Brottsförebyggande åtgärder präglas hårt av tidsandan

Hur har brottsförebyggande åtgärder i skolan sett ut från sjuttiotalet och framåt? Det har Paula Wahlgren tittat på i sin avhandling, och resultaten var tydliga: metoderna präglas av tidsandan och den aktuella politiska dagordningen.

Paula Wahlgren
Paula Wahlgren

Född 1976
i Sollentuna

Disputerade 2014-12-12
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
De laglydiga. Om skolans brotts-förebyggande fostran

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad gymnasielärare i filosofi och historia och är nu kriminolog, så jag tyckte det var intressant att se hur skolans fostransuppdrag förändrats över tid och vilken roll det haft för skolans brottsförebyggande arbete.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur olika myndigheter, som Rikspolisstyrelsen, Brå och Skolöverstyrelsen, har velat forma skolans brottsförebyggande fostran från sjuttiotalet och framåt. Jag har gjort analys av statliga utredningar och undervisningsmaterial. Jag valde att starta i 70-talet eftersom grundskolan då hade byggts ut fullt och polisen förstatligats. Polisen fick då som uppgift att undervisa i skolan. Frågan jag undersökt är hur skolan ska fostra barn till laglydiga och ansvarsfulla medborgare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det sker stora förändringar när det gäller det brottsförebyggande arbetet. På 70-talet är elevernas praktiska demokratiarbete i fokus. Tanken var att eleverna genom att ta ansvar och få inflytande i sin skolvardag skulle öka sin förståelse för det demokratiska samhället och dess regler och att de därför inte skulle vilja ägna sig åt exempelvis skadegörelse.

På 80 och 90-talet fokuserade man mer på lydnad och avskräckande budskap, man lyfter fram konsekvenserna av dåligt beteende, ungefär ”lyd lagen annars får du ingen framtid”, det individualistiska ansvarsbegreppet är viktigt. På sjuttiotalet var det mer ”alla ska med”. På 00-talet jobbar man återigen med skolinflytande men då handlar det mer om att ta ansvar för att skydda skolan mot brott, exempelvis tvätta bort klotter och gå bevakningsrundor, mer ett vi och dom-tänkande än de stora samhällsperspektiven.

Vad överraskade dig?

– Hur snabbt man glömmer. När jag gick igenom allt material står det ofta att nu är det dags för brottsförebyggande åtgärder i skolan, som om det vore något nytt. Samtidigt kommer mycket igen under de olika decennierna, men det finns inte någon reflektion kring hur tidigare åtgärder fungerat. Historielösheten är stor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som har skolan som arena. Det är viktigt att ha med sig att det sätt vi tänker kring brottsförebyggande åtgärder är präglat av samhällsklimatet. Att ha ett historiskt perspektiv gör det lättare för oss att inte ta lösningarna för givet.

Det finns en allmän föreställning att brottsförebyggande åtgärder är något bra och självklart, men det är färgat av tidens politik.

Hanna Nolin 

Sidan publicerades 2015-02-18 14:47 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-02-19 10:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tidiga insatser i förskolan och skolan viktigt för att förhindra kriminalitet

En procent av Sveriges befolkning står för 63 procent av alla våldsbrott, visar en avhandling av Märta Wallinius. Tidig upptäckt och tidiga insatser är viktigt för att förhindra kriminalitet – helst redan i förskoleåldern, menar Märta Wallinius.

Förändring i skolans roll som uppfostrare

Under 1990-talet skedde förskjutningar av det traditionella medborgaridealet i svensk utbildningspolitik. Om hur detta tog form och fick genomslag under den här perioden skriver Maria Olson i sin avhandling.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats