Brist på kollegiala sammanhang hot mot lärares agens

Fakta

Charlotte Dunne

Bor i Västerås
Född 1977

Disputerade 2025-11-28
vid Mälardalens universitet

Avhandling

Planering pågår. Läraragens och didaktisk transformering i mellanstadiets kemiundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar inom lärarutbildningen och utgår från en övertygelse om att alla elever har rätt till god undervisning, och en grund för det är lärare som har möjlighet att utveckla sin undervisning. Frågan om agens handlar om att kunna forma sitt eget arbete och villkoren för det arbetet.

– Agens ska förstås som något som individer gör, inte som en egenskap som man har. Agens är något som kommer som till uttryck i en speciell situation. Det kan handla om små eller stora saker i det man gör som speglar agens, som att driva förändringsarbete eller att utmana vanemässiga mönster. Lärare står inför en mängd val i sin undervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en sammanläggningsavhandling som bygger på samtal med lärare och lärarstudenter. Avhandlingen synliggör hur agens kommer till uttryck i lärares arbete med att utforma sin undervisning.

– Avhandlingen visar också en didaktisk modell som kan vara användbar för lärarutbildare.

Det var överraskande att så stor del av fortbildningen och möjlighet till kollegiala samtal kring kemi och naturvetenskapliga ämnen hamnar på skolutvecklingsprogrammet NTA.

Charlotte Dunne

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett resultat är att synliggöra lärares agens i olika sammanhang, i relation till exempelvis styrdokument och skolutvecklingsprogrammet NTA (Naturvetenskap och teknik för alla). Standardiserade undervisningsresurser, som NTA som erbjuder struktur och stödmaterial, visade sig inte enbart begränsa lärares agens. Lärare använder sällan färdigt material rakt av, utan anpassar och omformar aktivt utifrån specifika elevers behov och sin egen övertygelse.

– Ett annat resultat visade på en betydande utmaning för åstadkommande av agens: den identifierade bristen på kollegiala sammanhang där lärare kan föra ämnesspecifika diskussioner om kemiundervisning på sin skola.

– Avhandlingen innehåller också en ny didaktisk modell som lärarutbildare kan använda för att stärka lärarstudenter i deras möjligheter att kunna göra välgrundade didaktiska val.

Vad överraskade dig?

– Det var överraskande att så stor del av fortbildningen och möjlighet till kollegiala samtal kring kemi och naturvetenskapliga ämnen hamnar på skolutvecklingsprogrammet NTA. Lärare saknade kollegiala sammanhang för att samtala kring NO-undervisning lokalt på sina skolor.

– En annan sak som överraskade mig var att lärare som använder en och samma undervisningsresurs ändå utformar undervisningen på så olika sätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det teoretiska bidraget handlar bland annat om en genomgång av begreppet agens. Utöver det tänker jag att skolhuvudmän har nytta av att avhandlingen synliggör betydelsen av kollegiala samtal på lokal nivå. För lärarutbildningar finns en didaktisk modell framtagen för kemiundervisning på mellanstadiet.