Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler strategier i sin läsundervisning jämfört med äldre kollegor. Skolhuvudmän brister i kompetensutveckling, konstaterar Lena Eckerholm som forskat om hur läsundervisning.

Lena Eckerholm
Lena Eckerholm

Född 1950
Bor i Västra Frölunda

Disputerade 2018-04-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Lärarperspektiv på läsförståelse. En intervjustudie om undervisning i årskurs 4-6.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som mellanstadielärare och specialpedagog i 35 år och därmed träffat många elever som haft både lätt och svårt med läsning. Genom åren har jag också märkt hur synen på undervisning i läsförståelse förändrats och utvecklats.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare undervisar i läsning och läsförståelse. Jag har intervjuat 22 lärare i årskurs 4-6 från 10 olika skolor i sju kommuner. Frågor jag ställt är vad de lägger tonvikt på, hur de konkret arbetar med läsundervisning men också om hur villkoren, rent organisatoriskt, påverkar deras intentioner och möjligheter att undervisa på det sätt de vill.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett oväntat men viktigt resultat är att yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. Lärare med längre erfarenhet har helt enkelt inte fått den kompetensutveckling som krävs för att hålla sig à jour med den senaste forskningen kring läsundervisning. En lärare sa: ”Det måste ju finnas bra sätt att undervisa elever som har svårt med läsning men jag vet inte hur jag ska göra.”  Avsaknad av ämnesfördjupning och kompetensutveckling för lärare bekräftas också i tidigare forskning.

– Genomgående pekar lärarna i studien på att brist på böcker, digitala verktyg, bra skolbibliotek begränsar dem att genomföra den undervisning de önskar. Ytterligare ett hinder är brist på specialpedagoger eller att deras tid inte räcker till.  Svaret som lärare får av sina chefer är att skolan inte har råd, vare sig med utrustning eller specialpedagoger.

Vad överraskade dig?

– I intervjuerna var det bara en av 22 lärare som själv tog upp vikten av att undervisa i övervakning av läsförståelse.  Av egen erfarenhet vet jag att många elever kan vara mycket bra på att läsa men ändå brista i läsförståelse. Övervakning av läsförståelse är centralt i läsundervisning, inte minst för att väcka och behålla ett fortsatt läsintresse.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare förstås men framför allt rektorer. Min avhandling visar att det behövs en tydligare organisation kring kompetensutveckling för lärare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-06-07 13:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-06-12 13:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tyska, 9-10 okt i Stockholm

Välkommen till en konferens som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på tysk språkdidaktik och forskning! Få ett språkbad och lyssna på föreläsningar både på tyska och svenska kring betyg och bedömning, muntlig kommunikation, litterära texter och många andra intresseväckande områden. Herzlich willkommen!

Spanska, 3-4 oktober i Stockholm

Nytt tillfälle för dig som undervisar i spanska! Konferensen berör ämnen som utmaningar i grammatikundervisningen - hur är det med spansk perfekt? Lustfylld språkinlärning med hjälp av digitala resurser. Den spanska prosodin - vilka drag ska vi fokusera på i undervisningen? Under två dagar får du ta del av föreläsningar både på spanska och svenska kring aktuella och intresseväckande områden. Välkommen!

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Planering och implementering av utbildningsreformer påverkas av upplevda hotbilder. Det konstaterar Helen Dwyer i sin avhandling om hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att det skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärare använder centrala begrepp på olika sätt i genetikundervisningen, vilket gör innehållet otydligt för eleverna. Det visar Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat de senaste 20 årens styrning av Skolverket. Att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden var ett överraskande resultat.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skärmtiden kan leda till närsynthet hos barn

Närsynthet hos barn i 4-7 års ålder har ökat med 179 procent de senaste sex åren i Jönköpings län. Denna ökning sker samtidigt som digitala skärmar blir populärare. Ögonläkaren Tomas Bro vill nu se om de två har ett samband.

What makes a good school culture?

Most principals have an instinctive awareness that organizational culture is a key element of school success. But like many organizational leaders, principals may get stymied when they actually try to describe the elements that create a positive culture.

Procrastinating? Still? How a tomato timer can help you stop putting things off

Procrastination is painful. But setting a timer for 25 minutes, focusing deeply and then rewarding yourself can help students accomplish their goals. According to educator Barbara Oakley, ”Anyone can do 25 minutes of studying.”

What video games in schools can teach us about learning

Southgate primary in West Sussex is one of many British schools bringing games into the classroom, with staff seeing benefits for parents as well as students.

Yrkesutbildningar utan teoretiska ämnen ger sämre läsförmåga i vuxenlivet

En färsk nordisk studie visar att läsförmågan är märkbart högre hos de som läst allmänna ämnen i sin yrkesutbildning jämfört med de som inte gjort det.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats