Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidshemspersonal och rektor lyfter vikten av ett socialt lärande på fritidshemmen. Men förutsättningar för detta saknas ofta, främst på grund av personalbrist. Det visar Kristina Jonsson som forskat om det sociala lärandet på fritids.  

Kristina Jonsson
Kristina Jonsson

Disputerade 2021-04-23
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Socialt lärande i fritidshemmet: En intervjustudie med fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har arbetet inom både förskola och grundskola och har i praktiken sett hur stor betydelse sociala relationer och det som kopplas till sociala lärandet, har för elevers hela utbildningstid. Samtidigt såg jag hur det sociala lärandet oftast får stå tillbaka för ämneskunskaper.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om det sociala lärandet i fritidshemmet. Mer specifikt hur fritidspersonal och rektorer uppfattar vad socialt lärande är, hur det görs och hur det förväntas bli gjort. Avhandlingen bygger på två delstudier. I den första har 21 fritidspersonal från tre olika fritidshem genom gruppintervjuer beskrivit vad de anser att socialt lärande är och hur det bäst främjas. I den här studien framkom att fritidspersonal ser rektor som en viktig del men att rektor ofta är frånvarande. Det ledde mig vidare till studie två där sju rektorer från helt andra fritidshem fått reflektera kring temat socialt lärande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Fritidspersonal och rektorer har i stort sett samma bild av vad socialt lärande är. Det handlar både om att utveckla individens förmågor och egenskaper och gruppen som helhet och den plats som var och en har där. Stort fokus ligger på det relationella. En skillnad som framkom är att fritidspersonal har ett vardagsperspektiv medan rektorer talar om socialt lärande i ett vidare perspektiv, utifrån i termer som att utbilda samhällsmedborgare.

– De båda yrkesgrupperna är också samstämmiga kring vad som påverkar och styr det sociala lärandet på fritidshemmen. Framför allt är de strukturella förutsättningarna som tillgång till personal, lokalers storlek och skolans ekonomi. Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att prioritera arbetet med socialt lärande på fritids. Men bristen på personal, att inte ha vikarier eller vara underbemannande för att någon i fritidshemmets personalgrupp måste stötta skolundervisningen, innebär att intentionerna kring socialt lärande på fritidshemmen ofta kommer i kläm. Avhandlingen belyser även visioner för socialt lärande med fritidshem och grundskola som en enhet och att socialt lärande bör betraktas som ett område för undervisning.

Vad överraskade dig?

– I den första delstudien uttryckte fritidspersonalen att elevernas sociala lärande var baserat på en gemensam värdegrund. Men de diskuterade inte den här värdegrunden. Det behövs inte, menade de, eftersom de ”tänker likadant”. Den här slutsatsen här förvånade mig ganska mycket. Fritidspersonalen upplevde att rektor inte alltid förstod vilka förutsättningar som fritidshemmen verkar i. Men i intervjuerna med rektorerna framkom att de var mycket medvetna om de svårigheter som fritidsverksamheten kämpar med. Intressant är att det i intervjuerna med fritidspersonal fanns en grupp som var mycket nöjda. Deras förutsättningar var i stort detsamma, skillnaden var att de hade ett nära och strukturerat samarbete med rektor.

Vem har nytta av dina resultat?

_ Många! Praktiker själva, både inom fritidshemmen och skola, rektorer och utbildningsansvariga. Men även lärarutbildningen. Jag hoppas också att avhandlingen kan bidra till en fortsatt diskussion om hur arbetet med socialt lärande kan bidra till undervisning för hållbar utveckling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-05-20 16:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-09-10 15:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer