Hoppa till sidinnehåll
Engelska

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Publicerad:2023-05-04
Uppdaterad:2023-09-29
Åsa Lasson
Skribent:Åsa Lasson
Marcus Warnby
Marcus Warnby
Marcus Warnby

Bor i Göteborg
Född år 1973

Disputerade 2023-03-31
vid Stockholms universitet

Avhandling

English academic vocabulary knowledge among Swedish upper secondary school students

Hälften av eleverna som går ut högskoleförberedande program på gymnasiet verkar ha otillräckliga kunskaper i akademisk engelska. Det innebär att de inte är tillräckligt förberedda för högskolestudier, konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i språk och har jobbat många år i gymnasieskolan och på universitetet, främst vid lärarutbildningen. Idén om att studenter har bristfälliga kunskaper i det akademiska språket och att deras skriftliga produktion inte är tillräckligt akademisk, poppar upp då och då i den allmänna debatten. Efter att ha undervisat i många år så började jag tänka att vi kanske inte kan förvänta oss att den skriftliga prestationen är på en högre nivå om inte läsförståelsen först är på plats. Jag blev därför nyfiken på att undersöka om elever på gymnasiets högskoleförberedande program är tillräckligt förberedda för högskolestudier, med avseende på att läsa engelsk kurslitteratur.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt engelsk akademisk ordkunskap hos gymnasieelever på högskoleförberedande program, som ett mått på om de kommer bli hindrade i sin läsförståelse på universitetet. I Sverige är ungefär hälften av kurslitteraturen på engelska på högskolor och universitet, i utbildningar där svenska är undervisningsspråk. Akademiska texter består huvudsakligen av tre olika ordförrådsregister. Ett allmänt ordförråd som finns i alla typer av texter, och som 18-åringar vanligtvis behärskar. Sedan finns det mer ämnesspecifika ord, och slutligen finns det ett allmänt akademiskt ordförrådsregister som är vanligt förekommande inom alla discipliner. Exempel på sådana akademiska ord är yield, consistently, indicative och feature. Dessa utgör ungefär 10 till 15 procent av orden i akademiska texter. Ordförrådsforskningen är relativt överens om att man behöver förstå 98 procent av orden i en text, för att förstå texten. Så om man inte kan de akademiska orden så hamnar man under 98 procent-tröskeln.

– Jag har låtit 500 elever göra två olika akademiska ordtest när de började gymnasiet, och 500 elever när de slutade gymnasiet. De fick även besvara enkäter och göra självskattningar om sin fritidsengelska, om hur mycket de läser, tittar på tv eller spelar dataspel. Sedan har jag gjort statistiska analyser på detta.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns en stor och icke likvärdig variation av akademisk ordkunskap, såväl mellan som inom de sex högskoleförberedande programmen. Det är också stora skillnader mellan manliga och kvinnliga elevers ordkunskap. Till exempel är det statistiskt sett mer sannolikt att manliga studenter når den tillräckliga ordkunskapsnivån i testen jämfört med kvinnliga. Det är också statistiskt mer sannolikt att en elev i tekniskt, naturvetenskapligt eller estetiskt program når den tillräckliga ordkunskapen i förhållande till samhällselever eller ekonomielever. Då får man betänka att de faktiskt har gått samma utbildning, engelska 5 och engelska 6. Det tycker jag är ett väldigt viktigt om än beklämmande resultat med tanke på läroplanens likvärdighetsmål.

– Ett annat intressant resultat är att jag ser tydliga samband mellan vissa typer av fritidsengelska-aktiviteter och akademisk ordkunskap. Att spela dataspel och att titta på otextade engelska videos på exempelvis Youtube och att läsa engelska på fritiden, har ett starkt samband med akademisk ordkunskap. Det förklarar mycket mer av kunskapsskillnaderna än till exempel föräldrars utbildningsgrad, eller antal år av engelsk formell utbildning i skolan, vilket är lite nedslående. Så beroende på vad du väljer att göra på din fritid kommer du att gynnas på olika sätt i högskolestudier. I mina data ser jag att pojkarna i högre utsträckning håller på med gaming, och det korrelerar tydligt med ordkunskap. Flickor svarar i större utsträckning att de tittar på svensktextade filmer och serier på engelska, vilket inte har samma samband med ordkunskap. Så flickorna gynnas inte av sina fritidsengelska-beteenden på samma sätt som pojkarna gör.

– Slutligen visar mina resultat att endast hälften av eleverna som slutar kursen Engelska 6 med godkända betyg når den lägre tröskelnivån för akademisk engelsk ordkunskap. Och Engelska 6 är den nivån där vi menar att de ska ha tillräckligt god engelska för att vara förberedda för högskolestudier. Det är alltså 50 procent som inte har tillräckliga kunskaper, och det kommer att påverka dem. De behöver ha en väldig uthållighet och motivation för att ta sig över de språkliga hindren innan de kan börja förstå innehållet i de engelska högskoletexterna. Så mina resultat visar tydligt att likvärdighetsmålet och det högskoleförberedande målet i läroplanerna inte uppfylls vad gäller de engelska ämnesplanerna.

Vad överraskade dig?

– Att 50 procent av eleverna inte når den lägre tröskelnivån för akademisk engelsk ordkunskap. Det överraskar många tror jag.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt de som är ansvariga för att formulera innehållet i ämnesplanerna i engelska. Mina resultat pekar på ett direkt behov av att engelska 5 och engelska 6 i högskoleförberedande program måste inkludera undervisning om akademisk engelska eller akademisk läsförståelse. Som det är nu lämnas lärare och elever helt ensamma. Det finns inget i ämnesplanerna som hjälper dem att förstå hur det högskoleförberedande målet ska omsättas i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev