Bris kunskap – nyckelhålsbilder av barns verklighet

Den ideella organisationen Bris lyfter fram eländiga beskrivningar av barns vardag. Detta jämfört med forskningen från samma tid. Det framkommer i Inger Linblads avhandling ”Problembilder av barn. Representationer, föreställningar och strategier i Bris stödtelefon 1996-98”.

Inger Linblad
Inger Linblad

Född 1963
i Stockholm

Disputerade 2012-03-30
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Problembilder av barn. Representationer, föreställningar och strategier i Bris stödtelefon 1996-98

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag ville ta reda på hur problembilder av barn och ungdomar skapas, det vill säga hur kunskapsprocessen om olika problem går till. Bris är intressant för att de har en viktig offentlig roll inom diskursen om utsatta barn i Sverige. De blir ofta citerade och agerar språkrör för barn i olika frågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur problembilder av barn representeras och konstrueras. Jag har studerat organisationen Bris och intervjuat både anställda och ideella jourmedarbetare om hur de själva såg på barns och ungdomars situation och hur de tolkade och förstod det barnen sa till dem, både generellt men även specifikt i enskilda samtal.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det var mer eländiga bilder som lyftes fram av Bris jämfört med forskningen av barns och ungdomars situation från samma tid. Stödsamtalen till Bris var i snitt tolv minuter långa, vilket innebar ett kort ”nyckelhålskik” in i barnens liv. De problembilder som statistikfördes inom Bris var barnets utsagor så som jourmedarbetarna tolkat och förstått dem.
– Bris framhöll lyssnandet som viktigt. Här ska man komma ihåg att grunden för Bris är annorlunda än för socialtjänsten, som har myndighetsutövande uppgifter och ofta träffar barn under längre tid. Ett tillfälligt lyssnande kräver att man som telefonjourare vet vad man ska lyssna efter. När man vet att barn far illa är det i första hand svårigheter och problem man lyssnar efter i telefonsamtalet. Det är helt enkelt viktigt att fånga upp barns problem.

Vad överraskade dig?

– Det är så lätt att tro att Bris uttalar sig om barn i allmänhet utan att tänka på att det är mest tjejer som hör av sig via telefonsamtal. Under slutet av 1990-talet var det cirka 75 procent tjejer som ringde, vilket även påverkade problembilderna.
– Vanliga problematiska relationer från intervjuerna handlade om nybildade familjer där pappans nya fru framträdde som en stereotyp ”elak styvmamma”. Denna bild fanns i fyra av intervjuerna. Det visade sig att den elaka styvmamman alltid framträdde i kombination med en tafatt, men snäll, pappa. När inte pappan förmådde agera på ett tillräckligt adekvat sätt så sågs den nya kvinnan som jobbig, inte situationen i sig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av barn, barns problem och hur problembilder skapas, både allmänheten och skolan. Även de som jobbar med stödtelefoner kan ha nytta av den. Avhandlingen bidrar också till forskning om vilken kunskap vi får från stödtelefoner.

Sidan publicerades 2012-04-25 14:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-04-30 10:29 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Delade meningar: Om värdepedagogiska invitationer för barns inflytande och inkännande

I två studier följs ansträngningarna för att öka barns möjligheter att delta och att förbättra skolan som en social mötesplats. Den första fokuserar på ett treårigt projekt, som syftar till att utarbeta nya former för elever (år 6-9) att delta i skolans organisation. Den andra studien följer yngre barn (år 1-5) i särskilda lektioner där de sociala dilemman diskuteras och löses, som kan karakteriseras som socialt och emotionellt lärande.

Life circumstances and adolescent mental health – perceptions, associations and a gender analysis

Syftet med Evelina Landstedts avhandling är att undersöka vilka faktorer och omständigheter som är relaterade till ungdomars psykiska problem, samt att analysera fynden ur ett genusperspektiv. Titeln på hennes studie är "Life circumstances and adolescent mental health  perceptions, associations and a gender analysis".

Utsatta ungdomar får svårt i skolan

De ungas erfarenheter av utsatthet i familjen stämmer dåligt överens med föreställningen om hur en normal barndom ska se ut. Då blir det också svårt för dem att finna en tillhörighet i skolans normalvärld, säger Ylva Spånberger Weitz som skrivit avhandlingen Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande. En studie av fem livsberättelser .

Psykiskt utsatta ungdomar saknar stöd från vuxna

Ungdomar som upplever emotionell utsatthet i sina familjer har svårt att hitta andra vuxna som de kan ha en nära relation till eller få stöd av, visar forskaren Carin Benjaminson i sin avhandling. Jag menar inte att lärare ska bli socialarbetare, säger hon, men de kan bli bättre på att utveckla relationer.

Film bästa sättet för undervisning i livräddning

Hjärt- och lungräddning lärs bäst ut med filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för högstadieelever.

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Lärares upplevda förmåga att undervisa påverkar deras undervisning

Ulrika Ekstam har forskat om special- matematiklärare. Resultaten visar att lärare med hög nivå av upplevd självförmåga använder sig oftare av metoder som kräver väl utvecklade pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper.

Appar stärker elever med läs- och skrivsvårigheter

På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.

Lärstrategier varierar bland psykologistudenter

Lärstrategierna bland psykologistudenter varierar mycket även i miljöer som ser ganska lika ut. Vissa studenter är mer stabila och använder ungefär samma strategi, medan andra är flexibla och byter strategier mellan olika kurser, visar Maria Öhrstedt.

Rektorer vill vara pedagogiska ledare

Rektorer har en god självinsikt och kan beskriva hur de är som ledare. Det visar Siv Saarukka som utforskat rektorers ledarskap ur ett personperspektiv.

Sång i undervisningen starkt kopplad till mod

Att sjunga är att våga och något som följaktligen kräver mod. Det är både elever och lärare överens om, visar Linn Hentschel i sin avhandling om sång i musikundervisningen.

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Högskoleprovet under lupp


Jonathan Wedman har forskat om hur väl högskoleprovet mäter det som det är avsett att mäta. Resultaten visar att poängen på provets två olika delar ger en korrekt bild av provdeltagarnas styrkor och svagheter.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolforskningsinstitutets översikt: Digitala lärresurser i matematikundervisningen

Skolforskningsinstitutet har nu släppt den nya översikten Digitala lärresurser i matematikundervisningen. Rapporten kommer i två versioner, en för förskola och en för grundskola/gymnasieskola.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.