Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidshemspersonal och rektor lyfter vikten av ett socialt lärande på fritidshemmen. Men förutsättningar för detta saknas ofta, främst på grund av personalbrist. Det visar Kristina Jonsson som forskat om det sociala lärandet på fritids.  

Kristina Jonsson
Kristina Jonsson

Disputerade 2021-04-23
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Socialt lärande i fritidshemmet: En intervjustudie med fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har arbetet inom både förskola och grundskola och har i praktiken sett hur stor betydelse sociala relationer och det som kopplas till sociala lärandet, har för elevers hela utbildningstid. Samtidigt såg jag hur det sociala lärandet oftast får stå tillbaka för ämneskunskaper.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om det sociala lärandet i fritidshemmet. Mer specifikt hur fritidspersonal och rektorer uppfattar vad socialt lärande är, hur det görs och hur det förväntas bli gjort. Avhandlingen bygger på två delstudier. I den första har 21 fritidspersonal från tre olika fritidshem genom gruppintervjuer beskrivit vad de anser att socialt lärande är och hur det bäst främjas. I den här studien framkom att fritidspersonal ser rektor som en viktig del men att rektor ofta är frånvarande. Det ledde mig vidare till studie två där sju rektorer från helt andra fritidshem fått reflektera kring temat socialt lärande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Fritidspersonal och rektorer har i stort sett samma bild av vad socialt lärande är. Det handlar både om att utveckla individens förmågor och egenskaper och gruppen som helhet och den plats som var och en har där. Stort fokus ligger på det relationella. En skillnad som framkom är att fritidspersonal har ett vardagsperspektiv medan rektorer talar om socialt lärande i ett vidare perspektiv, utifrån i termer som att utbilda samhällsmedborgare.

– De båda yrkesgrupperna är också samstämmiga kring vad som påverkar och styr det sociala lärandet på fritidshemmen. Framför allt är de strukturella förutsättningarna som tillgång till personal, lokalers storlek och skolans ekonomi. Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att prioritera arbetet med socialt lärande på fritids. Men bristen på personal, att inte ha vikarier eller vara underbemannande för att någon i fritidshemmets personalgrupp måste stötta skolundervisningen, innebär att intentionerna kring socialt lärande på fritidshemmen ofta kommer i kläm. Avhandlingen belyser även visioner för socialt lärande med fritidshem och grundskola som en enhet och att socialt lärande bör betraktas som ett område för undervisning.

Vad överraskade dig?

– I den första delstudien uttryckte fritidspersonalen att elevernas sociala lärande var baserat på en gemensam värdegrund. Men de diskuterade inte den här värdegrunden. Det behövs inte, menade de, eftersom de ”tänker likadant”. Den här slutsatsen här förvånade mig ganska mycket. Fritidspersonalen upplevde att rektor inte alltid förstod vilka förutsättningar som fritidshemmen verkar i. Men i intervjuerna med rektorerna framkom att de var mycket medvetna om de svårigheter som fritidsverksamheten kämpar med. Intressant är att det i intervjuerna med fritidspersonal fanns en grupp som var mycket nöjda. Deras förutsättningar var i stort detsamma, skillnaden var att de hade ett nära och strukturerat samarbete med rektor.

Vem har nytta av dina resultat?

_ Många! Praktiker själva, både inom fritidshemmen och skola, rektorer och utbildningsansvariga. Men även lärarutbildningen. Jag hoppas också att avhandlingen kan bidra till en fortsatt diskussion om hur arbetet med socialt lärande kan bidra till undervisning för hållbar utveckling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-05-20 16:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-09-10 15:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Hem- och konsumentkunskap Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i hem- och konsumentkunskap! Ta del av aktuell forskning och praktiska exempel kring en bredd av ämnen inom HKK, med särskilt fokus på undervisning om hållbar matkonsumtion.

Idrott och hälsa Webbkonferens

Konferensen för dig som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a tillgängliga lärmiljöer och socialt samspel, hållbar idrottsundervisning, att bedriva undervisning om friluftsliv med begränsade resurser samt stödundervisning i motorik för nyanlända flickor.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor variation i synen på bedömning bland idrottslärare

Bedömning för lärande i ämnet idrott och hälsa blir väldigt olika beroende på hur läraren tolkar begreppet. Björn Tolgfors har identifierat fem olika versioner av BFL i ämnet och vilka didaktiska relationer mellan lärare, elev och ämnesinnehåll som etableras i praktiken.

Svårt få höga betyg i idrott för flickor med utländsk bakgrund

Lena Svennbergs forskning visar att kunskaper och hälsa, snarare än färdigheter och motivation, står i fokus när lärare i idrott och hälsa sätter betyg. Störst möjlighet att få högsta betyg i ämnet är pojkar som bott i Sverige sedan skolstart, går i friskola och har högutbildade föräldrar.

Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

Fristående grundskolor har i lägre grad lokaler ämnade för hem- och konsumentkunskap. Elever i grundskolan får därmed inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i ämnet, konstaterar Cecilia Lindblom i sin avhandling.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.