Brist på lekfullt lärande i läs- och skrivundervisningen

Traditionellt lärarstyrda övningar dominerar undervisningen i läsande och skrivande i förskoleklass och årskurs ett. Detta lämnar lite utrymme för elevernas egna erfarenheter och lekfulla utforskande av skriftspråket . Det visar Marianne Skoog i sin avhandling ”Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1”.

Marianne Skoog

Född 1955
i Arvika

Disputerade  2012-01-13
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse för didaktiska frågor kring barns tidiga skriftspråkslärande väcktes redan under min grundutbildning till lärare. Då började jag fundera över skolan som skriftspråklig miljö och vad som händer i de institutionella ”rum” där barn förväntas lära sig läsa och skriva.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet är att undersöka vilka meningserbjudanden eleverna möter i sitt tidiga skriftspråkslärande. Läraren gör didaktiska val som innebär olika erbjudanden till eleverna. Jag intresserar mig för det som händer i klassrummet, det vill säga vad, hur, för vilka syften eleverna läser, skriver och samtalar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten pekar på att skolans tidiga läs- och skrivundervisning följer ett historiskt traderat mönster som handlar om att öva grundläggande kodningsfärdigheter i en avgränsad mening.
– Det skriftspråkliga arbetet i förskoleklass liknar i hög grad skolans sätt att arbeta med läs- och skrivinlärning. Lärarna jobbar mycket med fonologisk medvetenhet och bokstavskunskap, men inlärningen kopplas i liten grad till elevernas liv och erfarenheter. I stället fokuseras på isolerade, språkliga övningar med lite koppling till de frågor eleverna ställer om världen. Det blir också en upprepning genom att eleverna möter samma typ av uppgifter i förskoleklass och årskurs ett. Leken används för lite som pedagogiskt redskap för att stimulera läsningen och skrivningen. Den fria leken och lärarens strukturerade ”språklekar” blir två parallella spår som inte möts.

Vad överraskade dig?

– Att elevernas erfarenheter och kunskaper i förskoleklass i så liten utsträckning används som utgångspunkt för att väcka intresse för skriftspråket överraskade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärarutbildningen, men också verksamma lärare kan ha nytta av resultaten. Den empiriska delen innehåller många konkreta bilder av arbete med skriftspråket som kan inspirera till reflektion kring innehållet i det tidiga läs- och skrivlärandet. I en värld som allt mer präglas av kulturell och språklig mångfald blir undervisningens frågor om vad och vem alltmer viktiga. Vilket innehåll möter eleven? Vilka är eleverna som möter dessa meningserbjudanden? Vilken koppling har detta till deras livsvärldar?

Sidan publicerades 2012-04-25 16:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-05-04 11:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Eget utforskande påverkar lärandet

Med projektet Racerbilar ville författarna till den här artikeln utgå från barnens intressen. Genom att barnen skulle få göra en arbetsbok som lyfter fram deras tankar, idéer, reflektioner, deras matematiska tänkande och utvecklar deras förmåga att göra egna dokumentationer. Tanken var att barnen skulle kunna påverka sitt lärande genom sitt eget utforskande

Skönlitteratur ger historiemedvetna barn

Skönlitterära romaner kan ge mer historiekunskap än läroböcker, dessutom hjälper de barn att bygga upp ett historiemedvetande. Det menar Mary Ingemansson som har undersökt hur läsningen av en historisk romantriologi påverkar elevers bild av vikingatiden och deras syn på historia i allmänhet.

Relationen till andra avgörande för läsutveckling

Bekräftelse och uppmuntran från människor i ens närhet är avgörande för att känna att man behärskar läsning. Det gäller varje gång man möter nya krav på att förstå texter inte bara när läskoden ska knäckas.Det konstaterar Anna-Karin Svensson i avhandlingen "Lärarstudenters berättelser om läsning. Från tidig barndom till mötet med lärarutbildning."

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i sitt ledarskap och arbete med skolutveckling. Det visar i Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Britton avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.  

Barn använder material som kommunikativa verktyg

Beroende på vad läraren erbjuder för material möjliggörs olika resonemang. Det konstaterar Johanna Frejd som studerat hur barn i förskoleklass skapar mening inom naturvetenskap.

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

När förskola och neurovetenskap möts vidgas repertoaren

Vad händer med förskolans teori och praktik om den öppnar dörren till neurovetenskap och kognitionspsykologisk forskning? Det har Lena Aronsson forskat om.

Flickblickar – om relationen mellan blickar, bilder och kroppar

Normer, kulturer och lärares förväntningar står i förgrunden när gymnasieelever på estetiska programmet uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. Det visar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.

Skolan vanligaste arenan för vardagsvåld

Vedertagna antimobbningsmodeller minskar inte problemen i skolorna. Paula Larssons forskning visar också att det som i skolan ofta definieras som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten.  

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg har utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

”Tillit i stället för kontroll – hur kan styrsystemen göras om?”

Tillitsbaserad styrning av Jonas Österberg och antologin Ett annorlunda ledarskap, där ett antal statsvetare skriver om chefskap i offentlig förvaltning, är ämnena för denna litteraturkrönika. Att ansvarsutkrävande från huvudmannen ska ersättas av stöd till rektorerna är en spännande tes, skriver läraren och organisationskonsulten Peter Fowelin.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

5 ways to combat classroom isolation

After recognizing that he and his students lacked global awareness, third-grade teacher Michael Dunlea says he found ways to engage students in the world around them and curb classroom isolation. In this blog post, he shares five strategies he adopted, including using online platforms to connect with scientists and engaging with virtual classroom partners and pen pals.