Brist på lekfullt lärande i läs- och skrivundervisningen

Traditionellt lärarstyrda övningar dominerar undervisningen i läsande och skrivande i förskoleklass och årskurs ett. Detta lämnar lite utrymme för elevernas egna erfarenheter och lekfulla utforskande av skriftspråket . Det visar Marianne Skoog i sin avhandling ”Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1”.

Marianne Skoog

Född 1955
i Arvika

Disputerade  2012-01-13
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse för didaktiska frågor kring barns tidiga skriftspråkslärande väcktes redan under min grundutbildning till lärare. Då började jag fundera över skolan som skriftspråklig miljö och vad som händer i de institutionella ”rum” där barn förväntas lära sig läsa och skriva.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet är att undersöka vilka meningserbjudanden eleverna möter i sitt tidiga skriftspråkslärande. Läraren gör didaktiska val som innebär olika erbjudanden till eleverna. Jag intresserar mig för det som händer i klassrummet, det vill säga vad, hur, för vilka syften eleverna läser, skriver och samtalar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten pekar på att skolans tidiga läs- och skrivundervisning följer ett historiskt traderat mönster som handlar om att öva grundläggande kodningsfärdigheter i en avgränsad mening.
– Det skriftspråkliga arbetet i förskoleklass liknar i hög grad skolans sätt att arbeta med läs- och skrivinlärning. Lärarna jobbar mycket med fonologisk medvetenhet och bokstavskunskap, men inlärningen kopplas i liten grad till elevernas liv och erfarenheter. I stället fokuseras på isolerade, språkliga övningar med lite koppling till de frågor eleverna ställer om världen. Det blir också en upprepning genom att eleverna möter samma typ av uppgifter i förskoleklass och årskurs ett. Leken används för lite som pedagogiskt redskap för att stimulera läsningen och skrivningen. Den fria leken och lärarens strukturerade ”språklekar” blir två parallella spår som inte möts.

Vad överraskade dig?

– Att elevernas erfarenheter och kunskaper i förskoleklass i så liten utsträckning används som utgångspunkt för att väcka intresse för skriftspråket överraskade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärarutbildningen, men också verksamma lärare kan ha nytta av resultaten. Den empiriska delen innehåller många konkreta bilder av arbete med skriftspråket som kan inspirera till reflektion kring innehållet i det tidiga läs- och skrivlärandet. I en värld som allt mer präglas av kulturell och språklig mångfald blir undervisningens frågor om vad och vem alltmer viktiga. Vilket innehåll möter eleven? Vilka är eleverna som möter dessa meningserbjudanden? Vilken koppling har detta till deras livsvärldar?

Sidan publicerades 2012-04-25 16:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-05-04 11:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Eget utforskande påverkar lärandet

Med projektet Racerbilar ville författarna till den här artikeln utgå från barnens intressen. Genom att barnen skulle få göra en arbetsbok som lyfter fram deras tankar, idéer, reflektioner, deras matematiska tänkande och utvecklar deras förmåga att göra egna dokumentationer. Tanken var att barnen skulle kunna påverka sitt lärande genom sitt eget utforskande

Skönlitteratur ger historiemedvetna barn

Skönlitterära romaner kan ge mer historiekunskap än läroböcker, dessutom hjälper de barn att bygga upp ett historiemedvetande. Det menar Mary Ingemansson som har undersökt hur läsningen av en historisk romantriologi påverkar elevers bild av vikingatiden och deras syn på historia i allmänhet.

Relationen till andra avgörande för läsutveckling

Bekräftelse och uppmuntran från människor i ens närhet är avgörande för att känna att man behärskar läsning. Det gäller varje gång man möter nya krav på att förstå texter inte bara när läskoden ska knäckas.Det konstaterar Anna-Karin Svensson i avhandlingen "Lärarstudenters berättelser om läsning. Från tidig barndom till mötet med lärarutbildning."

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.