Bristande stöd till barn med blindhet

Skolans stöd till barn med blindhet är ofta bristfälligt. Ändå förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Kim de Verdier
Kim de Verdier

Född 1973
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-08-31
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Children with blindness: Developmental aspects, comorbidity and implications for education and support

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är psykolog i botten och arbetar sedan många år på Specialpedagogiska myndighetens Resurscenter syn, med bland annat fortbildning för föräldrar och lärare. I Sverige finns idag en specialskola för barn med synnedsättning eller blindhet och omfattande ytterligare funktionsnedsättningar. Men vanligast är att blinda barn inkluderas i vanliga grundskolan eller grundsärskolan, om de även har intellektuell funktionsnedsättning. Elever med blindhet är en liten grupp med mycket speciella behov, särskilt eftersom en stor del av den vanliga undervisningen är visuellt baserad. Det finns väldigt lite forskning i ämnet, i princip ingen alls, som är kopplad till utbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur behoven ser ut för barn med blindhet i och utanför skolan och hur barn, föräldrar och lärare upplever det stöd som finns. Avhandlingen har ett särskilt fokus på barn med blindhet och autismdiagnos. Den här gruppen har komplexa behov eftersom undervisningsmetoder och -material för seende barn med autismdiagnos är extremt visuellt baserade.

– Avhandlingen bygger på tre olika projekt:

  • En studie där jag under grundskoletiden följt sex punktskriftsläsande elever, och undersökt deras läsutveckling, kunskapsutveckling och hur stöd och tillgänglighet i skolan har fungerat.
  • En fallstudie över sex barn med blindhet och autismdiagnos, och i några fall även intellektuell funktionsnedsättning. Där har jag undersökt specifika utmaningar och framgångsrika strategier i skolarbetet för dessa barn, och tagit reda på hur barnen, föräldrarna och lärarna upplever stödet i och utanför skolan.
  • Vidare har jag i en kvantitativ studie kartlagt alla blinda barn som fötts under två decennier, och tittat på bl a orsaken till deras blindhet samt eventuella ytterligare funktionsnedsättningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det föds i snitt sju barn med blindhet per år. Det är med andra ord mycket ovanligt. Likafullt dyker de här barnen dyker upp i den vanliga skolan och har förstås samma rätt till anpassat stöd som alla andra. Mina resultat visar att tre fjärdedelar av dessa barn har flera funktionsnedsättningar. Hela 30 procent uppfyller kriterierna för autism. Motsvarande siffra bland seende barn är mellan 1-2 procent. Intervjuer med föräldrar och lärare vittnar om väldigt olika utfall i skolgången för de här barnen. Ett fåtal har fått ett bra pedagogiskt stöd, men alldeles för många är inte nöjda. Det gäller även lärarna som visserligen får support och vidareutbildning genom Specialpedagogiska myndigheten (SPSM), men många beskriver att det är för lite.

– I dag är det upp till varje skola att organisera undervisningen kring de här eleverna. Eftersom det rör sig om så få barn finns sällan eller aldrig några färdiga lösningar eller rutiner. Det innebär att lärare kan behöva lära sig punktskrift parallellt med att de ska undervisa eleven i detsamma.

– Punktskrift tar ungefär dubbelt så lång tid att läsa jämfört med vanligt text, och det tar också mycket längre tid att lära sig olika färdigheter när man inte ser. Ändå förväntas de här eleverna hänga med i samma takt som sina seende klasskamrater. I förlängningen innebär detta att barn med blindhet inte ges likvärdiga utbildnings- och utvecklingsmöjligheter. Det finns skäl att tro att många blinda barn har kapacitet som inte kommer fram, till följd av otillräckligt stöd.

– Resultaten visar också att blinda barn ofta har svårt att bli helt delaktiga i kompisgruppen. Bäst fungerar det i skolor som aktivt arbetar med det sociala klimatet och prioriterar frågor kring social inkludering. Sammantaget visar resultaten på behovet av ett bättre utbyggt stöd till skolor och familjer, och ökad samordning mellan stödjande aktörer inom stat, kommun och landsting.

Vad överraskade dig?

– Främst att andelen blinda barn med autism är så otroligt hög. Det här är ett både viktigt och nytt resultat i Sverige.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att de kan vara till nytta för många – lärare, specialpedagoger, föräldrar. Men också beslutsfattare eftersom resultaten pekar på många förbättringsområden när det gäller stödets utformning.

Susanne Sawander

Foto: Synskadades Riksförbund

Sidan publicerades 2018-10-01 11:18 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-09 13:45 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats