Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidshemspersonal och rektor lyfter vikten av ett socialt lärande på fritidshemmen. Men förutsättningar för detta saknas ofta, främst på grund av personalbrist. Det visar Kristina Jonsson som forskat om det sociala lärandet på fritids.  

Kristina Jonsson
Kristina Jonsson

Disputerade 2021-04-23
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Socialt lärande i fritidshemmet: En intervjustudie med fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har arbetet inom både förskola och grundskola och har i praktiken sett hur stor betydelse sociala relationer och det som kopplas till sociala lärandet, har för elevers hela utbildningstid. Samtidigt såg jag hur det sociala lärandet oftast får stå tillbaka för ämneskunskaper.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om det sociala lärandet i fritidshemmet. Mer specifikt hur fritidspersonal och rektorer uppfattar vad socialt lärande är, hur det görs och hur det förväntas bli gjort. Avhandlingen bygger på två delstudier. I den första har 21 fritidspersonal från tre olika fritidshem genom gruppintervjuer beskrivit vad de anser att socialt lärande är och hur det bäst främjas. I den här studien framkom att fritidspersonal ser rektor som en viktig del men att rektor ofta är frånvarande. Det ledde mig vidare till studie två där sju rektorer från helt andra fritidshem fått reflektera kring temat socialt lärande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Fritidspersonal och rektorer har i stort sett samma bild av vad socialt lärande är. Det handlar både om att utveckla individens förmågor och egenskaper och gruppen som helhet och den plats som var och en har där. Stort fokus ligger på det relationella. En skillnad som framkom är att fritidspersonal har ett vardagsperspektiv medan rektorer talar om socialt lärande i ett vidare perspektiv, utifrån i termer som att utbilda samhällsmedborgare.

– De båda yrkesgrupperna är också samstämmiga kring vad som påverkar och styr det sociala lärandet på fritidshemmen. Framför allt är de strukturella förutsättningarna som tillgång till personal, lokalers storlek och skolans ekonomi. Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att prioritera arbetet med socialt lärande på fritids. Men bristen på personal, att inte ha vikarier eller vara underbemannande för att någon i fritidshemmets personalgrupp måste stötta skolundervisningen, innebär att intentionerna kring socialt lärande på fritidshemmen ofta kommer i kläm. Avhandlingen belyser även visioner för socialt lärande med fritidshem och grundskola som en enhet och att socialt lärande bör betraktas som ett område för undervisning.

Vad överraskade dig?

– I den första delstudien uttryckte fritidspersonalen att elevernas sociala lärande var baserat på en gemensam värdegrund. Men de diskuterade inte den här värdegrunden. Det behövs inte, menade de, eftersom de ”tänker likadant”. Den här slutsatsen här förvånade mig ganska mycket. Fritidspersonalen upplevde att rektor inte alltid förstod vilka förutsättningar som fritidshemmen verkar i. Men i intervjuerna med rektorerna framkom att de var mycket medvetna om de svårigheter som fritidsverksamheten kämpar med. Intressant är att det i intervjuerna med fritidspersonal fanns en grupp som var mycket nöjda. Deras förutsättningar var i stort detsamma, skillnaden var att de hade ett nära och strukturerat samarbete med rektor.

Vem har nytta av dina resultat?

_ Många! Praktiker själva, både inom fritidshemmen och skola, rektorer och utbildningsansvariga. Men även lärarutbildningen. Jag hoppas också att avhandlingen kan bidra till en fortsatt diskussion om hur arbetet med socialt lärande kan bidra till undervisning för hållbar utveckling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-05-20 16:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-09-10 15:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Here are principals’ 9 most effective strategies for boosting teacher morale

Reducing administrative tasks from teachers’ workloads, offering praise privately and publicly, bringing in lunches or treats and implementing teachers’ suggestions for improvements are the top four tactics school administrators say they are using to help weary teachers, a survey by Unruly Studios shows. Administrators say their top worries are shortages, morale, learning loss and test scores, the survey finds.