Brist på lekfullt lärande i läs- och skrivundervisningen

Traditionellt lärarstyrda övningar dominerar undervisningen i läsande och skrivande i förskoleklass och årskurs ett. Detta lämnar lite utrymme för elevernas egna erfarenheter och lekfulla utforskande av skriftspråket . Det visar Marianne Skoog i sin avhandling ”Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1”.

Marianne Skoog

Född 1955
i Arvika

Disputerade  2012-01-13
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse för didaktiska frågor kring barns tidiga skriftspråkslärande väcktes redan under min grundutbildning till lärare. Då började jag fundera över skolan som skriftspråklig miljö och vad som händer i de institutionella ”rum” där barn förväntas lära sig läsa och skriva.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet är att undersöka vilka meningserbjudanden eleverna möter i sitt tidiga skriftspråkslärande. Läraren gör didaktiska val som innebär olika erbjudanden till eleverna. Jag intresserar mig för det som händer i klassrummet, det vill säga vad, hur, för vilka syften eleverna läser, skriver och samtalar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten pekar på att skolans tidiga läs- och skrivundervisning följer ett historiskt traderat mönster som handlar om att öva grundläggande kodningsfärdigheter i en avgränsad mening.
– Det skriftspråkliga arbetet i förskoleklass liknar i hög grad skolans sätt att arbeta med läs- och skrivinlärning. Lärarna jobbar mycket med fonologisk medvetenhet och bokstavskunskap, men inlärningen kopplas i liten grad till elevernas liv och erfarenheter. I stället fokuseras på isolerade, språkliga övningar med lite koppling till de frågor eleverna ställer om världen. Det blir också en upprepning genom att eleverna möter samma typ av uppgifter i förskoleklass och årskurs ett. Leken används för lite som pedagogiskt redskap för att stimulera läsningen och skrivningen. Den fria leken och lärarens strukturerade ”språklekar” blir två parallella spår som inte möts.

Vad överraskade dig?

– Att elevernas erfarenheter och kunskaper i förskoleklass i så liten utsträckning används som utgångspunkt för att väcka intresse för skriftspråket överraskade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärarutbildningen, men också verksamma lärare kan ha nytta av resultaten. Den empiriska delen innehåller många konkreta bilder av arbete med skriftspråket som kan inspirera till reflektion kring innehållet i det tidiga läs- och skrivlärandet. I en värld som allt mer präglas av kulturell och språklig mångfald blir undervisningens frågor om vad och vem alltmer viktiga. Vilket innehåll möter eleven? Vilka är eleverna som möter dessa meningserbjudanden? Vilken koppling har detta till deras livsvärldar?

Sidan publicerades 2012-04-25 16:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-05-04 11:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Eget utforskande påverkar lärandet

Med projektet Racerbilar ville författarna till den här artikeln utgå från barnens intressen. Genom att barnen skulle få göra en arbetsbok som lyfter fram deras tankar, idéer, reflektioner, deras matematiska tänkande och utvecklar deras förmåga att göra egna dokumentationer. Tanken var att barnen skulle kunna påverka sitt lärande genom sitt eget utforskande

Skönlitteratur ger historiemedvetna barn

Skönlitterära romaner kan ge mer historiekunskap än läroböcker, dessutom hjälper de barn att bygga upp ett historiemedvetande. Det menar Mary Ingemansson som har undersökt hur läsningen av en historisk romantriologi påverkar elevers bild av vikingatiden och deras syn på historia i allmänhet.

Relationen till andra avgörande för läsutveckling

Bekräftelse och uppmuntran från människor i ens närhet är avgörande för att känna att man behärskar läsning. Det gäller varje gång man möter nya krav på att förstå texter inte bara när läskoden ska knäckas.Det konstaterar Anna-Karin Svensson i avhandlingen "Lärarstudenters berättelser om läsning. Från tidig barndom till mötet med lärarutbildning."

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.