Bristande samarbete kring kriminella ungdomar

Ungdomars kriminalitet framställs som mer allvarlig än den är. Och i samverkansarbetet föredrar socialtjänsten att arbeta med skolan snarare än polisen. Det visar Disa Edvall Malms studie om samverkan kring ungas kriminalitet och missbruk.

Disa Edvall Malm
Disa Edvall Malm

Född 1965
i Stensele

Disputerade 2012-11-09
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Det sociopolisiära handlingsnätet: Om kopplingar mellan polis och socialtjänst kring ungdomars kriminalitet och missbruk

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är socionom sedan 1980-talet och har jobbat som skolkurator, socialsekreterare och fältassistent både i norra Sverige och i Stockholm. När jag jobbat med ungdomar har samverkan varit viktig för mig. När möjligheten kom att forska om detta sökte jag mig till det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om socialtjänstens och polisens samverkan kring ungas kriminalitet och missbruk. Polisen och socialtjänsten har ett gemensamt uppdrag att både ge stöd åt, och kontrollera, unga. Jag har belyst detta på tre nivåer: Den samhälleliga- , kommunala- och individnivån. Jag har studerat statliga policydokument som tar upp samverkan mellan polis och socialtjänst, intervjuat poliser och socialarbetare om hur de ser på samverkan mellan varandra, och gjort en kartläggning av alla ungdomar som polisen respektive socialtjänsten hade som aktuella under en månad.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När jag tittar på policynivån är det främst vid tre tillfällen man talar om samverkan, nämligen vid fara för barn och ungdomars hälsa, vid förebyggande verksamhet mot ungdomsbrottslighet, och när brottet redan har begåtts.

– Från justitiedepartementet finns en återkommande kritik mot socialtjänstens hantering av ungas kriminalitet. Till exempel kring det som är aktuellt nu, lättnader i socialtjänstens sekretesslagstiftning. Även skolan har skyldighet att lämna uppgifter till socialtjänsten, men där finns ingen kritik mot att det skulle finnas något hinder mot detta.

– Socialtjänsten har fått ett ökat ansvar för att verkställa påföljder för ungdomar mellan 15 och 17 år. Det sker genom socialtjänstlagen, en frivillig lagstiftning. Resultaten från de intervjuade visar att när socialtjänsten jobbar finns det risk för att kriminella handlingar ligger till grund för bedömningen, snarare än behovet av hjälp och stöd.

– Socialarbetare och poliser beskriver båda ett mer stödjande förhållningssätt än vad som framkommer i policydokumenten. Enligt Socialtjänsten är skolan en mer viktig samverkanspartner än polisen.

– Endast åtta ungdomar av 128 möjliga var aktuella samtidigt hos polis och socialtjänst. Att det rör sig om så få ungdomar försvårar möjligheten kring djupare samarbete. När man pratar om ett gott samarbete pratar man inte om enskilda ungdomar utan om de kriminella handlingarna.

Vad överraskade dig?

– Att polisen hade så få ungdomar aktuella. Och att policydokumenten framställer ungas kriminalitet som omfattande och allvarlig genom olika framställningstekniker, inte med hjälp av underbyggd fakta.

– Policydokumenten framhåller ungdomskriminaliteten som ett viktigt samhällsproblem att jobba med, i stället för att diskutera hur man ska ge stöd till ungdomarna. Ett mer kontrollerat förhållningssätt har utvecklats där etniska grupper framstår som brottsliga i marginaliserade beskrivningar. I de senaste skrivningarna kopplas denna samverkan även ihop med den polisens underrättelseverksamhet som arbetar med grovt organiserad brottslighet.

Vem har nytta av resultaten?

– Politiker och tjänstemän på alla nivåer, både elevnära och på strukturell nivå inom skola, fritid, socialtjänst och polis, för att se vad de ska samverka kring. Ska samverkan ge stöd till eller kontroll av barn och unga?

Sidan publicerades 2012-12-11 10:01 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

BUP-samarbete inte alltid av godo

Bristande samarbete mellan barn- och ungdomspsykiatri, skola, socialtjänst och familjer fördröjer hjälpinsatserna när barn har problem. Det är också upp till enskilda personer på BUP om ett samarbete kommer till stånd eller inte, menar forskaren Camilla Blomqvist.

Flickor i högstadiet mår sämre än pojkar

Sex av tio elever blir stressade av skolarbetet i högstadiet, och en tredjedel får regelbundet ont i huvudet. Sämst mår flickorna. Det visar Karina Nygrens avhandling.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.