Bristfällig hjälp till flickor med psykisk ohälsa

Maria Andersson Vogel har studerat vilken hjälp ungdomar får efter tvångsvård. En stor andel flickor hade psykiska problem vid inskrivningen och dessa kvarstår vid uppföljning. – Det både överraskar och oroar mig, säger hon.

Maria Andersson Vogel
Maria Andersson Vogel

Född 1980
i Stockholm

Disputerade 2012-10-19
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Särskilda ungdomshem och vårdkedjor: Om ungdomar, kön, klass och etnicitet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har genomgående fokus på kön, klass och etnicitet och har alltid varit intresserad av den betydelse dessa faktorer spelar för samhällsstrukturen, särskilt i relation till ungdomar som står med en fot i barndomen och en i vuxenvärlden och som utmålas som de allra värsta. Det är en skyldighet från vuxenvärlden att belysa deras situation och att motverka stereotypa bilder.

Vad handlar avhandlingen om?

– En grupp ungdomar, mellan 12 och 19 år, som har tvångsomhändertagits och placerats i låst institutionsvård och som deltagit i ett vårdkedjeprojekt där det anställdes samordnare som skulle följa ungdomarna genom vårdkedjan så de inte föll mellan stolarna. I avhandlingen har jag följt gruppen från att den placerades fram till ett och två år efter utskrivning. Jag har studerat hur ungdomarnas situation ser ut när de placeras, vid uppföljningen och hur projektet har utformats.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har en bred ansats som gett många olika resultat. De tre viktigaste är, för det första att projektet hade svårt att nå de uppsatta målen. Ungdomarna tycks inte ha det bättre vid uppföljning än ungdomar som inte deltagit i projektet med vårdkedja. För det andra, av flickorna som placerades visar en stor andel omfattande psykisk ohälsa. De får väldigt lite hjälp med den typen av problematik och problemen kvarstår i stor utsträckning vid uppföljning. För det tredje, olika professionella grupper, som socialtjänst, polis och institutionspersonal bedömer ungdomar med utländsk bakgrund som mer kriminella än de med svensk bakgrund. Men hos ungdomarna själva finns inte dessa skillnader, när man tar del av deras självrapporterade uppgifter.

Vad överraskade dig?

– Den genomgående diskrepansen mellan professionella bedömare och ungdomarnas egna berättelser när det kommer till etnisk bakgrund och brottslighet. Dessutom både överraskar och oroar det mig att en så stor andel av flickorna mår psykiskt dåligt och att de får så lite hjälp.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla praktiker som på olika sätt kommer i kontakt med ungdomar med sociala problem, som socialtjänsten, skolan och institutionerna. Jag hoppas att politiker, chefer och andra i beslutsfattande positioner inom ungdomsvården kan ta lärdom av hur man bättre kan satsa på insatser efter utskrivning.

Sidan publicerades 2012-11-01 13:27 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-11-02 11:47 av John Miller


Relaterat

BUP-samarbete inte alltid av godo

Bristande samarbete mellan barn- och ungdomspsykiatri, skola, socialtjänst och familjer fördröjer hjälpinsatserna när barn har problem. Det är också upp till enskilda personer på BUP om ett samarbete kommer till stånd eller inte, menar forskaren Camilla Blomqvist.

Sämre resurser för ungdomar i samhällsvård

Syftet med Hélène Lagerlöfs avhandling är att beskriva och analysera vardagen för unga i familjehem och institutioner utifrån deras tillgång till välfärdsresurser avseende skolgång, fritid och kamratrelationer.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Viktigt för flerspråkiga elever att använda alla sina språk i undervisningen

När flerspråkiga elever får möjlighet att använda alla språk som de kan i undervisningen ökar möjligheten att utveckla litteracitet i dessa språk. Anne Reath Warren hoppas att hennes forskning kan leda till bättre organisation kring modersmålsämnet. 

Ungdomar bättre läsare än tidigare forskning visat

Olle Nordbergs forskning ger en mer positiv bild av gymnasieelevers läsning än vad den internationella kunskapsmätningen Pisa och litteraturdidaktisk läsforskning visar. Ungdomar läser gärna skönlitteratur – men inte så ofta, visar avhandlingen.

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Flerspråkiga ungdomars vardag – i och utanför skolan

Tillgången till olika språk gör eleverna till mer flexibla språkanvändare. Det konstaterar Annaliina Gynne som forskat om språkande hos elever i en tvåspråkig, bikulturell, sverigefinsk skola.

Strukturerat stöd hjälper unga med utländsk bakgrund genom gymnasiet

Hälften av alla unga med utländsk bakgrund blir inte färdiga med gymnasiet i tid. Fler skulle klara sina gymnasiestudier om de fick uppmuntran, läxhjälp och stöd att strukturera sina studier, visar Michael Lindblad.

Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

Fristående grundskolor har i lägre grad lokaler ämnade för hem- och konsumentkunskap. Elever i grundskolan får därmed inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i ämnet, konstaterar Cecilia Lindblom i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.