Brottsförebyggande åtgärder präglas hårt av tidsandan

Hur har brottsförebyggande åtgärder i skolan sett ut från sjuttiotalet och framåt? Det har Paula Wahlgren tittat på i sin avhandling, och resultaten var tydliga: metoderna präglas av tidsandan och den aktuella politiska dagordningen.

Paula Wahlgren
Paula Wahlgren

Född 1976
i Sollentuna

Disputerade 2014-12-12
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
De laglydiga. Om skolans brotts-förebyggande fostran

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad gymnasielärare i filosofi och historia och är nu kriminolog, så jag tyckte det var intressant att se hur skolans fostransuppdrag förändrats över tid och vilken roll det haft för skolans brottsförebyggande arbete.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur olika myndigheter, som Rikspolisstyrelsen, Brå och Skolöverstyrelsen, har velat forma skolans brottsförebyggande fostran från sjuttiotalet och framåt. Jag har gjort analys av statliga utredningar och undervisningsmaterial. Jag valde att starta i 70-talet eftersom grundskolan då hade byggts ut fullt och polisen förstatligats. Polisen fick då som uppgift att undervisa i skolan. Frågan jag undersökt är hur skolan ska fostra barn till laglydiga och ansvarsfulla medborgare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det sker stora förändringar när det gäller det brottsförebyggande arbetet. På 70-talet är elevernas praktiska demokratiarbete i fokus. Tanken var att eleverna genom att ta ansvar och få inflytande i sin skolvardag skulle öka sin förståelse för det demokratiska samhället och dess regler och att de därför inte skulle vilja ägna sig åt exempelvis skadegörelse.

På 80 och 90-talet fokuserade man mer på lydnad och avskräckande budskap, man lyfter fram konsekvenserna av dåligt beteende, ungefär ”lyd lagen annars får du ingen framtid”, det individualistiska ansvarsbegreppet är viktigt. På sjuttiotalet var det mer ”alla ska med”. På 00-talet jobbar man återigen med skolinflytande men då handlar det mer om att ta ansvar för att skydda skolan mot brott, exempelvis tvätta bort klotter och gå bevakningsrundor, mer ett vi och dom-tänkande än de stora samhällsperspektiven.

Vad överraskade dig?

– Hur snabbt man glömmer. När jag gick igenom allt material står det ofta att nu är det dags för brottsförebyggande åtgärder i skolan, som om det vore något nytt. Samtidigt kommer mycket igen under de olika decennierna, men det finns inte någon reflektion kring hur tidigare åtgärder fungerat. Historielösheten är stor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som har skolan som arena. Det är viktigt att ha med sig att det sätt vi tänker kring brottsförebyggande åtgärder är präglat av samhällsklimatet. Att ha ett historiskt perspektiv gör det lättare för oss att inte ta lösningarna för givet.

Det finns en allmän föreställning att brottsförebyggande åtgärder är något bra och självklart, men det är färgat av tidens politik.

Hanna Nolin 

Sidan publicerades 2015-02-18 14:47 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-02-19 10:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tidiga insatser i förskolan och skolan viktigt för att förhindra kriminalitet

En procent av Sveriges befolkning står för 63 procent av alla våldsbrott, visar en avhandling av Märta Wallinius. Tidig upptäckt och tidiga insatser är viktigt för att förhindra kriminalitet – helst redan i förskoleåldern, menar Märta Wallinius.

Förändring i skolans roll som uppfostrare

Under 1990-talet skedde förskjutningar av det traditionella medborgaridealet i svensk utbildningspolitik. Om hur detta tog form och fick genomslag under den här perioden skriver Maria Olson i sin avhandling.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Goda relationer bra grund för sunda vanor hos elever

Goda relationer med kompisar, lärare och föräldrar är viktiga faktorer för en sund livsstil. Det konstaterar Ulrica Paulsson Do som forskat om sambandet mellan psykosociala faktorer och levnadsvanor bland unga.

Komplext med digitala verktyg i matematikundervisningen

Digital teknik skapar viktiga kunskapsteoretiska förändringar i det matematiska innehållet, vilket kan förklara lärares svårigheter att utnyttja den digitala teknologin fullt ut. Det säger Miguel Perez som forskat om integration av digitala verktyg i matematikundervisningen.

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Helen Dwyer har utforskat hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå. Resultaten visar att planering och implementering påverkas av upplevda hotbilder och samhälleliga sårbarhetsområden.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att den synen skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och deras socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Först med försterektorer

Om hela skolkommunen ska lyckas så måste de kommunala och fristående skolorna utvecklas tillsammans. Det är tanken med den nya försöksverksamheten med försterektorer i Vallentuna.

Får flickor och pojkar likvärdigt stöd i skolan?

Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Forskare: Synen på barns kroppar har förändrats i förskolan

Det pratas för lite på lärarutbildningen om vilken kroppskontakt pedagoger får ha med barn på förskolan. Det anser nyutexaminerade förskollärare som intervjuats i forskningsprojektet ”Beröring i förskolan – omsorg eller fara?”.

Vad gör kanadensiska skolor så framgångsrika?

Carol Campbell är forskare och rådgivare till Ontarios skolverk ger sin syn på vad som gör det kanadensiska utbildningssystemet framgångsrikt.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats