit den på lättillgänglig svenska, just för att jag hoppas kunna nå yrkesverksamma lärare och lärarutbildningen. Men avhandlingen rymmer även frågor, exempelvis kring kompetensutveckling, som riktar sig till skolledare. Sedan hoppas jag såklart att resultaten kan komma till nytta för forskningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2023-01-11 10:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2023-01-12 20:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kemi

Välkommen på konferens om kemiundervisning på högstadiet och gymnasiet! Ta del av den senaste forskningen och få inspirerande verktyg för din undervisning. Möt och nätverka med kollegor från hela landet på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 25 mars.

Geografi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i geografi på högstadiet och gymnasiet! Ta del av aktuell forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Nätverka med kollegor och föreläsare från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 24 februari.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Designmönster kan ge stöd i lektionsplaneringen

Goda exempel, designmönster, kan ge stöd när det gäller lektionsplanering. Blivande lärare kan ha stor glädje av att resonera om undervisningsproblem och lösningar, menar Elisabeth Rolf som forskat i ämnet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser