Brottsförebyggande åtgärder präglas hårt av tidsandan

Hur har brottsförebyggande åtgärder i skolan sett ut från sjuttiotalet och framåt? Det har Paula Wahlgren tittat på i sin avhandling, och resultaten var tydliga: metoderna präglas av tidsandan och den aktuella politiska dagordningen.

Paula Wahlgren
Paula Wahlgren

Född 1976
i Sollentuna

Disputerade 2014-12-12
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
De laglydiga. Om skolans brotts-förebyggande fostran

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad gymnasielärare i filosofi och historia och är nu kriminolog, så jag tyckte det var intressant att se hur skolans fostransuppdrag förändrats över tid och vilken roll det haft för skolans brottsförebyggande arbete.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur olika myndigheter, som Rikspolisstyrelsen, Brå och Skolöverstyrelsen, har velat forma skolans brottsförebyggande fostran från sjuttiotalet och framåt. Jag har gjort analys av statliga utredningar och undervisningsmaterial. Jag valde att starta i 70-talet eftersom grundskolan då hade byggts ut fullt och polisen förstatligats. Polisen fick då som uppgift att undervisa i skolan. Frågan jag undersökt är hur skolan ska fostra barn till laglydiga och ansvarsfulla medborgare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det sker stora förändringar när det gäller det brottsförebyggande arbetet. På 70-talet är elevernas praktiska demokratiarbete i fokus. Tanken var att eleverna genom att ta ansvar och få inflytande i sin skolvardag skulle öka sin förståelse för det demokratiska samhället och dess regler och att de därför inte skulle vilja ägna sig åt exempelvis skadegörelse.

På 80 och 90-talet fokuserade man mer på lydnad och avskräckande budskap, man lyfter fram konsekvenserna av dåligt beteende, ungefär ”lyd lagen annars får du ingen framtid”, det individualistiska ansvarsbegreppet är viktigt. På sjuttiotalet var det mer ”alla ska med”. På 00-talet jobbar man återigen med skolinflytande men då handlar det mer om att ta ansvar för att skydda skolan mot brott, exempelvis tvätta bort klotter och gå bevakningsrundor, mer ett vi och dom-tänkande än de stora samhällsperspektiven.

Vad överraskade dig?

– Hur snabbt man glömmer. När jag gick igenom allt material står det ofta att nu är det dags för brottsförebyggande åtgärder i skolan, som om det vore något nytt. Samtidigt kommer mycket igen under de olika decennierna, men det finns inte någon reflektion kring hur tidigare åtgärder fungerat. Historielösheten är stor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som har skolan som arena. Det är viktigt att ha med sig att det sätt vi tänker kring brottsförebyggande åtgärder är präglat av samhällsklimatet. Att ha ett historiskt perspektiv gör det lättare för oss att inte ta lösningarna för givet.

Det finns en allmän föreställning att brottsförebyggande åtgärder är något bra och självklart, men det är färgat av tidens politik.

Hanna Nolin 

Sidan publicerades 2015-02-18 14:47 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-02-19 10:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tidiga insatser i förskolan och skolan viktigt för att förhindra kriminalitet

En procent av Sveriges befolkning står för 63 procent av alla våldsbrott, visar en avhandling av Märta Wallinius. Tidig upptäckt och tidiga insatser är viktigt för att förhindra kriminalitet – helst redan i förskoleåldern, menar Märta Wallinius.

Förändring i skolans roll som uppfostrare

Under 1990-talet skedde förskjutningar av det traditionella medborgaridealet i svensk utbildningspolitik. Om hur detta tog form och fick genomslag under den här perioden skriver Maria Olson i sin avhandling.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Forskare Fredrik Livheim har undersökt ACT (acceptance commitment therapy/training) under verkliga förhållanden bland skolelever. Resultaten visar att terapiformen är mer effektivt mot stress, depression och ångest jämfört med elevhälsans sedvanliga metoder.

Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

Varierande tolkning av social rättvisa

Många lärare har svårt att skapa mening om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar Anna-Karin Kuuse i sin forskning om hur social rättvisa tolkas i styrdokument, i lärares förståelse och deras undervisningspraktik.

Så utvecklas barns uppfattning om historisk tid

Joel Rudnert har forskat om hur barn utvecklar sitt användande av historisk tid. Resultaten visar att barns sätt att hantera tid och tala om tid utvecklas innan de har kunskaper om det historiska innehållet.

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Utmaning för elever att tolka sammansatta ord

Betydelsen hos ett sammansatt ord är långt ifrån självklar. Lisa Loenheim visar att inlärning av olika sammansättningar tar tid och kräver mycket repetition.

Modersmålsutbildning – en viktig politisk fråga

Modersmålsutbildning är en viktig politisk fråga som är starkt knuten till olika politiska intentioner och nationella intressen. Det konstaterar Nuhi Bajquinca som har undersökt modermålsutbildningen i Sverige genom olika perioder.

Det fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Anna-Maria Fjellmans forskning visar att marknadsanpassningen av gymnasieskolan har lett till stora valmöjligheter i storstadsregionerna och få, eller inga valmöjligheter för elever i mindre kommuner på gles- och landsbygden.

Kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser

Det finns en kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser. Djamila Fatheddines forskning visar att när barn läser påbörjas en bildningsprocess som kräver vissa kroppsliga förutsättningar – som att platsen där de läser är trygg och mysig.  

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Möjligt att identifiera psykisk ohälsa hos förskolebarn

Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

Ökad psykisk ohälsa bland förskollärare

Förutsättningarna för förskolan och förskollärares uppdrag är mycket problematiska, visar en forskningsrapport från Malmö universitet. Hög arbetsbelastning, brist på resurser, gränslöshet i uppdraget och utsträckt lojalitet är några av de dilemman forskarna pekar på. Bakgrund till studien är hög sjukfrånvaro och en ökad psykisk ohälsa hos förskollärare.

Hur viktiga är digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att belysa vikten av att ha tillgång till digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning.

Teacher: Here’s how to make lessons fun

Korey Barkley, a middle-school Spanish teacher in Massachusetts, helps students love to learn by adopting strategies that make it fun. In this commentary, Barkley shares four approaches, including playing games, offering more choices and scheduling brain breaks.

Ungdomars hälsa halkar efter

Världens ungdomar är historiens hittills största generation. Tyvärr är deras hälsomässiga situation utmanande. I en studie i tidskriften the Lancet har man har undersökt utvecklingen i 195 länder under perioden 1990–2016. Resultaten visar på bland annat en ökning av övervikt och fetma, som nu drabbar en femtedel av världens ungdomar.