Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Religionskunskapsundervisningens fokus på världsreligionerna innebär att många religiösa positioner riskerar att förbises och att man därigenom missar möjligheten att få igång diskussioner om religion ur ett bredare perspektiv. Det konstaterar Fredrik Jahnke i sin avhandling. 

Fredrik Jahnke
Fredrik Jahnke

Född år 1970
Bor i Stockholm

Disputerade 2021-03-26
vid Södertörns högskola


AVHANDLING
Toleransens altare och undvikandets hänsynsfullhet. Religion och meningsskapande bland svenska grundskoleelever

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärare i 15 år innan jag började forska. När jag blev antagen som doktorand fick jag ganska fria tyglar att forma mitt eget doktorandprojekt. Till slut landade jag i elevers egen syn på religion. Mitt huvudintresse är alltså elevernas egen vardag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur ungdomar i svensk skola pratar om religion, och vad de pratar om när de pratar om religion. När man pratar om religion tänker man vanligtvis på världsreligionerna men jag utgår från en ganska bred förståelse av religion. I avhandlingen har jag intervjuat 40 barn och unga i årskurs 3, 6 och 9. Utgångspunkten är hur de skapar mening och begripliggör religion i sin skolvardag tillsammans med skolkamrater.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag ser en ganska stor diskrepans på olika punkter. Forskning visar att undervisningen i religion är ganska konkret strukturerad efter världsreligionerna. Men religion kan se väldigt olika ut, och ju mer enhetligt det blir i skolan desto större problem kan det bli att förstå olika sorters uttryck för religion utanför klassrummet.

– Min avhandling visar att barn och unga ogärna pratar med varandra om religion, något som begränsar deras chans att skapa mening i förhållande till religion. De får inte riktigt språket för att prata om religion eller beskriva vad det är. Där finns det en ganska stor diskrepans som gör att eleverna har svårt att begripa sig på varandra. Jag diskuterar det bland annat utifrån begreppet tolkande repertoarer. Ju fler tolkande repertoarer man har om något, desto bättre kan man förstå och passa in i olika sociala miljöer. Jag kan se att elevernas tolkande repertoarer när det handlar om religion är ganska låga, de har klart behov av fler.

– Ett annat resultat handlar om att det finns massor av positioner som inte passar in i den här lite mer inramade bilden av religion som kommer genom undervisningen och läromedel. Om vi tar uttalandet ”jag tror inte på Gud men jag tror på något” så kan jag se att det finns gott om den typen av positioner bland skolungdomarna i min studie, men de syns ganska sällan i undervisningen. Det finns väldigt många individer som inte får några tolkande repertoarer om sin egen position eller för att förstå någon annan som har den positionen. För en troende muslim kan det exempelvis vara krångligt att förstå någon som säger att den är kristen men ateist. Ungdomarna har också många funderingar om de här positionerna som är mer vardagsmässiga, som svensk religionskunskapsundervisning missar.

– En tredje sak som jag tycker är värd att lyfta fram handlar om ett begrepp som används inom religionsdidaktisk forskning, som på engelska heter ’safe space’. Det har använts på europeisk nivå som någon slags idealiserad bild av hur ett samtal ska komma till stånd i ett klassrum som är ganska heterogent, men där man under ordnade former kan tycka olika och där alla ska våga uttrycka sig. Jag kunde se att mina respondenters huvudsakliga intresse och önskan var att inte prata med de som tycker olika, där man riskerade tjafs och bråk. Deras safe space var snarare att prata med de som tycker likadant. Här finns också en diskrepans mellan hur man inom forskningen tänker att det borde vara i skolan och hur det faktiskt är. Det är en stor didaktisk utmaning, för visst man kan tycka att det är bra att samla de som tycker olika, men vägen dit kanske inte är att börja i ett heterogent klassrum, för då blir det sällan diskussion eftersom det inte är något som eleverna känner sig trygga med. I avhandlingen ger jag exempel på hur man kan komma vidare med det rent praktiskt i religionskunskapsundervisningen.

– Det finns en önskan och en ambition från både lärare, Skolverket och i forskningen att få igång en diskussion för att förstå och tolerera varandra, vilket är bra. Något som framträder väldigt tydligt i min avhandling är att eleverna är tydliga med att visa varandra tolerans, men det verkar ha fått den effekten att de inte vill prata med varandra, för att inte riskera att vara intolerant. Jag brukar säga att samtalen och diskussionerna har offrats på toleransens altare.

Vad överraskade dig?

– Att de här mellanpositionerna, att man tror på något, var så utbredda. Det var också överraskande att det fanns ett så utbrett intresse för det som man kan kalla religion i ett brett perspektiv hos elever som tar avstånd från religion.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min forskning är bland annat ett bidrag till att förstå de så kallade ’in-betweens’, som inte är helt icke-religiösa men inte heller anser sig tillhöra en klart uttalad religion, framförallt bland barn och unga. Resultaten är också intressanta för lärare. Avhandlingen öppnar upp för nya sätt att tänka kring vad religion kan vara och hur barn och unga förhåller sig till religion i ett brett perspektiv, men också lite kring hur man kan försöka få igång diskussioner med barn och unga och utöka deras repertoarer.

Av Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-05-12 16:48 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-05-24 11:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Problematisering viktigt i religionskunskap

Att kunna problematisera ämnets innehåll och visa på relevanta sammanhang är viktiga förmågor hos religionskunskapslärare. David Carlsson har forskat om vilka kunskaper lärare i religionskunskap på gymnasiet anses behöva.

Tradition och tidsbrist utmanar religionslärare

Tradition kontra förnyelse och en ständig brist på tid. Detta präglar i mångt och mycket religionsläraruppdraget, visar Linda Jonsson i sin avhandling.

Vuxenutbildning Webbkonferens

Konferensen riktar sig till dig som är lärare eller rektor inom vuxenutbildningen. Ta bl.a. del av föreläsningar om tydliggörande pedagogik, estetiska lärprocesser samt språkutvecklande arbetssätt - i mötet med vuxna elever.

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Ta del av sju föreläsningar om bland annat lässtrategier, genrepedagogik och organisationen av sva-ämnet utifrån de nya kursplanerna. Välj om du vill delta i Göteborg eller på webbkonferensen med samma innehåll. Föreläsningarna riktar sig till lärare i grundskola och gymnasium.

Ny digital kurs! Programmering i matematik – introduktion

Känner du dig trygg att undervisa i programmering? I kursen Programmering i matematik får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Ny digital kurs med Maria Wiman! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.