”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Bildlärare har en bred förståelse av vad medier är och som går utanför idén om medier som massmedier. Problemet är att kunskapen sällan används i bildundervisningen, konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Ingrid Forsler
Ingrid Forsler

Född 1980
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-06-05
vid Södertörns högskola

 


AVHANDLING
Enabling Media: Infrastructures, imaginaries and cultural techniques in Swedish and Estonian visual arts education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är bildlärare i grunden och kom att intressera mig alltmer för mediers roll i bildämnet. Över tid är bild kanske ett av de skolämnen som förändrats mest. Det beror bland annat på att bildämnet ständigt omformats i relation till medier. Värt att påminnas om är att ”bild” tidigare hette tidigare hette ”teckning” i Sverige. Med andra ord – ämnet är i mångt och mycket de medier och tekniker som används i undervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen är en jämförande studie mellan Sverige och Estland och handlar om hur medier format och påverkat bildämnet samt hur lärare i respektive land arbetar för att inkludera och möjliggöra medier i bildundervisningen. Avhandlingen bygger på intervjuer och workshops med lärare, lärarutbildare och lärarstudenter om hur de ser på utvecklingen av ämnet rent historiskt, hur de använder och förhåller sig till olika medier i bildundervisningen men också varför de anser att bild är viktigt som skolämne. Utifrån detta material diskuterar jag slutligen hur bildämnet kan vara medieämne utifrån en bredare definition av mediekunnighet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min viktigaste slutsats är att dagens medielandskap kräver en bredare definition av medier i bildundervisningen. Idag är medier inte enbart traditionella massmedier utan omfattar även mer eller mindre osynliga system och strukturer, som exempelvis sökalgoritmer. Jag menar att detta måste finnas med som perspektiv i skolans bildundervisning.

– Genom intervjuerna framkom att bildlärarna redan har ett brett perspektiv på medier som inkluderar både riktigt gamla medier och en förståelse för de sociala, politiska och tekniska strukturerna bakom framväxten av nya mediesystem. Trots detta är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier och på medieinnehåll samt på förmågan att använda, kritiskt tolka och producera eget mediematerial. I avhandlingen föreslår jag att lärarna kan använda sina kunskaper för att utvidga undervisningen med perspektiv på medier som miljöer och system, något som jag i avhandling kallar för infrastrukturlitteracitet.

Vad överraskade dig?

– Vad som gjorde mig både glad och överraskad var upptäckten att bildlärare, såväl i Sverige som i Estland, genomgående har stora ambitioner och höga bildningsideal, framför allt kring demokratiska värden. Jag blev också överraskad över hur olika bildundervisningen såg ut i Sverige och Estland, och skillnaden i hur lärare förhåller sig till olika styrsystem. I Estland hade lärarna till exempel ett mycket mer avslappnat förhållningssätt till läroplaner än vad de svenska lärarna hade.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst hoppas jag att bildlärare kan ha det. Avhandlingen rymmer ett ramverk med konkreta råd och tips, bland annat om hur gamla medier kan användas i undervisningen som ett sätt att förstå nya medier och mediesystem. Ur ett vidare perspektiv hoppas jag att resultaten kan bidra till diskussion om vikten av att bredda definitionen av mediekunnighet i förhållande till bildämnet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-09-24 08:41 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-10-09 10:23 av Ebba Reinolf


Relaterat

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!