Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden har misslyckats med att erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det konstaterar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Jude Tah
Jude Tah

Bor i Stockholm

Disputerade 2021-05-21
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
The market for whom? Consumers in need of special support in the Swedish market system of education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare studerat statsvetenskap och företagsekonomi och har alltid varit intresserad av utbildningsfrågor, politik och reformer. Därigenom kom jag att intressera mig för skolmarknaden och upptäckte så småningom att det just inte fanns mycket forskning om hur specialpedagogiken har påverkats av skolmarknadssystemet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens syfte är att analysera och beskriva skolmarknadssystemet i relation till elever i behov av särskilt stöd. Den består av tre delstudier där den första belyser utvecklingen av den specialpedagogiska skolmarknaden från år 1994 till år 2017. I den andra delstudien har jag genom att analysera 20 friskolors hemsidor undersökt hur de marknadsför sig och hur dessa tilltalar elever i behov av särskilt stöd. Den tredje studien handlar om föräldrars erfarenhet av skolvalsprocessen. Åtta föräldrar till barn i behov av särskilt stöd har intervjuats om hur de går tillväga när de väljer skola, vilka faktorer som är viktiga, vilken information föräldrarna behöver i skolvalet och vilka utmaningar de stöter på.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten från den första studien visar en markant tillväxt av den specialpedagogiska marknaden, och då särskilt den privata sektorn där både efterfrågan och utbudet ökade. Trots en expanderad specialpedagogisk marknad ökade inte exkluderingen av elever i behov av särskilt stöd. Med exkludering menas här andelen elever i behov av särskilt stöd som får utbildning i det segregerade skolsystemet. Studien visar också på ökad segregationen mellan skolor och mellan elever i det specialpedagogiska systemet. En förklaring till den ökade segregationen är att skolor specialiserar sig på specifika diagnoser.

– Analysen av de tjugo friskolornas hemsidor visar att det inte finns mycket information som riktar sig mot den här elevgruppen. Detta visar sig till exempel i hur skolorna framställer sina elever, målsättningar och värderingar.

– Vid intervjuerna med föräldrar framkommer att skolorna brister i information till elever i behov av särskilt stöd och deras föräldrar, vilket innebär att skolvalet blir än mer komplicerat. De här föräldrarna upplever att de saknar stöd i skolvalsprocessen. Viktiga faktorer när de väljer skola är att deras barn ska trivas, hitta nya vänner och kunna behålla gamla men också att skolan har ett tydligt stödsystem kring specialpedagogik. Skolans miljö, hur skolan arbetar med den här elevgruppen, men också vad tidigare elever och föräldrar tycker om skolan, är information som föräldrar efterfrågar. Föräldrarna upplever att utbudet av skolor är begränsat. Skolvalet för den här elevgruppen blir därför mer eller mindre tvingande.

– Sammantaget visar min avhandling att skolmarknaden misslyckas med att erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd.

Vad överraskade dig?

– Jag är egentligen inte förvånad över någonting, snarare bekräftar resultaten vad jag anade – att skolmarknaden inte fungerar för konsumenter i behov av särskilt stöd. Framför allt vad gäller faktorer som motiverar skolval, utbudet samt informationsproblematiken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Många olika aktörer på skolmarknaden, allt från skolpolitiker, skolchefer och skolledare, till pedagoger och föräldrar. Framför allt hoppas jag att resultaten kan vara till nytta för skolorna och skolpolitiker då de belyser problemen med skolmarknadssystemet för denna elevgrupp och vad föräldrar till barn i behov av särskilt stöd vill och behöver veta för att kunna göra ett bra skolval.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-08-19 09:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Frustration över att inte kunna inkludera elever med beteendeproblem

Lärare känner sig ofta frustrerade över att inte kunna inkludera elever med beteendepropblem. Men problemen tillskrivs ändå eleverna, konstaterar Ulrika Gidlund i sin avhandling.

Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Elaine Kotte har forskat om lärarteam som strävar efter att skapa inkluderande lärmiljöer. Resultaten visar att lärare är positivt inställda och sätter stor vikt vid samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen. Samtidigt är lärarna medvetna om  att detta är svårt att genomföra i praktiken.

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam! Ta del av föreläsningar om bl.a. friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat barn och elever. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Föreläsningarna berör aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Kristina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Förskolan närmar sig den obligatoriska skolan

Förskolan har de senaste decennierna knutits allt närmare den obligatoriska skolan och därmed blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det framgår i Magdalena Sjöstrand Öhrfelts forskning.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Så blir du en bättre rektor – expertens åtta tips

Du som är nybliven rektor – skaffa en mentor! Du som är gammal i gamet – bli mentor! De råden ger Karin Jordås, chefsutvecklare och tidigare rektor.

Pandemin väckte frågor om pedagogik

Pandemin har skapat lite av en pedagogisk identitetskris för folkhögskolan och lett till att folkhögskolepedagogiken kommit i fokus på ett nytt sätt. Det menar Alexandra Söderman, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet, som skrivit en rapport om hur distansundervisningen lett till nya arbetssätt i folkhögskolan.

Forskning i praktiken ska bota matterädslan

Lärare och forskare samarbetar för att motverka rädsla och oro över matematik – och samtidigt få upp betygen. ”Lärare kan använda mer alternativa undervisningsmetoder, uppmuntra diskussioner och samtal och förklara att det inte finns något som är rätt eller fel svar”, säger forskaren Ingemar Karlsson.

Back to School – Moving Forward from Here

A panel of Harvard education experts surface key challenges and concerns for educators, leaders, and families — and share concrete ideas for addressing them, with equity at the center. What the pandemic revealed, and how can we meet everyone where they are today, and move forward? (webb-tv)