Brist på visioner i utbildningspolitiken

Anna Forssell

Född 1958
i Stockholm

Disputerade
2011-10-07
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är intresserad av skolpolitik och av skolans styrning och ledning. Skolan har en naturlig framåtsyftande riktning, eftersom de barn som går i skolan nu ska ut i arbetslivet om 15 till 20 år. Jag är nyfiken på hur politiker tänker och talar om skolans roll i samhället och vilka idéer de har om samhällsförändringar och om framtiden.

Vad handlar avhandlingen om?

– I en tid då kunskap och utbildning alltmer betraktas som en strategisk resurs och tillskrivs avgörande betydelse för vår tillväxt och vår välfärd anser jag att det är viktigt att undersöka den politiska debatten, hur den byggs upp och skapar narrativ om problem, lösningar, vad som är möjligt och eftertraktansvärt. Studien handlar om alltså om hur politiker talar om skolan och om framtidens samhälle. Jag har analyserat den utbildningspolitiska debatten från riksdagen under perioden 1991 och 2002. I analysen har jag fokuserat på de berättelser som politiker använder sig av när de talar om skolan, och hur de laddar begrepp som skola och utbildning med mening.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– En viktig utgångspunkt är att jag har ett narrativt perspektiv på politiken. Jag söker politiska berättelser. Utöver det har jag sett att det finns en brist på berättelser om framtiden när politiker talar om skolan. De befinner sig ofta i nuet men lika ofta i gårdagens beskrivningar och använder sig inte sällan av historiska bilder om skolan. Det som formulerades som problem för 10 år sedan i riksdagen är det som man försöker åtgärda med de reformer som genomförs i skolan i dag. På så sätt backar man in i framtiden. Ett annat intressant fynd var att se hur politikerna tar begrepp från varandra och fyller dem med nytt innehåll. Det innebär att många centrala begrepp utarmas. Likvärdighet och värdegrund är exempel på två ord som har haft ett antal olika betydelser under den period som jag undersöker.

Vad överraskade dig?

– Bristen på framtidsberättelser, av analyser av morgondagen och av samhällsutveckling. Jag hade inbillat mig att man som politiker skulle ha påverkats mer av den diskussion om till exempel kunskapssamhället som har pågått i samhället sedan 80-talet. Men det dyker upp i riksdagen första gången i mitten av 90-talet. Ett annat exempel är IT som är en tydlig framtidsfråga, men som inte heller är särskilt frekvent i riksdagsdebatten under den här tiden. Jag kan inte heller spåra att ledamöterna läser forskningsrapporter eller policytexter från exempelvis OECD, EU-kommissionen eller Världsbanken i särskilt stor utsträckning under den här perioden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Bristen på idéer om vad morgondagens samhälle kräver för kompetenser kan vara intressant för alla att läsa om. Jag tror att bristen på framtidsvisioner påverkar hur lärare och skolan förhåller sig till reformer. Även utbildningspolitiker kan läsa min avhandling för att bli medvetna om hur de talar om utbildningspolitik.

Sidan publicerades 2011-11-01 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-26 14:57 av


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.

Att som rektor leda skollogopeder

Att ha en egen skollogoped på skolan är relativt ovanligt. Men på Sofielundsskolan finns det tre. ”Det är en ofantlig tillgång. Den kunskapen som de har är något som skolan absolut behöver och jag tror inte man riktigt kan förstå det förrän man har vågat att anställa någon i en ren logopedroll”, säger Malin Pantzar, rektor.

Språkforskare: Engelska i skolan riskerar att göra undervisningen torftig

Skolor försöker locka nya elever genom att byta till en ”internationell profil” och börja undervisa helt vanliga skolämnen på engelska. Frågan är vad som händer med elevernas prestationer. ”Risken är att det påverkar deras framtida akademiska karriär negativt”, säger språkforskaren Helena Reierstam

Should we screen kids’ genes to ‘predict’ how successful they’ll be in school?

Scientists feel we’re still far from that possibility, but new research could make it possible to spot the genetic patterns associated with educational performance.