Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidshemspersonal och rektor lyfter vikten av ett socialt lärande på fritidshemmen. Men förutsättningar för detta saknas ofta, främst på grund av personalbrist. Det visar Kristina Jonsson som forskat om det sociala lärandet på fritids.  

Kristina Jonsson
Kristina Jonsson

Disputerade 2021-04-23
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Socialt lärande i fritidshemmet: En intervjustudie med fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har arbetet inom både förskola och grundskola och har i praktiken sett hur stor betydelse sociala relationer och det som kopplas till sociala lärandet, har för elevers hela utbildningstid. Samtidigt såg jag hur det sociala lärandet oftast får stå tillbaka för ämneskunskaper.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om det sociala lärandet i fritidshemmet. Mer specifikt hur fritidspersonal och rektorer uppfattar vad socialt lärande är, hur det görs och hur det förväntas bli gjort. Avhandlingen bygger på två delstudier. I den första har 21 fritidspersonal från tre olika fritidshem genom gruppintervjuer beskrivit vad de anser att socialt lärande är och hur det bäst främjas. I den här studien framkom att fritidspersonal ser rektor som en viktig del men att rektor ofta är frånvarande. Det ledde mig vidare till studie två där sju rektorer från helt andra fritidshem fått reflektera kring temat socialt lärande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Fritidspersonal och rektorer har i stort sett samma bild av vad socialt lärande är. Det handlar både om att utveckla individens förmågor och egenskaper och gruppen som helhet och den plats som var och en har där. Stort fokus ligger på det relationella. En skillnad som framkom är att fritidspersonal har ett vardagsperspektiv medan rektorer talar om socialt lärande i ett vidare perspektiv, utifrån i termer som att utbilda samhällsmedborgare.

– De båda yrkesgrupperna är också samstämmiga kring vad som påverkar och styr det sociala lärandet på fritidshemmen. Framför allt är de strukturella förutsättningarna som tillgång till personal, lokalers storlek och skolans ekonomi. Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att prioritera arbetet med socialt lärande på fritids. Men bristen på personal, att inte ha vikarier eller vara underbemannande för att någon i fritidshemmets personalgrupp måste stötta skolundervisningen, innebär att intentionerna kring socialt lärande på fritidshemmen ofta kommer i kläm. Avhandlingen belyser även visioner för socialt lärande med fritidshem och grundskola som en enhet och att socialt lärande bör betraktas som ett område för undervisning.

Vad överraskade dig?

– I den första delstudien uttryckte fritidspersonalen att elevernas sociala lärande var baserat på en gemensam värdegrund. Men de diskuterade inte den här värdegrunden. Det behövs inte, menade de, eftersom de ”tänker likadant”. Den här slutsatsen här förvånade mig ganska mycket. Fritidspersonalen upplevde att rektor inte alltid förstod vilka förutsättningar som fritidshemmen verkar i. Men i intervjuerna med rektorerna framkom att de var mycket medvetna om de svårigheter som fritidsverksamheten kämpar med. Intressant är att det i intervjuerna med fritidspersonal fanns en grupp som var mycket nöjda. Deras förutsättningar var i stort detsamma, skillnaden var att de hade ett nära och strukturerat samarbete med rektor.

Vem har nytta av dina resultat?

_ Många! Praktiker själva, både inom fritidshemmen och skola, rektorer och utbildningsansvariga. Men även lärarutbildningen. Jag hoppas också att avhandlingen kan bidra till en fortsatt diskussion om hur arbetet med socialt lärande kan bidra till undervisning för hållbar utveckling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-05-20 16:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-09-10 15:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer