Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden har misslyckats med att erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det konstaterar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Jude Tah
Jude Tah

Bor i Stockholm

Disputerade 2021-05-21
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
The market for whom? Consumers in need of special support in the Swedish market system of education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare studerat statsvetenskap och företagsekonomi och har alltid varit intresserad av utbildningsfrågor, politik och reformer. Därigenom kom jag att intressera mig för skolmarknaden och upptäckte så småningom att det just inte fanns mycket forskning om hur specialpedagogiken har påverkats av skolmarknadssystemet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens syfte är att analysera och beskriva skolmarknadssystemet i relation till elever i behov av särskilt stöd. Den består av tre delstudier där den första belyser utvecklingen av den specialpedagogiska skolmarknaden från år 1994 till år 2017. I den andra delstudien har jag genom att analysera 20 friskolors hemsidor undersökt hur de marknadsför sig och hur dessa tilltalar elever i behov av särskilt stöd. Den tredje studien handlar om föräldrars erfarenhet av skolvalsprocessen. Åtta föräldrar till barn i behov av särskilt stöd har intervjuats om hur de går tillväga när de väljer skola, vilka faktorer som är viktiga, vilken information föräldrarna behöver i skolvalet och vilka utmaningar de stöter på.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten från den första studien visar en markant tillväxt av den specialpedagogiska marknaden, och då särskilt den privata sektorn där både efterfrågan och utbudet ökade. Trots en expanderad specialpedagogisk marknad ökade inte exkluderingen av elever i behov av särskilt stöd. Med exkludering menas här andelen elever i behov av särskilt stöd som får utbildning i det segregerade skolsystemet. Studien visar också på ökad segregationen mellan skolor och mellan elever i det specialpedagogiska systemet. En förklaring till den ökade segregationen är att skolor specialiserar sig på specifika diagnoser.

– Analysen av de tjugo friskolornas hemsidor visar att det inte finns mycket information som riktar sig mot den här elevgruppen. Detta visar sig till exempel i hur skolorna framställer sina elever, målsättningar och värderingar.

– Vid intervjuerna med föräldrar framkommer att skolorna brister i information till elever i behov av särskilt stöd och deras föräldrar, vilket innebär att skolvalet blir än mer komplicerat. De här föräldrarna upplever att de saknar stöd i skolvalsprocessen. Viktiga faktorer när de väljer skola är att deras barn ska trivas, hitta nya vänner och kunna behålla gamla men också att skolan har ett tydligt stödsystem kring specialpedagogik. Skolans miljö, hur skolan arbetar med den här elevgruppen, men också vad tidigare elever och föräldrar tycker om skolan, är information som föräldrar efterfrågar. Föräldrarna upplever att utbudet av skolor är begränsat. Skolvalet för den här elevgruppen blir därför mer eller mindre tvingande.

– Sammantaget visar min avhandling att skolmarknaden misslyckas med att erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd.

Vad överraskade dig?

– Jag är egentligen inte förvånad över någonting, snarare bekräftar resultaten vad jag anade – att skolmarknaden inte fungerar för konsumenter i behov av särskilt stöd. Framför allt vad gäller faktorer som motiverar skolval, utbudet samt informationsproblematiken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Många olika aktörer på skolmarknaden, allt från skolpolitiker, skolchefer och skolledare, till pedagoger och föräldrar. Framför allt hoppas jag att resultaten kan vara till nytta för skolorna och skolpolitiker då de belyser problemen med skolmarknadssystemet för denna elevgrupp och vad föräldrar till barn i behov av särskilt stöd vill och behöver veta för att kunna göra ett bra skolval.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-08-19 09:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Frustration över att inte kunna inkludera elever med beteendeproblem

Lärare känner sig ofta frustrerade över att inte kunna inkludera elever med beteendepropblem. Men problemen tillskrivs ändå eleverna, konstaterar Ulrika Gidlund i sin avhandling.

Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Elaine Kotte har forskat om lärarteam som strävar efter att skapa inkluderande lärmiljöer. Resultaten visar att lärare är positivt inställda och sätter stor vikt vid samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen. Samtidigt är lärarna medvetna om  att detta är svårt att genomföra i praktiken.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.