Brist på reflektion bland lärare i hem- och konsumentkunskap

De flesta lärare i hem- och konsumentkunskap reflekterar inte över mathygieniska frågor och varför de är viktiga. Det konstaterar Marie Lange som forskat om livsmedelshygien i hem- och konsumentkunskap i årskurs 9. 

Marie Lange
Marie Lange

Född 1972
Bor i Uppsala

Disputerade 2017-05-05
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Food Safety Learning in Home and Consumer Studies: Teachers' and Students' Perspectives

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare i hem- och konsumentkunskap (HK) inom framför allt särskolan. När Uppsala universitet utlyste ett antal doktorandtjänster i hem- och konsumentkunskap förstod jag att det är nu eller aldrig, om jag vill forska i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– I vilken omfattning frågor om livsmedelshygien finns med i skolans hem- och konsumentkunskapsundervisning och i så fall på hur mycket och på vilket sätt.

– 335 lärare i ämnet från hela landet har genom en webbaserad enkät svarat på frågor om detta både övergripande och på detaljnivå, exempelvis om de lär ut vad temperaturen ska vara i ett kylskåp, hur man handtvättar och liknande. Vidare har jag besökt 18 skolor där totalt 529 elever i årskurs 9 genom mentometerundersökningar fick svara på frågor kopplade till de frågor lärarna fick. Avslutningsvis har jag intervjuat ett antal HK-lärare om hur de undervisar, vad de tar med i undervisningen och varför.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att flertalet HK-lärare inte reflekterar kring mathygieniska frågor, som varför det är viktigt att exempelvis tvätta händerna, byta skärbräda, ha rätt temperatur i kylskåpet eller genomsteka kyckling. De lär ut dessa kunskaper men förklarar inte varför, orsaker och sammanhang. På så vis blir det inte något lärande på djupet för eleverna.

– Undervisningen i HK fokuserar ofta på ett recept, eleverna ska laga en maträtt och receptet blir styrande i undervisningen. Ett alternativ vore att fokusera på huvudingrediensen, själva livsmedlet istället och där få in kunskap om förvaring, tillredning och liknande.

– Inte heller kopplas undervisningen i särskilt hög grad till hur eleverna själva lever. Ett exempel är att unga till vardags ofta värmer mat till sig själva. Men undervisningen tar sällan upp vad man ska tänka på med mat som värms upp. En förklaring till varför det ser ut så här kan vara att kunskapsmålen i hem- och konsumentkunskap är relativt diffusa.

– Flickor har generellt högre kunskaper om livsmedelshygien, de uppger framför allt sin mamma som den viktigaste kunskapskällan. Pojkarna har sämre kunskaper, vilka hämtas lika mycket från föräldrar, skola och internet. Det innebär att HK-undervisningen utgör en viktig kunskapskälla för framför allt pojkar.

Vad överraskade dig?

– Att så många HK-lärare provocerades av avrådan till att smaka på rå köttfärs med hänvisning till att detta har ”man alltid gjort”. Ämnet skapade stora diskussioner under avhandlingsarbetet. Livsmedelsverket varnar sedan många år att smaka rå köttfärs eftersom den kan innehålla e-kolibakterier. I värsta fall kan det orsaka matförgiftning som för särskilt känsliga kan få allvarliga komplikationer. I ett undervisningssammanhang är det här givetvis viktiga kunskaper, eftersom elever också ska lära sig laga mat åt andra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare i ämnet som jag hoppas kan få en ny inblick i sin egen undervisning. Men även skolpolitiker. Resultaten har även skickats till Skolverket.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-05-29 10:11 av
Sidan uppdaterades 2017-10-25 14:52 av


Relaterat

Köttets makt stark i hem- och konsumentkunskap

Krocken mellan fysisk hälsa och kulturell bakgrund i relation till mat är tydlig men outtalad i ämnet hem- och konsumentkunskap. Lärarna borde belysa konflikten och låta eleverna diskutera ämnet, tycker Ingela Bohm.

Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

Fristående grundskolor har i lägre grad lokaler ämnade för hem- och konsumentkunskap. Elever i grundskolan får därmed inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i ämnet, konstaterar Cecilia Lindblom i sin avhandling.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Medieproduktion ska enligt läroplanen införlivas i fler och fler ämnen. Men hur skaffar sig lärare den kompetensen? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Skolan är viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.  

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

In schools, are we measuring what matters?

The psychologist, researcher, and MacArthur Fellow Angela Duckworth believes that to make better decisions in our school systems, we need to rethink the way we measure student capabilities.

Välkommen till Studiepaketet samverkan kring placerade barn och ungas skolgång

Studiepaketet har tagits fram för att skola och socialtjänst ska kunna samarbeta och samordna sig bättre när det gäller skolgången för placerade barn och unga. Studiepaketet är ett resultat av samarbete mellan Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

In video classes teachers parse clues to student wellbeing

The shift from in-person to remote learning is giving some teachers unprecedented video access into their students’ homes.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.