Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Brist på ämnesdidaktik i lärarutbildningen

Publicerad:2008-09-15
Uppdaterad:2012-04-26
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Dagens lärarstudenter har svårigheter att omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken, säger Pernilla Nilsson. De behöver få mer ämnesdidaktisk kunskap, men den saknas ofta på lärarutbildningen. Lärarutbildarna skulle dessutom själva behöva komma ut mer i verkligheten på klassrumsgolvet.

Pernilla Nilsson

Född 1969
i Halmstad

Disputerade
2008-09-05
vid Linköpings universitet

Avhandling

Learning to teach and teaching to learn : primary student teachers´ complex journey from learners to teachers

Hur blev du intresserad av ämnet?

Jag arbetar som lärarutbildare på Högskolan i Halmstad, men har också ett intresse för naturvetenskap och små barn. Genom att kombinera dessa olika infallsvinklar – lärarutbildning, naturvetenskap och små barn – föll sig ämnet naturligt.

Vad handlar avhandlingen om?

Den beskriver de situationer som studenterna erfar när de undervisar små barn i naturvetenskap, och hur lärarutbildningen bättre kan ta tillvara på de erfarenheter som lärarstudenterna beskriver. Avhandlingens fyra delar behandlar lärarstudenternas komplexa väg, från att vara student till att bli färdig lärare, ur olika perspektiv. Den tar också upp hur vi kan arbeta med systematisk reflektion i lärarutbildningen, och hur lärarstudenterna på så sätt lär sig reflektera över sin egen undervisning. Jag har i mitt arbete bl.a. använt mig av videoinspelning där studenterna får se sig själva undervisa.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Jag har sett att lärarstudenterna har svårt att omvandla de ämneskunskaper de får på utbildningen i undervisningssituationen med de små barnen, både i pedagogik och, som i detta fall, fysik. De har problem med att kombinera teori och praktik, och att integrera alla de olika delar i skolans praktik som de förväntas behärska. Avhandlingen visar att det finns ett stort behov av ämnesdidaktik på lärarutbildningen, både i ämneskurserna och i de pedagogiska kurserna. Lärarutbildarna måste tänka mer ämnesdidaktiskt. Det finns en brist på detta inom universitet i dag, och det är därför viktigt att det bedrivs didaktisk forskning även för ämneslärarna. Det gäller också för lärarutbildarna att komma ut på klassrumsgolvet och själva undervisa, men även att göra klassrumsstudier. De måste ha kunskap om skolan för att trovärdigt kunna utbilda blivande lärare. Jag har tittat på 6-11 åringarna och vad som krävs för att undervisa dem i fysik. Lärarutbildarna måste bli medvetna om den nivå som dessa elever befinner sig på. Mina forskningsresultat ger legitimitet åt de problem vi känner till inom lärarutbildningen.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Jag förvånades över att studenterna pratade så lite om barnens lärande, missuppfattningar och svårigheter. Studenterna var mer fokuserade på sin egen undervisning och av ämnet, inte av vad barnen faktiskt skulle lära sig. Studenterna var också förvånade över att barnen inte alltid förstod, men också att barnen ibland kunde mer än dem själva.

Vem har nytta av dina resultat?

Först och främst lärarutbildare och lärarstudenter, men också yrkesverksamma lärare. Handledare kommer också ha stor glädje av den. Avhandlingen är ett bidrag till hur vi ser på lärarutbildningen och hur vi designar våra kurser. Någon har sagt att den kan fylla en funktion i den politiska debatten som förs om lärarutbildningen.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Avhandlingen ger ju en tydlig bild av hur NO-undervisningen fungerar för yngre elever. Den skildrar barnens tankar och ger idéer om vad man behöver kunna om naturvetenskap för att undervisa de yngre barnen. Jag tror också att den gör VFU-lärarna medvetna om hur lärarstudenterna upplever undervisningen i skolan när de ännu inte är färdigutbildade.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev