Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Kunskaper i teknik handlar inte bara om att konstruera. Charlotta Nordlöfs forskning visar att tekniklärare även ser att ämnet lägger grunden för elever att bli bildade medborgare i ett tekniskt samhälle.

Charlotta Nordlöf
Charlotta Nordlöf

Född 1978
Bor i Åby

Disputerade 2022-12-09
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Lärares transformering av teknikämnet. Om lärares attityder till ämnet och syn på teknisk kunskap i teknikundervisningen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i teknik och har alltid tyckt att ämnet varit viktigt, men också att det behövs mer forskning om lärande i teknik och teknikundervisning. Det här intresset går som en röd tråd genom mitt yrkesliv och nu har jag tagit med mig det in i forskningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare i teknik på grundskolan omvandlar ämnet teknik till undervisning. Vilka didaktiska val och beslut tar de i specifika situationer, hur transformeras ämnet teknik till undervisning i klassrummet? Avhandlingen bygger på enkäter, intervjuer och diskussioner i fokusgrupper med grundskollärare, både ämnes- och klasslärare, från låg- till högstadiet i ämnet teknik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är den modell som jag tagit fram och som visar vad kunskap är i ämnet teknik, och att det innehåller flera sorters kunskap. Den här modellen kan användas av lärare i planeringen av undervisningen, just för att få med hela ämnet.

– Samtalen i fokusgrupperna belyser att lärare har en bredare syn på ämnet teknik än vad vi forskare har. Lärare pratar exempelvis om förmågor och att teknikundervisningen ska förbereda elever för utbildning och arbetsliv inom tekniska yrken. Men teknikkunskaper ses även som en viktig del av elevernas utbildning till att bli bildade och deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Teknikämnets kunskapsbredd, så som det framkommer i avhandlingen, är en viktig insikt. Särskilt med tanke på att andelen behöriga lärare i ämnet teknik ligger i botten, strax under 50 procent. Här finns med andra ord väldigt mycket att göra, inte minst i frågor kring fortbildning.

Vad överraskade dig?

– I Skolinspektionens granskning av teknikundervisningen från år 2014 framkom att undervisningen till stor del bestod ett ”oreflekterat görande”, exempelvis att bygga konstruktioner utan reflektion. Jag trodde att jag skulle se mer av det i arbetet med avhandlingen än jag gjorde. Däremot såg jag att många lärare hade svårt att sätta ord på vad kunskap i ämnet teknik är och se skillnad på olika typer av kunskap.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag har skrivit den på lättillgänglig svenska, just för att jag hoppas kunna nå yrkesverksamma lärare och lärarutbildningen. Men avhandlingen rymmer även frågor, exempelvis kring kompetensutveckling, som riktar sig till skolledare. Sedan hoppas jag såklart att resultaten kan komma till nytta för forskningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2023-01-11 10:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2023-01-12 20:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kemi

Välkommen på konferens om kemiundervisning på högstadiet och gymnasiet! Ta del av den senaste forskningen och få inspirerande verktyg för din undervisning. Möt och nätverka med kollegor från hela landet på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 25 mars.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Designmönster kan ge stöd i lektionsplaneringen

Goda exempel, designmönster, kan ge stöd när det gäller lektionsplanering. Blivande lärare kan ha stor glädje av att resonera om undervisningsproblem och lösningar, menar Elisabeth Rolf som forskat i ämnet.

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser