Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler strategier i sin läsundervisning jämfört med äldre kollegor. Skolhuvudmän brister i kompetensutveckling, konstaterar Lena Eckerholm som forskat om hur läsundervisning.

Lena Eckerholm
Lena Eckerholm

Född 1950
Bor i Västra Frölunda

Disputerade 2018-04-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Lärarperspektiv på läsförståelse. En intervjustudie om undervisning i årskurs 4-6.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som mellanstadielärare och specialpedagog i 35 år och därmed träffat många elever som haft både lätt och svårt med läsning. Genom åren har jag också märkt hur synen på undervisning i läsförståelse förändrats och utvecklats.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare undervisar i läsning och läsförståelse. Jag har intervjuat 22 lärare i årskurs 4-6 från 10 olika skolor i sju kommuner. Frågor jag ställt är vad de lägger tonvikt på, hur de konkret arbetar med läsundervisning men också om hur villkoren, rent organisatoriskt, påverkar deras intentioner och möjligheter att undervisa på det sätt de vill.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett oväntat men viktigt resultat är att yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. Lärare med längre erfarenhet har helt enkelt inte fått den kompetensutveckling som krävs för att hålla sig à jour med den senaste forskningen kring läsundervisning. En lärare sa: ”Det måste ju finnas bra sätt att undervisa elever som har svårt med läsning men jag vet inte hur jag ska göra.”  Avsaknad av ämnesfördjupning och kompetensutveckling för lärare bekräftas också i tidigare forskning.

– Genomgående pekar lärarna i studien på att brist på böcker, digitala verktyg, bra skolbibliotek begränsar dem att genomföra den undervisning de önskar. Ytterligare ett hinder är brist på specialpedagoger eller att deras tid inte räcker till.  Svaret som lärare får av sina chefer är att skolan inte har råd, vare sig med utrustning eller specialpedagoger.

Vad överraskade dig?

– I intervjuerna var det bara en av 22 lärare som själv tog upp vikten av att undervisa i övervakning av läsförståelse.  Av egen erfarenhet vet jag att många elever kan vara mycket bra på att läsa men ändå brista i läsförståelse. Övervakning av läsförståelse är centralt i läsundervisning, inte minst för att väcka och behålla ett fortsatt läsintresse.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare förstås men framför allt rektorer. Min avhandling visar att det behövs en tydligare organisation kring kompetensutveckling för lärare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-06-07 13:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-06-12 13:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tyska, 9-10 okt i Stockholm

Välkommen till en konferens som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på tysk språkdidaktik och forskning! Få ett språkbad och lyssna på föreläsningar både på tyska och svenska kring betyg och bedömning, muntlig kommunikation, litterära texter och många andra intresseväckande områden. Herzlich willkommen!

Spanska, 3-4 oktober i Stockholm

Nytt tillfälle för dig som undervisar i spanska! Konferensen berör ämnen som utmaningar i grammatikundervisningen - hur är det med spansk perfekt? Lustfylld språkinlärning med hjälp av digitala resurser. Den spanska prosodin - vilka drag ska vi fokusera på i undervisningen? Under två dagar får du ta del av föreläsningar både på spanska och svenska kring aktuella och intresseväckande områden. Välkommen!

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Ökad risk för självmord bland unga som självskadar sig

Det finns en förhöjd risk för senare självmordsförsök och självmord hos ungdomar som fått sjukhusvård på grund av självskadebeteende. Därför är det mycket viktigt att fånga upp dessa unga, säger forskare Karin Beckman.

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Bättre skolresultat med män i förskolan

Forskning från Norge visar att barn presterar bättre i skolan om andelen män varit hög i förskolan. ”Det här visar att det är viktigt med mångfald”, säger Tobias Skogsberg, barnskötare och Kommunals huvudskyddsombud i Luleå.

Flexibel kunskapssyn viktig i en värld av ”fake news”

Din kunskapssyn är inte min kunskapssyn. Kunskapssyn är ditt eget unika förhållningssätt till kunskap och kunnande. Viktigast för dagens elever är att utveckla en flexibel kunskapssyn, visar forskning från Umeå universitet.

Från psykisk ohälsa till framtidstro tack vare SIS-medel och följeforskning

Hur kan man vända en negativ spiral av psykisk ohälsa bland unga kvinnor på gymnasiet? Det går, även om det är lättare sagt än gjort. Det vet man på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund.  

Forsker: Talent findes ikke

Vi aner ikke, hvad vi mener, når vi taler om, at nogle har talent. Og forsøget på at ’dyrke talentet’ hos udvalgte mennesker kan have en hæmmende effekt for andre, mener forsker.