Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Ungdomar på språkintroduktionsprogrammet får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper. Det är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper, menar Andreas Nuottaniemi.

Andreas Nuottaniemi
Andreas Nuottaniemi

Född år 1976
Bor i Umeå

Disputerade 2023-02-24
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Flerspråkighetens gränser. Språkdidaktik på (o)jämlik grund i migrationernas tid

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska som andraspråk i grunden och har jobbat i norra Sveriges inland och kommer själv från Norrland. Jag reagerade ofta på att flerspråkighet och svenska som andraspråk och andraspråksinlärning diskuterades väldigt mycket i storstadssammanhang. Många nyanlända kommer till mindre orter, inte minst i norra Sverige, och jag ville utforska det sammanhanget.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har följt en grupp ungdomar som studerar på språkintroduktionsprogrammet i ett litet samhälle som jag kallar Nyland, som är ett fingerat namn. Det är en etnografisk studie där jag har följt ungdomarna med ganska öppna frågeställningar. Jag insåg ganska snabbt att flera av eleverna upplevde att de mer eller mindre satt fast på orten, och nästan bokstavligt också i klassrummet, där vissa av dem hade varit i flera år utan att komma vidare. Det blev fokus för avhandlingen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ungdomarna skuldbelägger ofta sig själva för oförmågan att ta sig vidare, men jag identifierar och lyfter fram en rad strukturella begränsningar som påverkar deras möjlighet att komma vidare. Det finns en utbredd föreställning om att svenska språket är en nyckel till samhället. Att det är genom att lära sig svenska tillräckligt som man kommer vidare. Jag visar att det är missvisande, eftersom språkkunskaper i sig inte leder till någon social eller geografisk rörlighet för de här ungdomarna. Jag menar att man snarare bör tänka på språket som en del av ett rum. Arbetsmarknaden kan vara ett rum, det nationella programmet på gymnasiet är en annan typ av rum, som flera av de här ungdomarna inte kommer in i. Eleverna bedöms om och om igen som misslyckade språkanvändare eftersom de blir underkända i svenska som andraspråk, och det blir orsaken till att de inte tar sig in i de här rummen.

– Jag menar att det inte är bristande språkkunskaper som är det egentliga hindret. Det är att de inte har tillträde till sammanhang där de faktiskt kan utveckla sina språkkunskaper. Ungdomarna i min studie är väldigt språkligt kompetenta. De har tillgodogjort sig många språkliga resurser, men det är de språkliga resurser som finns tillgängliga för dem i olika rum. Om tillträdet till vissa rum begränsas så hindras de också från möjligheten att utveckla de språk som talas i det rummet.

– Jag ifrågasätter användningen av standardiserade prov för den här elevgruppen. De bygger på ett enspråkigt tänkande och en typ av språklig kompetens som utvecklas i klassrum. Men de här ungdomarna utvecklar språk på ett annat sätt än det här idealiserade sättet. Så man måste hitta andra sätt att bedöma språkutvecklingen.

Vad överraskade dig?

– Det var väldigt överraskande och slående att ungdomarna använder svenska med ytterst få personer i sin vardag, framför allt butiksbiträden, socialsekreterare och lärare. Det som alla de här personerna har gemensamt är att de inte talar med ungdomarna frivilligt, utan för att de har en viss yrkesposition och får betalt för att göra det.

– Något som också var väldigt överraskande var hur oerhört mycket språkutveckling och språklärande som pågick i klassrummet utanför de bedömande lärarnas synfält. Flera av eleverna lärde sig hindi genom att titta på Bollywoodfilm, och diskutera i digitala forum. De lärde sig också varandras språk, exempelvis somaliska och moldaviska.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som arbetar med nyanlända ungdomar och ungdomar som läser svenska som andraspråk. Jag tror också att politiker och andra som fattar beslut om skolan skulle ha stor nytta av att läsa avhandlingen för se hur olika typer av beslut som de fattar, som exempelvis gymnasielagen, ibland får orimliga konsekvenser för både elever och lärare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2023-03-30 17:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk! Delta på plats i Stockholm 12–13 oktober, eller se inspelade föreläsningar via vår webbkonferens 19 okt–16 nov. Boka din plats till lägsta pris idag!

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek. Ta del av den senaste forskningen, få fördjupning, verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 25–26 april eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 2–23 maj. JUST NU! Sista-minuten-erbjudande. Ange bokningskoden KAMPANJ15 vid bokning och få 15% rabatt.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Mentor kan vända frånvaro till närvaro

För att hjälpa elever med frånvaroproblematik krävs en mentor som samordnar och synliggör behoven på individnivå, säger Anna Borg, skolsamordnare på KIND-Center of Neurodevelopmental Disorders tillika en av föreläsarna på Skolportens konferens om elevhälsa.

Problematisering viktigt i religionskunskap

Att kunna problematisera ämnets innehåll och visa på relevanta sammanhang är viktiga förmågor hos religionskunskapslärare. David Carlsson har forskat om vilka kunskaper lärare i religionskunskap på gymnasiet anses behöva.

Familjen saknas i historieundervisningen

Elevernas intresse för den egna familjens historia glöms helt bort i historieundervisningen. Det visar Johan Hanssons avhandling Historieintresse och historieundervisning: Elevers och lärares uppfattningar om historieämnet .

Störande elever – eller störd media?

Marcus Samuelsson konstaterar i sin avhandling att svenska elever inte är så stökiga som media gärna framställer dem som: - Jag skulle tro att den bild av den svenska skolan som jag målar upp i min avhandling är mer vanligt förekommande än den retoriskt förenklade bild man ibland hittar i media.

Myrornas krig hjälper barn med ADHD

Föreställningen om att barn med ADHD ska ha det extra tyst omkring sig kommer på skam i Göran Söderlunds studie. Hans avhandling visar nämligen att de här barnens minnesförmåga förbättrades med hjälp av ett brusljud liknande myrornas krig. – Alla ska inte sitta med hörlurar med brus i, men jag är övertygad om att skickliga pedagoger kan hitta vettiga metoder utifrån mina resultat.

SU:Sigrell-intervju

Hur överförs och fördjupas tyst kunskap som "sitter i händerna"? Håkan Sigrell har tittat närmare på hur nyutbildade kiropraktorer kommunicerar med sina handledare, och på hur detta bör göras för att de nyutexaminerade så snabbt som möjligt ska hitta den för yrket nödvändiga "fingertoppskänslan".

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser