Bristande samarbete kring kriminella ungdomar

Ungdomars kriminalitet framställs som mer allvarlig än den är. Och i samverkansarbetet föredrar socialtjänsten att arbeta med skolan snarare än polisen. Det visar Disa Edvall Malms studie om samverkan kring ungas kriminalitet och missbruk.

Disa Edvall Malm
Disa Edvall Malm

Född 1965
i Stensele

Disputerade 2012-11-09
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Det sociopolisiära handlingsnätet: Om kopplingar mellan polis och socialtjänst kring ungdomars kriminalitet och missbruk

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är socionom sedan 1980-talet och har jobbat som skolkurator, socialsekreterare och fältassistent både i norra Sverige och i Stockholm. När jag jobbat med ungdomar har samverkan varit viktig för mig. När möjligheten kom att forska om detta sökte jag mig till det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om socialtjänstens och polisens samverkan kring ungas kriminalitet och missbruk. Polisen och socialtjänsten har ett gemensamt uppdrag att både ge stöd åt, och kontrollera, unga. Jag har belyst detta på tre nivåer: Den samhälleliga- , kommunala- och individnivån. Jag har studerat statliga policydokument som tar upp samverkan mellan polis och socialtjänst, intervjuat poliser och socialarbetare om hur de ser på samverkan mellan varandra, och gjort en kartläggning av alla ungdomar som polisen respektive socialtjänsten hade som aktuella under en månad.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När jag tittar på policynivån är det främst vid tre tillfällen man talar om samverkan, nämligen vid fara för barn och ungdomars hälsa, vid förebyggande verksamhet mot ungdomsbrottslighet, och när brottet redan har begåtts.

– Från justitiedepartementet finns en återkommande kritik mot socialtjänstens hantering av ungas kriminalitet. Till exempel kring det som är aktuellt nu, lättnader i socialtjänstens sekretesslagstiftning. Även skolan har skyldighet att lämna uppgifter till socialtjänsten, men där finns ingen kritik mot att det skulle finnas något hinder mot detta.

– Socialtjänsten har fått ett ökat ansvar för att verkställa påföljder för ungdomar mellan 15 och 17 år. Det sker genom socialtjänstlagen, en frivillig lagstiftning. Resultaten från de intervjuade visar att när socialtjänsten jobbar finns det risk för att kriminella handlingar ligger till grund för bedömningen, snarare än behovet av hjälp och stöd.

– Socialarbetare och poliser beskriver båda ett mer stödjande förhållningssätt än vad som framkommer i policydokumenten. Enligt Socialtjänsten är skolan en mer viktig samverkanspartner än polisen.

– Endast åtta ungdomar av 128 möjliga var aktuella samtidigt hos polis och socialtjänst. Att det rör sig om så få ungdomar försvårar möjligheten kring djupare samarbete. När man pratar om ett gott samarbete pratar man inte om enskilda ungdomar utan om de kriminella handlingarna.

Vad överraskade dig?

– Att polisen hade så få ungdomar aktuella. Och att policydokumenten framställer ungas kriminalitet som omfattande och allvarlig genom olika framställningstekniker, inte med hjälp av underbyggd fakta.

– Policydokumenten framhåller ungdomskriminaliteten som ett viktigt samhällsproblem att jobba med, i stället för att diskutera hur man ska ge stöd till ungdomarna. Ett mer kontrollerat förhållningssätt har utvecklats där etniska grupper framstår som brottsliga i marginaliserade beskrivningar. I de senaste skrivningarna kopplas denna samverkan även ihop med den polisens underrättelseverksamhet som arbetar med grovt organiserad brottslighet.

Vem har nytta av resultaten?

– Politiker och tjänstemän på alla nivåer, både elevnära och på strukturell nivå inom skola, fritid, socialtjänst och polis, för att se vad de ska samverka kring. Ska samverkan ge stöd till eller kontroll av barn och unga?

Sidan publicerades 2012-12-11 10:01 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

BUP-samarbete inte alltid av godo

Bristande samarbete mellan barn- och ungdomspsykiatri, skola, socialtjänst och familjer fördröjer hjälpinsatserna när barn har problem. Det är också upp till enskilda personer på BUP om ett samarbete kommer till stånd eller inte, menar forskaren Camilla Blomqvist.

Flickor i högstadiet mår sämre än pojkar

Sex av tio elever blir stressade av skolarbetet i högstadiet, och en tredjedel får regelbundet ont i huvudet. Sämst mår flickorna. Det visar Karina Nygrens avhandling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer