Brist på reflektion bland lärare i hem- och konsumentkunskap

De flesta lärare i hem- och konsumentkunskap reflekterar inte över mathygieniska frågor och varför de är viktiga. Det konstaterar Marie Lange som forskat om livsmedelshygien i hem- och konsumentkunskap i årskurs 9. 

Marie Lange
Marie Lange

Född 1972
Bor i Uppsala

Disputerade 2017-05-05
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Food Safety Learning in Home and Consumer Studies: Teachers' and Students' Perspectives

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare i hem- och konsumentkunskap (HK) inom framför allt särskolan. När Uppsala universitet utlyste ett antal doktorandtjänster i hem- och konsumentkunskap förstod jag att det är nu eller aldrig, om jag vill forska i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– I vilken omfattning frågor om livsmedelshygien finns med i skolans hem- och konsumentkunskapsundervisning och i så fall på hur mycket och på vilket sätt.

– 335 lärare i ämnet från hela landet har genom en webbaserad enkät svarat på frågor om detta både övergripande och på detaljnivå, exempelvis om de lär ut vad temperaturen ska vara i ett kylskåp, hur man handtvättar och liknande. Vidare har jag besökt 18 skolor där totalt 529 elever i årskurs 9 genom mentometerundersökningar fick svara på frågor kopplade till de frågor lärarna fick. Avslutningsvis har jag intervjuat ett antal HK-lärare om hur de undervisar, vad de tar med i undervisningen och varför.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att flertalet HK-lärare inte reflekterar kring mathygieniska frågor, som varför det är viktigt att exempelvis tvätta händerna, byta skärbräda, ha rätt temperatur i kylskåpet eller genomsteka kyckling. De lär ut dessa kunskaper men förklarar inte varför, orsaker och sammanhang. På så vis blir det inte något lärande på djupet för eleverna.

– Undervisningen i HK fokuserar ofta på ett recept, eleverna ska laga en maträtt och receptet blir styrande i undervisningen. Ett alternativ vore att fokusera på huvudingrediensen, själva livsmedlet istället och där få in kunskap om förvaring, tillredning och liknande.

– Inte heller kopplas undervisningen i särskilt hög grad till hur eleverna själva lever. Ett exempel är att unga till vardags ofta värmer mat till sig själva. Men undervisningen tar sällan upp vad man ska tänka på med mat som värms upp. En förklaring till varför det ser ut så här kan vara att kunskapsmålen i hem- och konsumentkunskap är relativt diffusa.

– Flickor har generellt högre kunskaper om livsmedelshygien, de uppger framför allt sin mamma som den viktigaste kunskapskällan. Pojkarna har sämre kunskaper, vilka hämtas lika mycket från föräldrar, skola och internet. Det innebär att HK-undervisningen utgör en viktig kunskapskälla för framför allt pojkar.

Vad överraskade dig?

– Att så många HK-lärare provocerades av avrådan till att smaka på rå köttfärs med hänvisning till att detta har ”man alltid gjort”. Ämnet skapade stora diskussioner under avhandlingsarbetet. Livsmedelsverket varnar sedan många år att smaka rå köttfärs eftersom den kan innehålla e-kolibakterier. I värsta fall kan det orsaka matförgiftning som för särskilt känsliga kan få allvarliga komplikationer. I ett undervisningssammanhang är det här givetvis viktiga kunskaper, eftersom elever också ska lära sig laga mat åt andra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare i ämnet som jag hoppas kan få en ny inblick i sin egen undervisning. Men även skolpolitiker. Resultaten har även skickats till Skolverket.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-05-29 10:11 av
Sidan uppdaterades 2017-10-25 14:52 av


Relaterat

Köttets makt stark i hem- och konsumentkunskap

Krocken mellan fysisk hälsa och kulturell bakgrund i relation till mat är tydlig men outtalad i ämnet hem- och konsumentkunskap. Lärarna borde belysa konflikten och låta eleverna diskutera ämnet, tycker Ingela Bohm.

Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

Fristående grundskolor har i lägre grad lokaler ämnade för hem- och konsumentkunskap. Elever i grundskolan får därmed inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i ämnet, konstaterar Cecilia Lindblom i sin avhandling.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.