BUP-samarbete inte alltid av godo

Det är upp till enskilda professionella inom barnpsykiatrin om ett samarbete med skolan sker när ett barn har problem. Dessutom gynnar inte alltid samarbetet barnet. Det visar Camilla Blomqvists forskning.

Camilla Blomqvist
Camilla Blomqvist

Född 1968
i Uddevalla

Disputerade 2012-09-07
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Samarbete med förhinder – om samarbete mellan BUP, socialtjänst, skola och familj

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade inom barnpsykiatrin som vårdutvecklare och fick många uppdrag som rörde samarbeten mellan barnpsykiatrin, skola och socialtjänst där det fanns ett missnöje från skolan och socialtjänsten. De tyckte inte att BUP gjorde det de skulle, men inom BUP höll man inte med om den bilden. Detta väckte mitt intresse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur BUP, skola, socialtjänst och familjer samarbetar. Jag har varit på 42 konferenser inom barnpsykiatrin och följt åtta familjer för att se hur samarbetsprocesserna sett ut. Jag har observerat samarbeten och intervjuat föräldrar, professionella och, i vissa fall, barn.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De professionellas oro för hur barnen har det minskar när de professionella börjar samarbeta. Detta utan att barnets situation nödvändigtvis har förändras. Det fördröjer och förlänger barnets situation. Det finns en risk att fokus blir på de professionella och inte på barnets situation. Dessutom står föräldrar och barn utanför samarbetet, och när de blir inbjudna har de svårt att veta vad det är som sker.

– Det är heller inte ärendets art som avgör om BUP samarbetar, utan det är upp till enskilda personer på BUP om ett samarbete kommer till stånd eller inte. Det är alltså stor skillnad i vem man kommer i kontakt med på BUP. Slutligen försvårar BUP:s organisation och institutionella miljö samarbetet med skola och socialtjänst. Om det är kö inom barnpsykiatrin kan man på BUP säga till skola och socialtjänst att de inte kan samarbeta, något som inte skola och socialtjänst kan.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att när BUP tänker ”detta är ett skolproblem” blir det väl alltid samarbete med skolan. Men det blir det inte. Det var också överraskande att de som samhället ska hjälpa är så lite inblandade i vad det handlar om. Jag har mött professionella som haft stora ambitioner att vilja hjälpa, men de lyckas inte. De professionella blir upptagna av varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Personal inom barnpsykiatrin, skolan och socialtjänsten, alltså människor som jobbar med dessa personer. Man måste få fram för vem samarbetet ska göra nytta om man inte kan förändra barnets situation.

Sidan publicerades 2012-10-03 11:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Pedagogiska frågor underordnas medicinen

I Bo-Lennart Ekströms avhandling beskrivs, analyseras och diskuteras kontroversen om DAMP. – Det är en vetenskapsbaserad kontrovers som ifrågasätter den vetenskapliga grunden för diagnosen DAMP, säger han.

Bris kunskap – nyckelhålsbilder av barns verklighet

Den ideella organisationen Bris lyfter fram eländiga beskrivningar av barns vardag. Men eftersom samtalen till Bris i genomsnitt inte är mer än 12 minuter långa, har organisationen inte mer än "nyckelhålsbilder" av barns vardag, menar forskaren Inger Lindblad.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser