Hoppa till sidinnehåll
Internationellt

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Publicerad:2020-09-24
Uppdaterad:2020-10-09
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Ingrid Forsler

Född 1980
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-06-05
vid Södertörns högskola

 

Avhandling

Enabling Media: Infrastructures, imaginaries and cultural techniques in Swedish and Estonian visual arts education

Bildlärare har en bred förståelse av vad medier är och som går utanför idén om medier som massmedier. Problemet är att kunskapen sällan används i bildundervisningen, konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är bildlärare i grunden och kom att intressera mig alltmer för mediers roll i bildämnet. Över tid är bild kanske ett av de skolämnen som förändrats mest. Det beror bland annat på att bildämnet ständigt omformats i relation till medier. Värt att påminnas om är att ”bild” tidigare hette tidigare hette ”teckning” i Sverige. Med andra ord – ämnet är i mångt och mycket de medier och tekniker som används i undervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen är en jämförande studie mellan Sverige och Estland och handlar om hur medier format och påverkat bildämnet samt hur lärare i respektive land arbetar för att inkludera och möjliggöra medier i bildundervisningen. Avhandlingen bygger på intervjuer och workshops med lärare, lärarutbildare och lärarstudenter om hur de ser på utvecklingen av ämnet rent historiskt, hur de använder och förhåller sig till olika medier i bildundervisningen men också varför de anser att bild är viktigt som skolämne. Utifrån detta material diskuterar jag slutligen hur bildämnet kan vara medieämne utifrån en bredare definition av mediekunnighet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min viktigaste slutsats är att dagens medielandskap kräver en bredare definition av medier i bildundervisningen. Idag är medier inte enbart traditionella massmedier utan omfattar även mer eller mindre osynliga system och strukturer, som exempelvis sökalgoritmer. Jag menar att detta måste finnas med som perspektiv i skolans bildundervisning.

– Genom intervjuerna framkom att bildlärarna redan har ett brett perspektiv på medier som inkluderar både riktigt gamla medier och en förståelse för de sociala, politiska och tekniska strukturerna bakom framväxten av nya mediesystem. Trots detta är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier och på medieinnehåll samt på förmågan att använda, kritiskt tolka och producera eget mediematerial. I avhandlingen föreslår jag att lärarna kan använda sina kunskaper för att utvidga undervisningen med perspektiv på medier som miljöer och system, något som jag i avhandling kallar för infrastrukturlitteracitet.

Vad överraskade dig?

– Vad som gjorde mig både glad och överraskad var upptäckten att bildlärare, såväl i Sverige som i Estland, genomgående har stora ambitioner och höga bildningsideal, framför allt kring demokratiska värden. Jag blev också överraskad över hur olika bildundervisningen såg ut i Sverige och Estland, och skillnaden i hur lärare förhåller sig till olika styrsystem. I Estland hade lärarna till exempel ett mycket mer avslappnat förhållningssätt till läroplaner än vad de svenska lärarna hade.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst hoppas jag att bildlärare kan ha det. Avhandlingen rymmer ett ramverk med konkreta råd och tips, bland annat om hur gamla medier kan användas i undervisningen som ett sätt att förstå nya medier och mediesystem. Ur ett vidare perspektiv hoppas jag att resultaten kan bidra till diskussion om vikten av att bredda definitionen av mediekunnighet i förhållande till bildämnet.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev