”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Bildlärare har en bred förståelse av vad medier är och som går utanför idén om medier som massmedier. Problemet är att kunskapen sällan används i bildundervisningen, konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Ingrid Forsler
Ingrid Forsler

Född 1980
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-06-05
vid Södertörns högskola

 


AVHANDLING
Enabling Media: Infrastructures, imaginaries and cultural techniques in Swedish and Estonian visual arts education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är bildlärare i grunden och kom att intressera mig alltmer för mediers roll i bildämnet. Över tid är bild kanske ett av de skolämnen som förändrats mest. Det beror bland annat på att bildämnet ständigt omformats i relation till medier. Värt att påminnas om är att ”bild” tidigare hette tidigare hette ”teckning” i Sverige. Med andra ord – ämnet är i mångt och mycket de medier och tekniker som används i undervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen är en jämförande studie mellan Sverige och Estland och handlar om hur medier format och påverkat bildämnet samt hur lärare i respektive land arbetar för att inkludera och möjliggöra medier i bildundervisningen. Avhandlingen bygger på intervjuer och workshops med lärare, lärarutbildare och lärarstudenter om hur de ser på utvecklingen av ämnet rent historiskt, hur de använder och förhåller sig till olika medier i bildundervisningen men också varför de anser att bild är viktigt som skolämne. Utifrån detta material diskuterar jag slutligen hur bildämnet kan vara medieämne utifrån en bredare definition av mediekunnighet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min viktigaste slutsats är att dagens medielandskap kräver en bredare definition av medier i bildundervisningen. Idag är medier inte enbart traditionella massmedier utan omfattar även mer eller mindre osynliga system och strukturer, som exempelvis sökalgoritmer. Jag menar att detta måste finnas med som perspektiv i skolans bildundervisning.

– Genom intervjuerna framkom att bildlärarna redan har ett brett perspektiv på medier som inkluderar både riktigt gamla medier och en förståelse för de sociala, politiska och tekniska strukturerna bakom framväxten av nya mediesystem. Trots detta är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier och på medieinnehåll samt på förmågan att använda, kritiskt tolka och producera eget mediematerial. I avhandlingen föreslår jag att lärarna kan använda sina kunskaper för att utvidga undervisningen med perspektiv på medier som miljöer och system, något som jag i avhandling kallar för infrastrukturlitteracitet.

Vad överraskade dig?

– Vad som gjorde mig både glad och överraskad var upptäckten att bildlärare, såväl i Sverige som i Estland, genomgående har stora ambitioner och höga bildningsideal, framför allt kring demokratiska värden. Jag blev också överraskad över hur olika bildundervisningen såg ut i Sverige och Estland, och skillnaden i hur lärare förhåller sig till olika styrsystem. I Estland hade lärarna till exempel ett mycket mer avslappnat förhållningssätt till läroplaner än vad de svenska lärarna hade.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst hoppas jag att bildlärare kan ha det. Avhandlingen rymmer ett ramverk med konkreta råd och tips, bland annat om hur gamla medier kan användas i undervisningen som ett sätt att förstå nya medier och mediesystem. Ur ett vidare perspektiv hoppas jag att resultaten kan bidra till diskussion om vikten av att bredda definitionen av mediekunnighet i förhållande till bildämnet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-09-24 08:41 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-10-09 10:23 av Ebba Reinolf


Relaterat

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Slöjd Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för slöjdlärare! Ta del av föreläsningar som bjuder på aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas ska inspirera och ge ämnesfördjupning till din undervisning.

Olika förhållningssätt till kursplanen bland slöjdlärare

Det finns två sätt att som slöjdlärare förhålla sig till kursplanen, visar Åsa Jeansson. Den ena gruppen tolkar ämnet utifrån ett traditionellt perspektiv med hantverkskunnandet i fokus. Den andra gruppen lägger upp undervisningen utifrån läroplanens kunskapskrav.

Finländska lärare saknar utrymme för ämnesöverskridande undervisning

Allt större elevgrupper och färre elevassistenter i den finländska skolan har lett till att utrymmet för ämnesöverskridande undervisning minskar. Det säger Janne Elo, som forskat om lärares syn på företagsamhet i finsk skola.

Slöjdens roll i skolan behöver diskuteras mer

Juha Hartik har undersökt lärarstudenters syn på teknisk slöjd i den finska grundskolan. Han konstaterar att en mer mångsidig dialog om slöjdämnet i lärarutbildningen behövs.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

En skola på vetenskaplig grund?

Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

In schools, are we measuring what matters?

The psychologist, researcher, and MacArthur Fellow Angela Duckworth believes that to make better decisions in our school systems, we need to rethink the way we measure student capabilities.

Stöd i arbetet med garantin

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten genomför insatser för att implementera Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser och för att höja kompetensen.

Välkommen till Studiepaketet samverkan kring placerade barn och ungas skolgång

Studiepaketet har tagits fram för att skola och socialtjänst ska kunna samarbeta och samordna sig bättre när det gäller skolgången för placerade barn och unga. Studiepaketet är ett resultat av samarbete mellan Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).