Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Religionskunskapsundervisningens fokus på världsreligionerna innebär att många religiösa positioner riskerar att förbises och att man därigenom missar möjligheten att få igång diskussioner om religion ur ett bredare perspektiv. Det konstaterar Fredrik Jahnke i sin avhandling. 

Fredrik Jahnke
Fredrik Jahnke

Född år 1970
Bor i Stockholm

Disputerade 2021-03-26
vid Södertörns högskola


AVHANDLING
Toleransens altare och undvikandets hänsynsfullhet. Religion och meningsskapande bland svenska grundskoleelever

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärare i 15 år innan jag började forska. När jag blev antagen som doktorand fick jag ganska fria tyglar att forma mitt eget doktorandprojekt. Till slut landade jag i elevers egen syn på religion. Mitt huvudintresse är alltså elevernas egen vardag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur ungdomar i svensk skola pratar om religion, och vad de pratar om när de pratar om religion. När man pratar om religion tänker man vanligtvis på världsreligionerna men jag utgår från en ganska bred förståelse av religion. I avhandlingen har jag intervjuat 40 barn och unga i årskurs 3, 6 och 9. Utgångspunkten är hur de skapar mening och begripliggör religion i sin skolvardag tillsammans med skolkamrater.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag ser en ganska stor diskrepans på olika punkter. Forskning visar att undervisningen i religion är ganska konkret strukturerad efter världsreligionerna. Men religion kan se väldigt olika ut, och ju mer enhetligt det blir i skolan desto större problem kan det bli att förstå olika sorters uttryck för religion utanför klassrummet.

– Min avhandling visar att barn och unga ogärna pratar med varandra om religion, något som begränsar deras chans att skapa mening i förhållande till religion. De får inte riktigt språket för att prata om religion eller beskriva vad det är. Där finns det en ganska stor diskrepans som gör att eleverna har svårt att begripa sig på varandra. Jag diskuterar det bland annat utifrån begreppet tolkande repertoarer. Ju fler tolkande repertoarer man har om något, desto bättre kan man förstå och passa in i olika sociala miljöer. Jag kan se att elevernas tolkande repertoarer när det handlar om religion är ganska låga, de har klart behov av fler.

– Ett annat resultat handlar om att det finns massor av positioner som inte passar in i den här lite mer inramade bilden av religion som kommer genom undervisningen och läromedel. Om vi tar uttalandet ”jag tror inte på Gud men jag tror på något” så kan jag se att det finns gott om den typen av positioner bland skolungdomarna i min studie, men de syns ganska sällan i undervisningen. Det finns väldigt många individer som inte får några tolkande repertoarer om sin egen position eller för att förstå någon annan som har den positionen. För en troende muslim kan det exempelvis vara krångligt att förstå någon som säger att den är kristen men ateist. Ungdomarna har också många funderingar om de här positionerna som är mer vardagsmässiga, som svensk religionskunskapsundervisning missar.

– En tredje sak som jag tycker är värd att lyfta fram handlar om ett begrepp som används inom religionsdidaktisk forskning, som på engelska heter ’safe space’. Det har använts på europeisk nivå som någon slags idealiserad bild av hur ett samtal ska komma till stånd i ett klassrum som är ganska heterogent, men där man under ordnade former kan tycka olika och där alla ska våga uttrycka sig. Jag kunde se att mina respondenters huvudsakliga intresse och önskan var att inte prata med de som tycker olika, där man riskerade tjafs och bråk. Deras safe space var snarare att prata med de som tycker likadant. Här finns också en diskrepans mellan hur man inom forskningen tänker att det borde vara i skolan och hur det faktiskt är. Det är en stor didaktisk utmaning, för visst man kan tycka att det är bra att samla de som tycker olika, men vägen dit kanske inte är att börja i ett heterogent klassrum, för då blir det sällan diskussion eftersom det inte är något som eleverna känner sig trygga med. I avhandlingen ger jag exempel på hur man kan komma vidare med det rent praktiskt i religionskunskapsundervisningen.

– Det finns en önskan och en ambition från både lärare, Skolverket och i forskningen att få igång en diskussion för att förstå och tolerera varandra, vilket är bra. Något som framträder väldigt tydligt i min avhandling är att eleverna är tydliga med att visa varandra tolerans, men det verkar ha fått den effekten att de inte vill prata med varandra, för att inte riskera att vara intolerant. Jag brukar säga att samtalen och diskussionerna har offrats på toleransens altare.

Vad överraskade dig?

– Att de här mellanpositionerna, att man tror på något, var så utbredda. Det var också överraskande att det fanns ett så utbrett intresse för det som man kan kalla religion i ett brett perspektiv hos elever som tar avstånd från religion.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min forskning är bland annat ett bidrag till att förstå de så kallade ’in-betweens’, som inte är helt icke-religiösa men inte heller anser sig tillhöra en klart uttalad religion, framförallt bland barn och unga. Resultaten är också intressanta för lärare. Avhandlingen öppnar upp för nya sätt att tänka kring vad religion kan vara och hur barn och unga förhåller sig till religion i ett brett perspektiv, men också lite kring hur man kan försöka få igång diskussioner med barn och unga och utöka deras repertoarer.

Av Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-05-12 16:48 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-05-24 11:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Problematisering viktigt i religionskunskap

Att kunna problematisera ämnets innehåll och visa på relevanta sammanhang är viktiga förmågor hos religionskunskapslärare. David Carlsson har forskat om vilka kunskaper lärare i religionskunskap på gymnasiet anses behöva.

Tradition och tidsbrist utmanar religionslärare

Tradition kontra förnyelse och en ständig brist på tid. Detta präglar i mångt och mycket religionsläraruppdraget, visar Linda Jonsson i sin avhandling.

Programmering i matematik – Digital kurs!

I den här kursen får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Digital kurs! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!