Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden har misslyckats med att erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det konstaterar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Jude Tah
Jude Tah

Bor i Stockholm

Disputerade 2021-05-21
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
The market for whom? Consumers in need of special support in the Swedish market system of education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare studerat statsvetenskap och företagsekonomi och har alltid varit intresserad av utbildningsfrågor, politik och reformer. Därigenom kom jag att intressera mig för skolmarknaden och upptäckte så småningom att det just inte fanns mycket forskning om hur specialpedagogiken har påverkats av skolmarknadssystemet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens syfte är att analysera och beskriva skolmarknadssystemet i relation till elever i behov av särskilt stöd. Den består av tre delstudier där den första belyser utvecklingen av den specialpedagogiska skolmarknaden från år 1994 till år 2017. I den andra delstudien har jag genom att analysera 20 friskolors hemsidor undersökt hur de marknadsför sig och hur dessa tilltalar elever i behov av särskilt stöd. Den tredje studien handlar om föräldrars erfarenhet av skolvalsprocessen. Åtta föräldrar till barn i behov av särskilt stöd har intervjuats om hur de går tillväga när de väljer skola, vilka faktorer som är viktiga, vilken information föräldrarna behöver i skolvalet och vilka utmaningar de stöter på.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten från den första studien visar en markant tillväxt av den specialpedagogiska marknaden, och då särskilt den privata sektorn där både efterfrågan och utbudet ökade. Trots en expanderad specialpedagogisk marknad ökade inte exkluderingen av elever i behov av särskilt stöd. Med exkludering menas här andelen elever i behov av särskilt stöd som får utbildning i det segregerade skolsystemet. Studien visar också på ökad segregationen mellan skolor och mellan elever i det specialpedagogiska systemet. En förklaring till den ökade segregationen är att skolor specialiserar sig på specifika diagnoser.

– Analysen av de tjugo friskolornas hemsidor visar att det inte finns mycket information som riktar sig mot den här elevgruppen. Detta visar sig till exempel i hur skolorna framställer sina elever, målsättningar och värderingar.

– Vid intervjuerna med föräldrar framkommer att skolorna brister i information till elever i behov av särskilt stöd och deras föräldrar, vilket innebär att skolvalet blir än mer komplicerat. De här föräldrarna upplever att de saknar stöd i skolvalsprocessen. Viktiga faktorer när de väljer skola är att deras barn ska trivas, hitta nya vänner och kunna behålla gamla men också att skolan har ett tydligt stödsystem kring specialpedagogik. Skolans miljö, hur skolan arbetar med den här elevgruppen, men också vad tidigare elever och föräldrar tycker om skolan, är information som föräldrar efterfrågar. Föräldrarna upplever att utbudet av skolor är begränsat. Skolvalet för den här elevgruppen blir därför mer eller mindre tvingande.

– Sammantaget visar min avhandling att skolmarknaden misslyckas med att erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd.

Vad överraskade dig?

– Jag är egentligen inte förvånad över någonting, snarare bekräftar resultaten vad jag anade – att skolmarknaden inte fungerar för konsumenter i behov av särskilt stöd. Framför allt vad gäller faktorer som motiverar skolval, utbudet samt informationsproblematiken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Många olika aktörer på skolmarknaden, allt från skolpolitiker, skolchefer och skolledare, till pedagoger och föräldrar. Framför allt hoppas jag att resultaten kan vara till nytta för skolorna och skolpolitiker då de belyser problemen med skolmarknadssystemet för denna elevgrupp och vad föräldrar till barn i behov av särskilt stöd vill och behöver veta för att kunna göra ett bra skolval.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-08-19 09:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Frustration över att inte kunna inkludera elever med beteendeproblem

Lärare känner sig ofta frustrerade över att inte kunna inkludera elever med beteendepropblem. Men problemen tillskrivs ändå eleverna, konstaterar Ulrika Gidlund i sin avhandling.

Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Elaine Kotte har forskat om lärarteam som strävar efter att skapa inkluderande lärmiljöer. Resultaten visar att lärare är positivt inställda och sätter stor vikt vid samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen. Samtidigt är lärarna medvetna om  att detta är svårt att genomföra i praktiken.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer