Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Hälften av eleverna som går ut högskoleförberedande program på gymnasiet verkar ha otillräckliga kunskaper i akademisk engelska. Det innebär att de inte är tillräckligt förberedda för högskolestudier, konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Marcus Warnby
Marcus Warnby

Bor i Göteborg
Född år 1973

Disputerade 2023-03-31
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
English academic vocabulary knowledge among Swedish upper secondary school students

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i språk och har jobbat många år i gymnasieskolan och på universitetet, främst vid lärarutbildningen. Idén om att studenter har bristfälliga kunskaper i det akademiska språket och att deras skriftliga produktion inte är tillräckligt akademisk, poppar upp då och då i den allmänna debatten. Efter att ha undervisat i många år så började jag tänka att vi kanske inte kan förvänta oss att den skriftliga prestationen är på en högre nivå om inte läsförståelsen först är på plats. Jag blev därför nyfiken på att undersöka om elever på gymnasiets högskoleförberedande program är tillräckligt förberedda för högskolestudier, med avseende på att läsa engelsk kurslitteratur.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt engelsk akademisk ordkunskap hos gymnasieelever på högskoleförberedande program, som ett mått på om de kommer bli hindrade i sin läsförståelse på universitetet. I Sverige är ungefär hälften av kurslitteraturen på engelska på högskolor och universitet, i utbildningar där svenska är undervisningsspråk. Akademiska texter består huvudsakligen av tre olika ordförrådsregister. Ett allmänt ordförråd som finns i alla typer av texter, och som 18-åringar vanligtvis behärskar. Sedan finns det mer ämnesspecifika ord, och slutligen finns det ett allmänt akademiskt ordförrådsregister som är vanligt förekommande inom alla discipliner. Exempel på sådana akademiska ord är yield, consistently, indicative och feature. Dessa utgör ungefär 10 till 15 procent av orden i akademiska texter. Ordförrådsforskningen är relativt överens om att man behöver förstå 98 procent av orden i en text, för att förstå texten. Så om man inte kan de akademiska orden så hamnar man under 98 procent-tröskeln.

– Jag har låtit 500 elever göra två olika akademiska ordtest när de började gymnasiet, och 500 elever när de slutade gymnasiet. De fick även besvara enkäter och göra självskattningar om sin fritidsengelska, om hur mycket de läser, tittar på tv eller spelar dataspel. Sedan har jag gjort statistiska analyser på detta.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns en stor och icke likvärdig variation av akademisk ordkunskap, såväl mellan som inom de sex högskoleförberedande programmen. Det är också stora skillnader mellan manliga och kvinnliga elevers ordkunskap. Till exempel är det statistiskt sett mer sannolikt att manliga studenter når den tillräckliga ordkunskapsnivån i testen jämfört med kvinnliga. Det är också statistiskt mer sannolikt att en elev i tekniskt, naturvetenskapligt eller estetiskt program når den tillräckliga ordkunskapen i förhållande till samhällselever eller ekonomielever. Då får man betänka att de faktiskt har gått samma utbildning, engelska 5 och engelska 6. Det tycker jag är ett väldigt viktigt om än beklämmande resultat med tanke på läroplanens likvärdighetsmål.

– Ett annat intressant resultat är att jag ser tydliga samband mellan vissa typer av fritidsengelska-aktiviteter och akademisk ordkunskap. Att spela dataspel och att titta på otextade engelska videos på exempelvis Youtube och att läsa engelska på fritiden, har ett starkt samband med akademisk ordkunskap. Det förklarar mycket mer av kunskapsskillnaderna än till exempel föräldrars utbildningsgrad, eller antal år av engelsk formell utbildning i skolan, vilket är lite nedslående. Så beroende på vad du väljer att göra på din fritid kommer du att gynnas på olika sätt i högskolestudier. I mina data ser jag att pojkarna i högre utsträckning håller på med gaming, och det korrelerar tydligt med ordkunskap. Flickor svarar i större utsträckning att de tittar på svensktextade filmer och serier på engelska, vilket inte har samma samband med ordkunskap. Så flickorna gynnas inte av sina fritidsengelska-beteenden på samma sätt som pojkarna gör.

– Slutligen visar mina resultat att endast hälften av eleverna som slutar kursen Engelska 6 med godkända betyg når den lägre tröskelnivån för akademisk engelsk ordkunskap. Och Engelska 6 är den nivån där vi menar att de ska ha tillräckligt god engelska för att vara förberedda för högskolestudier. Det är alltså 50 procent som inte har tillräckliga kunskaper, och det kommer att påverka dem. De behöver ha en väldig uthållighet och motivation för att ta sig över de språkliga hindren innan de kan börja förstå innehållet i de engelska högskoletexterna. Så mina resultat visar tydligt att likvärdighetsmålet och det högskoleförberedande målet i läroplanerna inte uppfylls vad gäller de engelska ämnesplanerna.

Vad överraskade dig?

– Att 50 procent av eleverna inte når den lägre tröskelnivån för akademisk engelsk ordkunskap. Det överraskar många tror jag.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt de som är ansvariga för att formulera innehållet i ämnesplanerna i engelska. Mina resultat pekar på ett direkt behov av att engelska 5 och engelska 6 i högskoleförberedande program måste inkludera undervisning om akademisk engelska eller akademisk läsförståelse. Som det är nu lämnas lärare och elever helt ensamma. Det finns inget i ämnesplanerna som hjälper dem att förstå hur det högskoleförberedande målet ska omsättas i ämnet.

Av Åsa Lasson

Sidan publicerades 2023-05-04 20:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på Skolportens konferens för dig som undervisar i matematik på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av aktuell forskning om matematikundervisning och nätverka med kollegor från hela Sverige! Välj att delta i Stockholm eller på distans. JUST NU! Boka till bästa pris t.o.m. 14 juni.

Betyg och bedömning

Välkommen till Skolportens konferens för dig som sätter betyg i grundskola, gymnasium eller inom vuxenutbildningen. Delta i Stockholm den 19 okt eller se inspelade föreläsningar när det passar dig, 26 okt–16 nov. Boka din plats idag till lägsta pris!

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Unga elever är motiverade att lära sig nya språk 

De flesta elever är väldigt motiverade att lära sig ett nytt språk i årskurs 6. Men hur skolor organiserar undervisningen gör att elever får olika förutsättningar att lära sig språket, visar Ingela Finndahls avhandling.

Visuellt läsande och skrivande skapar utmaningar för elever och lärare

Såväl elever som lärare behöver stöd att utveckla strategier för visuell litteracitet. Det visar Ulrika Bodéns forskning om vad som händer när elever läser på en skärm bestående av interaktiva visualiseringar.

Komplexa processer bakom barns teaterskapande

När barn skapar teater på egen hand behöver de arbeta kollektivt, vara överens, lyssna in andras idéer och samtidigt bidra med egna. En komplex process, konstaterar Anna Johansson i sin avhandling.

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

Mobilforbud på skolen førte til bedre karakterer

Skoler med mobilforbud har mindre mobbing og bedre karakterer enn de uten. Størst effekt er det blant jentene, viser en ny studie.

Det er stor forskjell på hvor mye barna leker i barnehagen

Det viser studie. Lekemiljøet betyr også mye for barnas lek Det er mulig å gjøre noe med.

Mange barnehagelærere synes det er vanskelig å leke

De er redde for å ødelegge leken og sier det er vanskelig å få tid til det, viser en ny studie.

SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser