”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Bildlärare har en bred förståelse av vad medier är och som går utanför idén om medier som massmedier. Problemet är att kunskapen sällan används i bildundervisningen, konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Ingrid Forsler
Ingrid Forsler

Född 1980
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-06-05
vid Södertörns högskola

 


AVHANDLING
Enabling Media: Infrastructures, imaginaries and cultural techniques in Swedish and Estonian visual arts education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är bildlärare i grunden och kom att intressera mig alltmer för mediers roll i bildämnet. Över tid är bild kanske ett av de skolämnen som förändrats mest. Det beror bland annat på att bildämnet ständigt omformats i relation till medier. Värt att påminnas om är att ”bild” tidigare hette tidigare hette ”teckning” i Sverige. Med andra ord – ämnet är i mångt och mycket de medier och tekniker som används i undervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen är en jämförande studie mellan Sverige och Estland och handlar om hur medier format och påverkat bildämnet samt hur lärare i respektive land arbetar för att inkludera och möjliggöra medier i bildundervisningen. Avhandlingen bygger på intervjuer och workshops med lärare, lärarutbildare och lärarstudenter om hur de ser på utvecklingen av ämnet rent historiskt, hur de använder och förhåller sig till olika medier i bildundervisningen men också varför de anser att bild är viktigt som skolämne. Utifrån detta material diskuterar jag slutligen hur bildämnet kan vara medieämne utifrån en bredare definition av mediekunnighet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min viktigaste slutsats är att dagens medielandskap kräver en bredare definition av medier i bildundervisningen. Idag är medier inte enbart traditionella massmedier utan omfattar även mer eller mindre osynliga system och strukturer, som exempelvis sökalgoritmer. Jag menar att detta måste finnas med som perspektiv i skolans bildundervisning.

– Genom intervjuerna framkom att bildlärarna redan har ett brett perspektiv på medier som inkluderar både riktigt gamla medier och en förståelse för de sociala, politiska och tekniska strukturerna bakom framväxten av nya mediesystem. Trots detta är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier och på medieinnehåll samt på förmågan att använda, kritiskt tolka och producera eget mediematerial. I avhandlingen föreslår jag att lärarna kan använda sina kunskaper för att utvidga undervisningen med perspektiv på medier som miljöer och system, något som jag i avhandling kallar för infrastrukturlitteracitet.

Vad överraskade dig?

– Vad som gjorde mig både glad och överraskad var upptäckten att bildlärare, såväl i Sverige som i Estland, genomgående har stora ambitioner och höga bildningsideal, framför allt kring demokratiska värden. Jag blev också överraskad över hur olika bildundervisningen såg ut i Sverige och Estland, och skillnaden i hur lärare förhåller sig till olika styrsystem. I Estland hade lärarna till exempel ett mycket mer avslappnat förhållningssätt till läroplaner än vad de svenska lärarna hade.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst hoppas jag att bildlärare kan ha det. Avhandlingen rymmer ett ramverk med konkreta råd och tips, bland annat om hur gamla medier kan användas i undervisningen som ett sätt att förstå nya medier och mediesystem. Ur ett vidare perspektiv hoppas jag att resultaten kan bidra till diskussion om vikten av att bredda definitionen av mediekunnighet i förhållande till bildämnet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-09-24 08:41 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-10-09 10:23 av Ebba Reinolf


Relaterat

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.

Global emergency remote education in secondary schools during the COVID-19 pandemic

This work has given us the opportunity to review an area of evidence in depth and explore an issue fully from a number of angles. Our intention is that the review is a resource for those with interest and need in learning more about how online and distance learning occurred during the COVID-19 pandemic, providing insight and guidance for future periods when teaching and learning have to take place online. (pdf)