”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Bildlärare har en bred förståelse av vad medier är och som går utanför idén om medier som massmedier. Problemet är att kunskapen sällan används i bildundervisningen, konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Ingrid Forsler
Ingrid Forsler

Född 1980
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-06-05
vid Södertörns högskola

 


AVHANDLING
Enabling Media: Infrastructures, imaginaries and cultural techniques in Swedish and Estonian visual arts education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är bildlärare i grunden och kom att intressera mig alltmer för mediers roll i bildämnet. Över tid är bild kanske ett av de skolämnen som förändrats mest. Det beror bland annat på att bildämnet ständigt omformats i relation till medier. Värt att påminnas om är att ”bild” tidigare hette tidigare hette ”teckning” i Sverige. Med andra ord – ämnet är i mångt och mycket de medier och tekniker som används i undervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen är en jämförande studie mellan Sverige och Estland och handlar om hur medier format och påverkat bildämnet samt hur lärare i respektive land arbetar för att inkludera och möjliggöra medier i bildundervisningen. Avhandlingen bygger på intervjuer och workshops med lärare, lärarutbildare och lärarstudenter om hur de ser på utvecklingen av ämnet rent historiskt, hur de använder och förhåller sig till olika medier i bildundervisningen men också varför de anser att bild är viktigt som skolämne. Utifrån detta material diskuterar jag slutligen hur bildämnet kan vara medieämne utifrån en bredare definition av mediekunnighet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min viktigaste slutsats är att dagens medielandskap kräver en bredare definition av medier i bildundervisningen. Idag är medier inte enbart traditionella massmedier utan omfattar även mer eller mindre osynliga system och strukturer, som exempelvis sökalgoritmer. Jag menar att detta måste finnas med som perspektiv i skolans bildundervisning.

– Genom intervjuerna framkom att bildlärarna redan har ett brett perspektiv på medier som inkluderar både riktigt gamla medier och en förståelse för de sociala, politiska och tekniska strukturerna bakom framväxten av nya mediesystem. Trots detta är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier och på medieinnehåll samt på förmågan att använda, kritiskt tolka och producera eget mediematerial. I avhandlingen föreslår jag att lärarna kan använda sina kunskaper för att utvidga undervisningen med perspektiv på medier som miljöer och system, något som jag i avhandling kallar för infrastrukturlitteracitet.

Vad överraskade dig?

– Vad som gjorde mig både glad och överraskad var upptäckten att bildlärare, såväl i Sverige som i Estland, genomgående har stora ambitioner och höga bildningsideal, framför allt kring demokratiska värden. Jag blev också överraskad över hur olika bildundervisningen såg ut i Sverige och Estland, och skillnaden i hur lärare förhåller sig till olika styrsystem. I Estland hade lärarna till exempel ett mycket mer avslappnat förhållningssätt till läroplaner än vad de svenska lärarna hade.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst hoppas jag att bildlärare kan ha det. Avhandlingen rymmer ett ramverk med konkreta råd och tips, bland annat om hur gamla medier kan användas i undervisningen som ett sätt att förstå nya medier och mediesystem. Ur ett vidare perspektiv hoppas jag att resultaten kan bidra till diskussion om vikten av att bredda definitionen av mediekunnighet i förhållande till bildämnet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-09-24 08:41 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-10-09 10:23 av Ebba Reinolf


Relaterat

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Slöjd Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för slöjdlärare! Ta del av föreläsningar som bjuder på aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas ska inspirera och ge ämnesfördjupning till din undervisning.

Olika förhållningssätt till kursplanen bland slöjdlärare

Det finns två sätt att som slöjdlärare förhålla sig till kursplanen, visar Åsa Jeansson. Den ena gruppen tolkar ämnet utifrån ett traditionellt perspektiv med hantverkskunnandet i fokus. Den andra gruppen lägger upp undervisningen utifrån läroplanens kunskapskrav.

Finländska lärare saknar utrymme för ämnesöverskridande undervisning

Allt större elevgrupper och färre elevassistenter i den finländska skolan har lett till att utrymmet för ämnesöverskridande undervisning minskar. Det säger Janne Elo, som forskat om lärares syn på företagsamhet i finsk skola.

Slöjdens roll i skolan behöver diskuteras mer

Juha Hartik har undersökt lärarstudenters syn på teknisk slöjd i den finska grundskolan. Han konstaterar att en mer mångsidig dialog om slöjdämnet i lärarutbildningen behövs.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.